Det hände i Skinnskatteberg i december

1877 1700-talshumor: Gamla presthistorier

Kyrkoherden Petræus i Skinnskatteberg var en qvick och rolig man, som emellertid led mycken smälek för sitt röda skägg. Han led dock detta med tålamod med undantag af en gång då några af kamraterna vid ett prestmöte på 1700-talet – betecknande för tidens seder – passade på att under hans sömn – steka strömming derpå. Detta kunde han först sent förlåta. (DN 21/12 1877)

Johannes Petri Petræus var född i Möklinta den 4 juni 1656. Jobbet i Skinnskatteberg fick han 1702 och när han började bli skröplig fick han kungligt tillstånd att överlåta jobbet på sin måg. Sedermera dog han den 2 juni 1722. Enligt Westerås Stifts Herdaminne var han ”arbetsam och nyttig, men ock för sin synnerliga qwickhet en sällskapsman, som roade många.” Också i detta herdaminne återges den märkliga historien om strömmingsstekningen i skägget. Undrar hur många skratt det som var vansinnigt roligt på 1700-talet skulle locka fram idag. Och hur gick det egentligen till att steka strömming i skägget?

1879 Totalt uppbränd i mila

Totalt uppbränd blef i lördags 45-årige hemmansbrukaren A. Eriksson i Sunnanfors, Skinnskattebergs socken i Vestmanlands län. Sysselsatt med kolning i fyra milor för Baggå bruk hade han bestigit en, som dock var så smält att Eriksson störtade ned i densamma. Ensam som han var i skogen, kunde han icke erhålla någon hjälp. Först då milan började brinna, skyndade folk till stället. Då milan sedermera refs, påträffades större delen af mannens benbyggnad; allt det öfriga var förstördt af elden. Den omkomne efterlemnar hustru och 9 barn i knappa omständigheter. (DN 13/12 1879)

1879 Difteri

Difteri är gängse bland barnen i Ramsbergs, Vestanfors och Skinnskattebergs socknar. Dödligheten har inom de sistnämnda församlingarne under den sista tiden varit betydlig. (DN 27/12 1879)

1898 Uttersbergs bruks aktiebolag

Uttersbergs bruks aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte vid Uttersbergs bruk i Skinnskattebergs socken af Västmanlands län och som har till ändamål att, efter förvärvande af Uttersbergs bruk och Östanfors masugn med tillhörande vattenfall, grufvor och grufdelar samt inventarier af alla slag, idka bergs- och jordbruk samt annan industriell verksamhet. Aktiekapitalet uppgår till 300,000 kr, och kan utgöra lägst 150,000, högst 450,000 kr. samt är fördeladt i aktier à  500 kr. Styrelsen utgöres af bruksägare L. U. Lindberg å Kohlswa, Bro socken af Västmanlands län, kapten A. W. Frestadius å Uttersberg och ingeniör J. A. Drakenberg i Stockholm. (DN 29/12 1898)

1913 Ljusne-Voxna börjar gruvdrift i Västmanland

Ljusne-Voxna aktiebolag har av Klackfältets gruvaktiebolag i Uttersberg i Västmanland inköpt en mindre järngruva. Köpeskillingen hemlighålles, men förmodas vara cirka 400,000 kr. Den inköpta gruvan, som hittills blott undersökts, men ej exploaterats, är belägen 2 km. från Pehrs gruva, vilken är den största tillhörande Klackfältet. (DN 17/12 1913)

Bolaget hade redan tidigare köpt en del mindre gruvor av Baggå bruk. Avsikten är att anlägga ett större anrikningsverk. Bolaget sysslade annars med sågverksrörelse, järntillverkning, terpentin- och tjärtillverkning, mekanisk verkstadsrörelse m m i Hälsingland. Fint folk satt i bolagets styrelse: greve W von Hallwyl, kammarherre C W Th von Eckermann och ingenjör Harry von Eckermann.

1934 Dödsfall i mila

Elvaåriga Ture Larsson från Skinnskatteberg, som på torsdagen föll ned i en kolmila och blev svårt bränd, har natten till lördagen avlidit på Köpings lasarett. (DN 2/12 1934)

1939 Träkolskrossar testas

Vid Skinnskatteberg i Västmanland kommer under januari att företas officiell provning av träkolskrossar. Proven, för vilka svarar statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, kommer att anordnas som serieprov med olika kolsorter och avse att utröna maskinernas avverkningsförmåga, avstybbningens storlek samt produktens jämnhet, renhet m. m.

Anmälning om deltagande i provningen göres före 1 januari 1940 till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, Vasagatan 52, Stockholm, varifrån anmälningssedlar kunna rekvireras. (DN 15/12 1939)

1942 Trolleri med trä

En ny högaktuell industri har på rekordtid skjutit upp mitt i Skinnskattebergs samhälle. Det är statens skogsindustrier som nyligen fått en stor trädestillationsanläggning färdig, sex väldiga retorter på vardera 75 kubikmeter ved. Om man inberäknar arbetsstyrkan i det nya, moderna sågverket, som blev klart i fjol och de som sysselsättas i lådfabriken och fabriken för monteringsfärdiga hus, så är det nu 300 arbetare som sysselsätts i Skinnskattebergs industrier. (DN 5/12 1942)

Disponent Fritz Malmström berättar för tidningen att det bara finns två sådana anläggningar till i Sverige. Den ena ligger i Piteå och den andra är Kooperativa förbundets träkolsfabrik i Lycksele. Förutom gengaskol ska man ta vara på biprodukter. Tjära är en sådan. Tjäran skickas till västkusten där den används som motorbränsle för fiskeflottan. Det blir också metanol som kan användas som bensin, men viktigast är råmaterial för framställning av formalin och bakelit. Bakeliten används i elektriska apparater och i Amerika för hela bilkarosserier och flygplanskroppar. Man håller också på att utveckla processer för framställning av aceton och ättiksyra.

1943 Högre skogsskola

En ettårig högre skogsskola, huvudsakligen på grundval av den utbildning som meddelas vid skogsskolorna, föreslås av 1943 års skogsundervisningsutredning. Skolan skall förläggas till Skinnskattebergs herrgård i Västmanland och elevantalet blir omkring 20 pr år. (DN 11/12 1943)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här.