fredag 2 februari 2024

Utredning föreslår att kommuner uppmuntras slå ihop sig

Frågan om sammanslagning av kommuner har återigen hamnat på dagordningen. Förra kommunalrådet i Skinnskatteberg m m Sven-Erik Österberg har på uppdrag av regeringen utrett möjligheterna att få kommuner att frivilligt slå sig ihop. Efter att ha träffat företrädare för 130 kommuner drar Österberg slutsatsen att intresset för sammanslagningar är noll. I och för sig visste han det redan på förhand. I somras uttalade han sig för tidningen Dagens Samhälle: ”Med bara frivillighet blir det ingenting.”

Utredningen är nu klar och överlämnad till regeringen. Intresset för frivilliga sammanslagningar är fortfarande noll. I stället talar utredaren sig varm för olika former av samarbete mellan kommuner. Men frågan är om utredaren här talar med, som man säger, kluven tunga. Målet tycks fortfarande vara att kommuner ska läggas ned för att slås ihop till större enheter.

Staten kan ge stöd, ställa krav och vara pådrivande. Staten kan agera om det uppstår en politisk eller ekonomisk krissituation där en kommun saknar rimliga förutsättningar för att själv hantera allvarliga kapacitetsproblem. Undrar just om Östberg haft sin egen hemkommun i åtanke när han skrev detta? Lite hotfullt konstateras också att ”Regeringen har också möjlighet enligt indelningslagen att ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ.”

Det här är förslagen från utredningen:

  • Regeringen föreslås ta fram en vägledning som beskriver dom olika stegen i processen att bilda en ny kommun.
  • Direkta bidrag till dom som vill slå ihop sig: Regeringen avsätter medel för att stödja kommuner som vill utreda och genomföra kommunsammanläggningar. Stödet avser processledare, utredning och genomförande.
  • Staten bör följa utvecklingen av kommunernas samverkan med särskilt fokus på arbetet att utveckla en stabil och strategisk samverkan i geografiska samverkansområden.
  • Utred behovet av nya lagstiftning om geografiska samverkansområden. Inled pilotprojekt för att utveckla strategisk samverkan i fasta geografiska samverkansområden.

Fasta geografiska samverkansområden. Vad är det? Ingen har tidigare hört talas om begreppet. Det är den här utredningen innovation, som man talar mycket om. Geografiskt sammanhållna samverkansområden nämns inte minst på ett 30-tal ställen i texten. Innebörden är att olika slags samarbeten mellan kommuner, alltså kommunalförbund, gemensamma nämnder och avtal, ska ske mellan kommuner som ligger nära varandra och bildar ett geografiskt samverkansområde.

Det borde till och med övervägas om det inte ska finnas styrande organ i samverkansområdena. Det här börjar likna indelningsreformerna på 50- och 70-talen. På 50-talet gjorde länsstyrelserna en indelning av länen i nya storkommuner. Sen tvingades kommunerna, ofta vilt protesterande, i respektive område att gå ihop. På 60- och 70-talen delades landet på samma sätt in i ”kommunblock” som skulle vara områden för dom nya kommunerna. Inom kommunblocken skulle kommunerna uppmuntras att gå ihop frivilligt. När alltför få nya kommuner bildades slog man till med en lag som återigen tvingade igenom sammanslagningarna.

Den Österbergska innovationen innebär att det ska bildas ”fasta geografiskt sammanhållna samverkansområden”. Dom kommuner som ingår i ”samverkansområdena” ska stimuleras att samarbeta med varandra och helst slå sig samman i nya större kommuner. Om det inte blir så … Ja det säger utredaren just inget om. Men staten är beredd att ”hjälpa till” om det skulle behövas.

Tidigare inlägg om den Österbergska utredningen:

Dags att slå ihop kommuner igen?

Österbergs utredning: Lusten att frivilligt slå ihop kommuner är noll

 

2 kommentarer:

  1. Det blir tvång eftersom de mest misskötta av de små kommunerna drivs antagligen av en liten klick människor som inte har mycket annat att göra och för dem är det ett arvode/inkomst som de annars inte skulle ha. Det finns inget incitament att förändra något även om det är till det bättre för de som bor där.

    SvaraRadera
  2. Företrädare för SD har störst incitament att bli heltidsarvoderade politiker eftersom de tillhör låginkomsttagarna och lätt kan trippla sin lön.
    Vanligt folk har oftast bättre kompetens och högre lön. Om arvodet som politiker dessutom endast är lite mer än lönen är det inte värt det.

    SvaraRadera