Vilken kompetens behövs i kommunens verksamhet?

Chefen för den tekniska sektorn i Skinnskattebergs kommun heter Olle Karlsson. Den tekniska sektorn ansvarar enligt kommunens hemsida för vatten och avlopp, fastigheter, kost, städning, exploateringsverksamhet, översiktsplanering, parker och lekplatser, renhållning, trafikbelysning m m. Sektorn består av två enheter: VA- och fastighetenheten samt kost- och städenheten. Vilken kompetens väntar vi oss av den som ska chefa över allt detta?

Här är formuleringar i några kommuners aktuella annonser efter teknisk chef:

• Dokumenterad fackmässig kompetens inom teknisk förvaltning, VA och fastighetsförvaltning. (Perstorps kommun)
• Akademisk utbildning motsvarande lägst kandidatnivå (180 högskolepoäng) som arbetsgivaren bedömer är relevant för uppdraget till exempel inom teknik eller samhällsbyggnad, alternativt lång erfarenhet från liknande uppdrag (Hässleholms kommun)
• Högskoleexamen inom relevant område för uppdraget samt erfarenhet eller annan utbildning vi bedömer som likvärdig (Älmhults kommun)
• God kunskap gällande de myndighetskrav och lagar som styr verksamheten och erfarenhet av branschen eller liknande verksamheter inom infrastruktur (VA-chef till Lidköpings kommun)

Alla kräver förstås utöver fackkunskaper att man är duktig på att leda. Detta uttrycks ofta med dom uttryck som för ögonblicket är i ropet i managementslangens snömos. Det har jag inte tagit upp här, utan jag vill peka på dom fackkunskaper som tycks krävas i branschen. Det handlar om akademisk utbildning inom relevanta områden t ex teknik och samhällsbyggnad. Dessutom fordras erfarenheter av att ha arbetat inom dom områden som den tekniska förvaltningen svarar för. I något fall kan sådana erfarenheter t o m ersätta utbildningskravet. Särskilt för den citerade annonsen efter en VA-chef vill man ha bra kunskaper om myndighetskrav och lagar inom området.

Ett praktikfall: Skinnskattebergs tekniska sektor

Skinnskattebergs kommuns tekniska sektorchef redovisar på nätverket LinkedIn, där folk bjuder ut sig till hugade arbetsgivare, en rätt lång lista över sina yrkesmässiga erfarenheter. Han tänker sig nog en internationell karriär, eftersom han delvis skriver på engelska. Här dyker upp titlar som Branch manager, Security officer (tunga maskiner, truckar), försäljningsansvarig (truckar), försäljning (elmaterial), distriktschef (diverse byggmateriel) resande tekniker (ABB) och delägare och verksamhetschef i ett bolag vars verksamhet inte gått att spåra.

Hans senaste anställning innan Skinnskattebergs kommun var som konsult i Progrio Partner & Konsult 11 månader under 2019. Det här bolaget ska enligt beskrivning syssla med att ”Investera och förädla intressen i andra bolag. Erbjuda ledningsstruktur, stöd och utveckling. Konsulttjänster inom ledning, struktur, utbildning, upphandling och rådgivning. Handla med värdepapper.”

Bolaget registrerades 2018 och har inte något år rapporterat vare sig någon omsättning, eller några utgifter. Inte heller har det någonsin haft någon anställd. Under just 2019 hade bolaget stora intäkter (925 tkr), men dom var inte resultat av någon verksamhet utan avsåg ”resultat från andelar i koncern- och intresseföretag” samt ”övriga finansielle ränteintäkter”. Bolaget är avregistrerat för F-skatt och i momsregistret. VD i bolaget är Peder Daniel Karlsson och den adress som uppges som bolagets adress är densamma som Olle Karlssons bostadsadress.

Om man ska sammanfatta: Skinnskattebergs kommuns tekniska chef tycks sakna all erfarenhet av kommunal verksamhet, liksom av verksamhet som skulle kunna bedömas som likvärdig med en akademisk utbildning inom teknik. Det tycks i mycket handla om försäljning. Den senaste anställningen innan han blev sektorchef för tekniken i Skinnskatteberg är lite besynnerlig och reser en hel del frågetecken. Med dom här uppgifterna från offentliga källor tror jag att han skulle ha svårt att få motsvarande jobb någon annanstans. Om han nu inte är särdeles skicklig som försäljare.

Hur är det då med den tillförordnade VA- och fastighetschefen? Efter att den förra chefen fått sparken på synnerligen oklara grunder utsågs Christopher Åberg som t f från den 1 januari i fjol. Han är lärare med legitimation i geografi, historia, svenska och svenska som andraspråk. Också han finns på LinkedIn, där han redovisar sina yrkesmässiga erfarenheter. Dessa domineras förstås av hans lärargärning. Han tycks ha varit en duktig lärare eftersom han haft uppdrag som biträdande rektor i sammanlagt tre år och fem månader, som tillförordnad skolchef nio månader och som förstelärare ett år och åtta månader. Som särskild kompetens under tiden som biträdande rektor framhåller han ”schemaläggning”. Bland lärarjobben finns också redovisat, utanför kommunen, vikariat vid Risbroskolan i Fagersta och anställning vid den religiösa friskolan Al-Azhkar i Örebro under tre år. Skolan fick sedermera sitt tillstånd återkallat av skolinspektionen, men det var långt efter att Christopher jobbat där.

Ett lite mer udda jobb är som medgrundare till Stockaboo AB som ”ska utveckla och bedriva tjänster för finansinformation, genomföra intervjuer och övrig journalistisk verksamhet samt bedriva handel och förvaltning.” Bolaget har inte haft någon omsättning sedan 2020 då det omsatte 20 000 kronor. Bolagets registrerade säte är på en adress i Malmö, där också 50 andra bolag uppges ha sitt säte. Det ser med andra ord ut att vara ett typiskt brevlådeföretag. Åberg skriver på LinkedIn att han fortfarande är Chief Executive Officer (alltså VD) och Chief Financial Officer (vilket lär betyda finanschef).

På meritlistan finns också jobb som ”teknisk supportör” i sex år på Uponor; sommarjobb i flera år och några månaders anställning. Bolaget beskriver sig självt som ”den största plaströrstillverkaren i norra Europa.” Så man får förmoda att den som ska ge support i det bolaget bör kunna en hel del om plaströr.

En merit som Christopher inte tar upp är att han under en utomordentligt kort tid var förtroendevald revisor i Skinnskattebergs kommun. Jag kommer ihåg det eftersom jag var ordförande i revisionen då.

Han hade valts in på ett mandat som tillhörde ”Liberalerna”. Det visade sig dock snabbt att han var jävig eftersom hans mamma satt i kommunstyrelsen. Enligt Kommunallagen 6:28 är ”en förtroendevald jävig om han eller hon eller någon närstående part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning.” Han skulle därmed inte ha kunnat delta i praktiskt taget något av vad revisionen skulle granska och fick lov att avgå.

För att summera: Efter vad som framgår efter en granskning av offentliga källor har kommunens tillförordnade VA- och fastighetschef ingen utbildning inom området och yrkeserfarenheter av helt annat slag. Det enda som närmar sig verksamhetsområdet är väl att han bör kunna en hel del om plaströr. Tillsammans med en överordnad chef som mest tycks ha sysslat med försäljning i den privata sektorn och saknar erfarenhet av kommunal verksamhet, är det rimligt att dra slutsatsen att verksamheten är underförsörjd vad gäller relevant kompetens.

Bra på ledning, politik eller verksamhet?

Särskilt när det gäller den tekniska sektorn och VA-verksamheten har det inte minst på sociala medier varit en diskussion om kompetensbristen i Skinnskattebergs kommun. Det kan kanske vara på sin plats med några reflektioner om vad kompetens betyder i den kommunala organisationen. Vad behöver dom som har olika positioner ha för kunskaper och förmågor? Det sägs ibland att politikerna är inkompetenta eftersom dom kan så lite om verksamheterna. Det tycker jag är lite orättvist. Politikerna behöver inte vara specialister på olika verksamheter. Det är ju bland annat därför som dom har en förvaltning med anställda tjänstemän.

Politiker i en demokrati behöver framförallt vara bra på att förmedla och driva intressen, behov och önskemål från dom grupper dom anser sig representera. Dom behöver enkelt uttryckt vara duktiga på politik. Sen är det förstås så att beroende på vad man framförallt ägnar sig åt behövs vissa grundläggande kunskaper. För alla politiker tycker jag att man bör ha grundläggande kännedom om kommunallagen, kanske också sådant som rör yttrandefrihet och upphandling. Fullmäktiges ordförande bör vara särskilt slängd på kommunallagen. På samma sätt behöver en skolpolitiker känna till viktiga delar av skollagstiftningen, en politiker i socialnämnden socialtjänstlagen, och om man sitter i byggnadsnämnden plan- och bygglagen. Men i inget fall behövs specialistkunskaper. Det får förvaltningens tjänstemän stå för.

Det är ett skäl till varför kunskap om lagar och regler inom olika verksamhetsområden ingår i den kompetens vi kan kräva av tjänstemännen, särskilt cheferna. Men behöver dom kunna verksamheten? Det finns en diskussion om det är administration och ledning som är viktigast eller om det är kunskap om verksamheten. Ska chefer vara renodlade ledare/administratörer eller ska dom vara professionella?

Min övertygelse är att båda behövs. Det räcker inte med att man är bra på ”management” för att kunna leda en skola, en socialförvaltning eller för den delen ett vattenverk. Å andra sidan är det förstås inte säkert att den duktigaste bilmekanikern blir den bästa chefen för en bilverkstad eller att den duktigaste läraren blir den bästa rektorn. Det finns till och med en teori om att i ett sådant system lyckas alla avancera till den nivå, varifrån dom inte har förmåga att ta sig vidare. Dom kravlar sig upp till sin ”inkompetensnivå”. Till slut leds organisationen bara av inkompetenta chefer. Teorin kallas Peters princip efter den amerikanska pedagogikforskaren Laurence J Peter.

Peters princip kan kanske vara en tröst för den som lyckats rekrytera inkompetenta chefer utan utbildning och erfarenhet inom den verksamhet dom ska chefa för. Det kan gå på tok också om sakkunskaper finns.