1890 95-åring som
dansar slängpolska
 |
| Slängpolska |
95-åring som dansar slängpolska torde väl äfven i detta åldringarnas
tidehvarf få anses som en mindre vanlig tilldragelse. Detta hände emellertid,
enligt Köpings Tidning, åtta dagar före jul, då en öfver 95 år gammal gumma i
Skinnskattebergs socken i Vestmanland på sin yngsta dotterdotters bröllop
dansade flera danser, deribland s.k. slängpolska, en dans som annars till följd
af sina lifliga rörelser ej anses vara den lämpligaste för åldringar. Att man
för att göra något dylikt måste vara rask och kry är ju gifvet och gumman har
också lyckats ovanligt väl undgå ålderdomens krämpor. (DN 4/1 1890)
1915 Självmord av
olycklig kärlek
VÄSTERÅS, lördag.
23-årige bondesonen Albert Jansson, Skinnskatteberg, berövade sig
natten till nyårsdagen livet genom att skjuta sig en kula i bröstet. I mycket
medtaget tillstånd fördes han till Norbergs lasarett. Tillståndet lär vara
hopplöst.
Orsaken till den förtvivlade handlingen
antages vara olycklig kärlek. (DN 3/1 1915)
1935 Kaninuppfödning
i statligt arbetsläger
Trettiofem lägerledare och biträdande ledare vid A. K:s arbetsläger i
olika delar av landet ha den 2 – 5 januari varit samlade vid arbetslägret i
Baggå vid Skinnskatteberg. Gymnastik, föredrag och instruktioner bl.a. i
kaninuppfödning ha ingått i programmet. (DN 6/1 1935)
AK:s chef för arbetslägren, ingenjör Lennart Wennerström berättar att det på Baggå, liksom de övriga
statliga arbetslägren är julpaus, men i nästa vecka rycker det in 1.300
arbetslösa ynglingar till 22 läger. Vidare meddelar han att här i Baggå få
ynglingarna bland annat lära sig hur man ska föda upp kaniner för export till
England.
AK utläses Arbetsmarknadskommissionen, som inrättades redan
1914. Under en lång tid var AK landets största arbetsgivare ned tidvis över
25 000 arbetare i egen regi och 17 – 18 000 i företag under AK:s
kontroll. AK:s toppår var 1922 när mer
än 34 procent var arbetslösa. Kommissionen ordnade då nödhjälpsarbeten till
löner under de marknadsmässiga. Det kunde handla om vägbyggen, skogsarbete och
utdikning. Lönen sattes lågt för att inte alltför många skulle tycka att
nödhjälpsarbetet skulle vara alltför attraktivt. 1947 ersattes AK av
Arbetsmarknadsstyrelsen. Alla som varit arbetslösa vet att föreställningen om
att arbetslösa egentligen var arbetsskygga och helst ville leva på bidrag levt
vidare än in i dessa dagar.
1936 5 bröder
Jacobsson
5 bröder Jacobsson ståtar Västanfors IF med i sitt bandylag,
samtliga synnerligen bra spelare. Dessa äro Herbert, Herman, Helmer, Nils och
Roland, av vilka den sistnämnda ibland ställer sig som reserv.
Det måtte för övrigt finnas gott om
idrottande Jakobssöner i Bergslagen. Det var inte så förfärligt länge sedan som
Skinnskattebergs SK hade 5 bröder med ovan nämnda namn i sitt fotbollslag. (DN
23/1 1936)
1954 Hembrännare dömd
för 30 års tillverkning
En 63-årig skogsarbetare från Skinnskatteberg har för polisen erkänt
att han tillverkat brännvin för husbehov i 30 år utan att bli upptäckt förrän
nu. Ett ”driftstopp” på nära tio år i tillverkningen förklarade skogsarbetaren
bero på att läkaren en gång ordinerade honom att avstå från sprit. Någon motbok
har 63-åringen aldrig haft och heller aldrig brytt sig om att skaffa. (DN
10/1 1954)
63-åringen var skötsam och hade aldrig tidigare varit i
klammeri med rättvisan. Anledningen till att han blev upptäckt var tydligen
”att hans brygd blivit lite för alkoholstark.” Det ledde till att han vid besök
i Fagersta blev tagen för fylleri. Polisen frågade var han fått brännvinet
ifrån, och efter ett tag erkände han att han tillverkat det själv. Han dömdes
nu till 35 dagsböter för fylleri och olaga brännvinstillverkning. Vidare skulle
han betala 65 öre per liter i tillverkningsskatt för de 50 liter som han kokat
under de senaste två åren. Dessutom beslagtogs sju liter som han hade hemma.
1956 Full fräs i
Karmansbo smedja
Från Dagens Nyheters utsände medarbetare
KARMANSBO, fredag
Det smäller, dånar och rasslar i
smedjorna och iklädda sina typiska långskjortor till knäna, långstrumpor och
träskor står en rad sotiga smeder framför härdverken i Karmansbo och Gisslarbo
i Västmanland. Tackjärnet smältes här i 1.500 graders värme enligt urgammal
metod för att sedan användas i förädlat gods i England, Tyskland och Frankrike.
Ett uppsving har skett i de gamla bruken
efter Hedströmmen, och i Karmansbo, där det varit stopp i fem år, har man efter
hand kunnat öka driften, Just nu har man tre härdar i gång och man hoppas inom
kort tid kunna köra igång med den fjärde. Det är Riddarhyttans aktiebolag som
ur ren exportsynpunkt satt fart på Karmansbosmedjan, där bortåt ett femtontal
man sysselsätts vid ugnar och hammare. Produkterna, råskenor, är det en
strykande åtgång på och utomlands används de som insmältningsmaterial för högre
maskingods. (DN 7/1 1956)
Det rapporteras också om att på söndag invigs Volvoskolan på
söndag skulle invigas på herrgården. Det ska bli Volvokoncernens egen skola för
arbetsledare, verkmästare, avdelningschefer m m. På söndagen skulle skolan
invigas av direktör Per Söderström
från Skövde och den 1 februari kommer rektorn fil dr Kurt Törnqvist från Malmö, ”in i sin uppgift för denna ’högborg’ i
omedelbar närhet av den gamla lancashiresmedjan”.
 |
| Karmansbo smedja. Bild: Christina Lindeqvist |
Det var då det
I
Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december
1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om
Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på
detta unika material.
