Haavisto eller Stubb?

Pekka Haavisto och Alexander Stubb. Bild från Yle

Finland gick i söndags till valurnorna för presidentvalets första omgång. Inte mindre än nio kandidater fanns att välja mellan. Det har nog utifrån opinionsmätningar stått klart att högerns Alexander Stubb (Samlingspartiet) och Pekka Haavisto (formellt nominerad av en väljarförening men med stöd av de Gröna) var huvudfavoriter. Men högerpopulisten Jussi Halla-aho (Sannfinländarna) hade ryckt fram i opinionsundersökningarna och det gav valkampanjen en ny dimension. Nu handlade det om vem som skulle knipa andraplatsen och därmed gå vidare till andra valomgången. Skulle andra omgången bli en match mellan en högerman och en invandrarfientlig högerpopulist? Skulle det gå att mobilisera vänsterorienterade väljare, både borgerliga, gröna, socialdemokrater och vänsterpartister till skydd för den finska demokratin och rösta på högerns kandidat?

Vi följde valvakan på TV Finland. I den första resultatredovisningen, när omkring 60 procent av rösterna var räknade fick huvudkandidaterna Stubb och Haavisto 28 respektive 26 procent av rösterna, medan Halla-aho bara hade 16 procent. Saken syntes vara klar. Väljarna hade räddat landets demokrati undan den knipa den skulle ha försatts i med en andra valomgång mellan högern och högerpopulismen. Men, och det var kanske det enda spännande inslaget, Halla-aho avancerade under räkningen till 19 procent. Men det räckte i alla fall inte. Alexander Stubb fick 27,2 procent och Pekka Haavisto 25,8 procent.

Den geografiska fördelningen visar att Stubb vann i fem valkretsar (Vasa, Egentliga Finland, Tavastland, Sydöstra Finland och Nyland). Stubb vann stort i svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner, utom Åland som Haavisto vann. Haavisto vann utom på Åland också i ytterligare fyra valkretsar (Helsingfors, Birkaland, Mellersta Finland och Savolax-Karelen). Vad gäller Åland kan det lite oväntade resultatet hänga ihop med de båda huvudkandidaternas inställning till Ålands demilitariserade status. Sedan det ryska nederlaget i Krimkriget 1856 är Åland en demilitariserad zon. Öarna får inte befästas, ingen militär personal får finnas och ålänningar är befriade från värnplikt. Haavisto säger tydligt nej till en militarisering, medan Stubb svarat mer svävande.

Anmärkningsvärt är också att Haavisto knep förstaplatsen i de större städerna och i nästan alla universitetsstäder. Det här säger en del om kandidaternas sociala väljarunderlag. För fullständighetens skull ska tilläggas att Jussi Halla-aho vann i Lapplands och Satakuntas valkretsar och att Centerns Olli Rehn segrade i Uleåborgs valkrets.

Den andra valomgången mellan Stubb och Haavisto är den 11 februari. Det spekuleras redan om hur det ska gå. En osäkerhetsfaktor är hur Halla-ahos väljare ska bete sig. Bland Sannfinländarnas hatobjekt befinner sig inte bara invandrare utan även finlandssvenskar. Det svenska språkets särställning i Finland har Halla-aho kallat för en rest av kolonialism. Detta talar mot Alexander Stubb, som dock ivrigt förnekar att han skulle vara finlandssvensk: ”Jag är tvåspråkig” har han upprepade gånger påstått. Det har fått hans egen fru Suzanne Innes-Stubb att bli ”nervös inför kampanjen … Jag är bekvämare med svenskan” säger hon till Hufvudstadsbladet. Alexander Stubb framstår med andra ord som en finlandssvensk som inte kommit ut ur garderoben.

En som däremot har kommit ut ur garderoben är Pekka Haavisto, som är öppet homosexuell och gift med en man. Hur Sannfinländarnas väljare ställer sig till detta faktum kan man fundera över i perspektiv av vad högerpopulister, -extremister och fascister tycker om homosexualitet världen över. Det förskräcker. I valet mellan en finlandssvensk som hukar i garderoben och en stolt bög som kommit ut tror många att de kan komma att valskolka.

Det är däremot troligt att de som röstade på Vänsterförbundets Li Andersson (4,9 procent) och socialdemokraten Jutta Urpilainen (4,3 procent) kommer att välja Haavisto före Stubb. Även de som röstade på Centerns Olli Rehn (15,3 procent) och sympatisörer till Svenska Folkpartiet som inte deltog med någon presidentkandidat uppges känna sig vilsna. ”Det är svårt att sadla om” säger företrädare för SFP till Hufvudstadsbladet.

Men även om alla Halla-ahos väljare skulle röstskolka och om alla Anderssons och Urpilainens väljare skulle bestämma sig för Haavisto, skulle Stubb vinna andra omgången med sisådär 55 procent av de röstande. Men vi får väl se.

Slutligen en liten kommentar till valvakan. Under det senaste amerikanska presidentvalet hade vi tillgång till CNN. Valvakan pågick i säkert en vecka. Någon skrev på Twitter ”Det finns ingen dygnsrytm längre. Bara CNN:s valvaka.” Nyhetsankaret uppgavs ha tillbringat 22 timmar om dygnet vid skärmen – The Magic Wall - och den journalist som kunde alla USA:s counties på sina fem fingrar sades sova några timmar per dygn på kontoret i kostym och slips. Och så småningom följde hela efterbörden med striden om delstaternas godkännande av resultaten och slutligen stormningen av Capitolium den 6 januari 2021. Här hände det saker.

I den finska valvakan presenterades de första resultaten redan klockan åtta när omkring 60 procent av rösterna hade räknats. Sen hände ingenting, och därefter ingenting. Kommentatorerna såg lite vilsna ut. Det hela påminde om när statsvetaren Ingemar Lindblad skulle kommentera riksdagsvalet 1973 i svensk TV. På grund av ett datorfel kom inga resultat och Lindblad beklagade sig: ”De satt väl och sov i valnämnderna.” Det blev ett jäkla liv. Så säger man inte om svenska kommunalmän och -kvinnor. I 2024 års finska presidentval var sen saken klar efter ytterligare någon timme med att resultatet blev vad alla hade gissat på förhand.

Nu får vi se hur det går den 11 februari.