Ute blåser inte bara högervind

Det tyska förbundsdagsvalet visar att det inte bara är högervinden som blåser i Europa. Det finns också en stark vänstervind. Det tyska Vänsterpartiet (die Linke) fick 8,8 procent av rösterna. Det är en ökning med 3,9 procentenheter eller 80 procent, närapå en fördubbling. I flera delstater fick partiet mer än 10 procent av rösterna: Berlin (19,9), Thüringen (15,2), Bremen (14,8), Hamburg (14,4), Mecklenburg-Vorpommern (12,0), Sachsen (10,8), Brandenburg (10,7).

I Berlin blev die Linke med sina nästan 20 procent av rösterna största parti. I kommentarer till valet i Berlin och i flera andra länder har det tolkats som en reaktion mot det nazianstuckna AfD:s (Alternativ für Deutschland) framgångar och en protest mot närmandet mellan kristdemokratiska CDU och AfD.

Valresultatet i Berlin

Förra året har beskrivits som ett supervalår. I flera länder gjorde vänsterpartier framgångar. I valet till den franska nationalförsamlingen samlade Nya Folkfronten 28,2 procent i första valomgången och 25,8 procent i den andra omgången. Vänstern blev därigenom den största partigruppen i nationalförsamlingen.

I det finska presidentvalets första omgång ökade Vänsterförbundet med kandidaten Li Andersson med nästan två procentenheter (63 procent). I valet till det belgiska federala parlamentet ökade det socialistiska Arbetarpartiet från 8,6 till 9,9 procent.

Även i EU-parlamentsvalet kan man notera framgångar för vänstern. Den svenska Vänsterpartiet fick 11,1 procent av rösterna. Det är en ökning med 4,3 procentenheter (63 procent) sedan valet 2019. Andra länder med starka resultat vänsterpartier i EU-valet är:

Danmark: Socialistisk Folkeparti som ingår i parlamentets gröna grupp 17,4 procent blev största parti. Enhedslisten (ingår i vänstergruppen) 7 procent.
Cypern: Arbetarpartiet 21,5 procent.
Italien: Olika vänsterpartier 19,1 procent.
Finland: Vänsterförbundet 17,3.
Spanien: Olika vänsterpartier 13 procent.
Frankrike: Olika vänsterpartier 12,3 procent.
Grekland: Syriza 14,9.
Irland: Sinn Fein 11,1 procent.

Misströsta inte. Allt är inte blåbrun höger därute. Kampen går vidare.

8:e mars i Folkets Park

 

Nu är vi 92 stycken färre i Skinnskatteberg

Nya siffror från Statistiska Centralbyrån visar att Skinnskattebergs kommun minskade med 92 personer förra året. Procentuellt motsvarar det 2,1 procent. I figuren är Västmanlands läns kommuner rangordnade efter den procentuella förändringen. Bara Västerås och Kungsör kan stoltsera med en ökad folkmängd. Skinnskatteberg intar en ohotad sistaplats.

Mer detaljerade data visar att födelseöverskottet (födda minus döda) är minus 53 och flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) är  minus 40. Summan blir minus 93. Att det skiljer på en person från totalsiffran har jag ingen aning om varför, men i sammanhanget har det ingen större betydelse; utför går det i alla fall. En liten tröst är att invandringen går med plus: 25 invandrade och 19 utvandrade.

Rajtan tajtan

 Det började med superb lunchmacka hos bagarn ("Bröderi Hed"). Här är det sen prinsesstårta, Napoleonkonjak och en liten gingrogg. Tjoho!

Inget nytt under solen: Stormakterna delar upp världen mellan sig

År 1494 gjorde Spanien och Portugal upp i den spanska småstaden Tordesillas om hur dom sinsemellan skulle dela upp världen. En linje drogs upp väster om Kap Verdeöarna. Spanien skulle få allt land väster om linjen och Portugal öster om linjen. Det mesta av Latinamerika blev Spaniens intressesfär medan den portugisiska intressesfären omfattade Afrika, Asien och Brasilien.

Till bakgrundshistorien hör påvliga beslut 1481 och 1493 som delat upp nyupptäckta områden mellan Spanien och Portugal. Tordesillasfördraget omförhandlades 1529 i Zaragoza. I Zaragozafördraget drogs ytterligare en linje, men nu i öster. På så sätt kom Filippinerna in under spanskt styre.

Av Lencer - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3194339

Resultatet blev att dom spanska besittningarna i Afrika och Asien (utom alltså Filippinerna) inte omfattade några större områden. Det fanns förvisso mindre områden i Afrika, som norra Marocko, dagens Västsahara och Ekvatorialguinea, som behärskades av Spanien. Men tyngdpunkten var Latinamerika (utom Brasilien). Dom viktigaste portugisiska besittningarna fanns mellan det spanska Latinamerika i väster och Filippinerna i öster. I Afrika var dagens Angola och Moçambique. I Asien handlade det om ett ganska stort antal enklaver i Indien, varav Goa var den största, Macao i Kina och Östtimor.

Även efter fördragen i Tordesillas och Zaragoza har stormakter ensidigt eller i samråd gjort försök att dela upp världen i intressesfärer. I Monroedoktrinen 1823 slog USA fast att Latinamerika tillhörde deras intressesfär. I den så kallade Molotov-Ribbentroppakten 1939 delade Sovjetunionen och Tyskland upp Östeuropa. Vid Jaltakonferensen 1945 delade andra världskrigets segermakter upp Europa.

Så Trumps och Putins pågående planer för Ukraina är inget nytt under solen. Men en tröst kan vara att varken Zaragozafördraget eller överenskommelsen i Jalta har överlevt.

Räkenskapens dag: Dags att betala för valet av SD-styret

Underskottet

Årsredovisningen för 2023 visar ett balanskravsunderskott på nästan 9 mkr att återställa på sju år. Enligt uppgift är vi för 2024 på väg mot ett än större underskott. Siffror som har nämnts är i storleksordningen 18-20 mkr. Med en budgetomslutning i storleksordningen 300 mkr är detta ett mycket omfattande underskott.

Hur kan man täcka underskottet?

I princip finns det bara två (eller möjligen tre) sätt att få budgeten i balans. 

1. Minska kostnaderna
2. Öka inkomsterna
3. (Ta av sparade tillgångar)

Huvuddelen av dom kommunala kostnaderna går till skola och den sociala sektorn. Det är därför orealistiskt att förvänta sig att man ska kunna minska kommunens kostnader utan att dessa båda sektorer påverkas. Man ger sig därför i första hand på icke obligatorisk verksamhet inom skola och social, samt kultur och fritid som i stort sett är helt frivillig verksamhet. Årets protester visar att det är politiskt svårt att driva hem sådana nedskärningar.

Minskade kostnader

Vänsterpartiet har i budgetförslag både 2024 och 2025 föreslagit nedskärningar av administrationen, chefer och politiska arvoden. Vi har dessutom föreslagit mer samarbeten med andra kommuner. Vi har räknat med att man skulle kunna hämta hem cirka 14 miljoner på det sättet. Det finns ett starkt motstånd mot både minskningar av byråkratin och samarbeten. Det motståndet kommer, inte som när det gäller välfärden, från kommuninvånarna, utan från mäktiga grupper i politiken och i förvaltningen. Det ser med andra ord ut som om det också är politiskt svårt att driva hem sådana förändringar.

Jag skulle vilja att man tar sig en rejäl titt på skolan. Vi har ett kostnadsproblem med skolan. Nettokostnadsavvikelsen för grundskolan är under åren 2019 – 2023 i storleksordningen 10-14 miljoner kronor. Nettokostnadsavvikelsen är skillnaden för vad grundskolan enligt kostnadsutjämningssystemet ”borde” kosta och vad den faktiskt kostar. Vi satsar med andra ord mycket mer än vad som borde satsas på grundskolan. Nu vore väl det okej om skolan också presterade bättre än andra kommuners skolor. Tyvärr är det inte fallet. Meritvärdet för 17 ämnen, som väger ihop slutbetygen i nian ligger för läsåren 2019/20 – 2022/23 10-20 procent under riksmedelvärdet. Skolan är med andra ord dyrare än genomsnittligt men presterar sämre än genomsnittligt. Det är själva definitionen av dålig effektivitet. Jag vet inte vad det är som producerar detta svaga resultat, men det borde faktiskt undersökas.

Möjligheterna att på ett hållbart sätt skära i verksamheten för att uppnå en balanserad ekonomi ser med andra ord inte särskilt lovande ut. Man riskerar politiska svårigheter. Antingen blir det starka reaktioner från medborgarna eller från makthavarna.

Skattehöjning

Återstår då inkomstförstärkningar. Jag anser att man måste överväga en skattehöjning. Den kommunala utdebiteringen är nu 22:46 kr per skattekrona (100 kronor i inkomst). Kommunalskatten beräknas i budget 2025 ge 223 miljoner kronor. En skattehöjning med en krona (1 procent av inkomsten) skulle då kunna ge ökande intäkter för kommunen med ungefär 1/20-del, d v s cirka 10 miljoner kronor.

När det under Thatcher var som värst i Storbritannien möttes skattehöjningskrav med en klapp på huvudet och ”ni har inte råd”. Det är klart att vi har råd. Det handlar om vilken prioritering vi ska göra mellan privat och offentlig konsumtion. Det svider att minska den privata konsumtionen, men alla förslag att minska den offentliga konsumtionen tycks också svida.

I sista vändan är det alltid invånarna som får betala; antingen genom sämre service eller genom att minska sin egen privata konsumtion. För en genomsnittlig inkomsttagare kostar det sisådär 300 kronor i månaden. Det är priset för att ha valt fel kommunledning (SD alltså). En tröst kan möjligen vara att även vi som inte röstade fel är med och solidariskt betalar priset för ni andras misstag.

Engångsuttag av befintliga tillgångar

Det finns en resultatutjämningsfond (RUR) som man kan ta pengar ur för att täcka upp tidigare underskott. Man kan också tänka sig att sälja tillgångar, som t ex fastigheter. Båda dessa metoder är tyvärr engångshändelser. Man kan täcka upp gamla underskott, men om verksamheten därefter fortsätter på samma sätt som tidigare uppstår nya underskott. I RUR finns inte mycket kvar, och det finns förslag på fastighetsförsäljningar, men det är ovisst vad man lyckas få in på det sättet. Vem vill t ex betala några större summor för Riddarhyttans skola. Det har också konstaterats att för förskolor som finns inrymda i Riddarhyttans, respektive Färna skola måste man ersätta med moduler till en oviss kostnad. Det blir därför mycket osäkert hur stora engångsbidrag som försäljning av fastigheter kan ge. Däremot kan man räkna med driftkostnader för dom sålda fastigheterna (förstås med avdrag för driftkostnader för ersättningslokaler t ex i moduler).

Långsiktiga förändringar

På längre sikt måste det ske viktiga förändringar. Det handlar i stor utsträckning om att öka befolkningen. Vi har en ogynnsam ålderspyramid. Det blir allt färre i yrkesverksam ålder. Det påverkar både skatteinkomsterna och statsbidragen. Vi har ett födelseunderskott, och flyttningsnettot är inte heller något att skryta med. Dom dyrbara åldringarna blir bara fler och fler.

Jag tror att det handlar i mycket om bostadstillgången. Att det har varit så tungfotat att få till både nya hyresbostäder och SBO-projektet är mycket dåligt. Förstås handlar det också om tillgången på arbetsplatser, men mycket tyder på att kommunala åtgärder i huvudsak varit verkningslösa. Om man inte kan får arbete på orten blir pendlingsmöjligheterna också viktiga. Här går det stadigt utför. Tåget är i praktiken nedlagt. Detsamma gäller pendlingståget till Västerås. Stombusslinjen har styckats i småbitar, där det kan bli mycket tidskrävande att passera Skinnskattebergs station. Den ena av två lokala busslinjer har skrotats och den andra har glesats ut. Utan bil går det inte. Då blir pendlandet både ett klass-, köns- och klimatpolitiskt problem.

Tvångsförvaltning då?

Det finns en föreställning om att staten skulle kunna ingripa och tvångsförvalta en illa skött kommun. Det är tyvärr inte sant. Alla sådana förslag har avvisats eftersom dom har ansetts strida mot grundlagen. Under en period inrättades i stället en ”kommunakut”. Kommuner har efter ansökan kunnat få tillfälliga statsbidrag för att reda upp en vidrig ekonomisk situation. Staten har där en möjlighet att ställa villkor, och i själva urvalet av vilka som ska få bidrag ett styrmedel, som skulle kunna närma sig en tvångsförvaltning. Det särskilda statsbidraget som delades ut av en kommundelegation på kammarkollegiet upphörde dock tyvärr 2024. Jag tror ju dessutom att staten om den kunde inte skulle kunna göra andra prioriteringar i besparingspolitiken än vad kommunalpolitikerna kan göra. Det skulle egentligen bara handla om en ansvarsflykt. Dom valda skulle kunna skylla samma nedskärningar som ändå skulle ha skett på staten.

Vad är det för styrning i den budget som finns för 2025

Den av fullmäktige fastställda budgeten är en rambudget. Ett tiotal sektorer och verksamheter har fått ekonomiska ramar att hålla sig inom. Dom besparingar som diskuterade häftigt under hösten 2024 syns inte annat än i mindre ramar. Fullmäktige har med andra ord inte beslutat att vissa verksamheter ska försvinna. I socialnämnden föreslogs t ex nedläggning av arbetsmarknadsenheten. I kultursektorn föreslogs indragning av en tjänst på biblioteket. Några sådana fullmäktigebeslut finns inte. Detta hindrade dock inte, ens majoriteten, från att i fullmäktige driva igenom vissa detaljbeslut. Det gällde t ex det föreslagna beslutet att kulturskolan skulle avbryta samarbetet med Fagersta kommun. Budgeten för 2025 är därmed ett besynnerligt dokument. Vad styrkraften hos det är oklart. Dom organisatoriska enheter som fått sig tilldelade en ekonomisk ram är ju egentligen bara skyldiga att hålla sig inom ramen. Dom viktiga frågorna om vad som måste bort har man därigenom lyckats hålla sig borta ifrån. Det kan kanske kännas skönt, men risken är att det blir som att kissa på sig.

Punktvis sammanfattning

• Att genom nedskärningar bemästra den ekonomiska krisen utan att det går ut över skola och socialsektorn är omöjligt.
• Man bör hålla fast vid kraven på nedskärningar av byråkrati, politikerarvoden och driva på för ingående i flera samarbeten med andra kommuner.
• En rejäl skattehöjning bör övervägas. Minst en krona per skattekrona.
• Se över vad det är för fel på skolsektorns kostnader och resultat.
• Engångsbidrag, t ex genom fastighetsförsäljningar, för att täcka underskottet är ovissa. Dessutom blir det ingen lösning för framtiden. Snart är vi tillbaka i dom stora underskotten.
• På sikt måste vi öka befolkningen. Bostadsbyggande och pendlingsmöjligheter har avgörande betydelse.
• Tvångsförvaltning finns inte och statens möjligheter att påverka enskilda kommuner är litet.
• Den budget som fastställts för 2025 har begränsad styrkraft.

 

Jonny Emtin (SD) kommunalråd i Skinnskatteberg i SVT Nyheter Västmanland. Han blev kommunalråd i augusti i fjol sedan hans parti styrt i kommunen i mer än ett och ett halvt år under vilken tid underskottet skenat, och sedan fullmäktige avsatt hans företrädare för att ha nonchalerat den annalkande ekonomiska katastrofen. Under samma tid var Emtin partiets andreman.

Postsciptum

Vid kommunstyrelsens möte i tisdags redovisades en prognos för budgetutfallet för förra året. Här är resultatet:

Första kolumnen med siffror visar hur prognosen för hela år 2024 ser ut. Siffrorna är kostnader i tusental kronor. I nästa kolumn redovisas vad som stod i budgeten, och i sista kolumnen skillnaden mellan budget och prognos. När det står minus, betyder det att kostnaderna beräknas bli högre än budget. När det t ex för kultur och fritid står -325, så betyder det att kultur och fritid beräknas göra av med 325 000 kronor mer än vad som var budgeterat.

Störst minus har socialnämnden, som beräknas göra av med 17,5 miljoner mer än budgeterat. Dåligt går det också för den tekniska sektorn som har ett underskott på 4,5 miljoner. Politiskt ansvarig för socialnämnden är dess ordförande Elisabeth Åberg (L), som förra våren avsattes av fullmäktige på grund av passivitet för det accelerande underskottet. Hon återinsattes i augusti i fjol av SD+L+M+C-majoriteten med motiveringen att hon hade så stor kompetens.

Politiskt ansvarig för den tekniska sektorn var under större delen av 2024 Jonny Emtin (SD), som var ordförande i tekniska utskottet. Emtin valdes i augusti i fjol till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd.

Totalt går verksamheterna med ett underskott på 15,7 miljoner kronor. Delvis uppvägs det av ”finansförvaltningen” som gått 10 miljoner bättre än budgeterat. Såvitt jag kan förstå beror det mesta av tillskottet från sparpengarna i resultatutjämningsreserven på 9 miljoner. Dom pengarna är nu borta. Tomt i spargrisen. Om man fortsätter verksamheten som tidigare kommer det på nytt det här året att fattas 16 miljoner.

Trollen i Bolagshagen

Jag skrev den 29 januari ett inlägg om Norbergs kommuns köp av Bolagshagen i Kärrgruvan. Det anförda motivet för köpet var att man ville öka den kommunala närvaron i Kärrgruvan. I inlägger kopplade jag också samman kommunens agerande med ett pågående aktionsforskningsprojekt med regionen (landstinget) som deltagare. Jag omnämnde också inlägget i ett senare inlägg den 1 februari där jag berättade om trafiken på den här sidan i januari. Båda dessa inlägg har föranlett kommentarer från någon eller några som känt sig trampade på tårna. Dom ganska långrandiga inläggen har inte i något avseende handlat om sakfrågan. Dom har istället varit helt inriktade på att försöka ta heder och ära av mig personligen. Bland mer befängda påståenden märks t ex att jag skulle vara bitter, att jag aldrig syns på byn, att jag har gått till angrepp till och med mot forskare vid min egen fakultet. I den senaste kommentaren antyds det också att jag skulle vara full.

Nu har jag tröttnat på den här meningslösa diskussionen. Framöver kommer jag inte att publicera några kommentarer som har med Bolagshagen-historien att göra, som inte har något sakligt innehåll. I min sista kommentar skrev jag:

Alltid trevligt med en saklig debatt. Den föranleds såvitt jag kan förstå av inlägget om Bolagshagen. Tyvärr missar nog kritikerna målet lite grand. Kommentarerna handlar mest om era förmodanden om min person och mina egenskaper. När det gäller själva saken är det två frågor, som jag försökte lyfta fram. Kanske ni vill vara snälla och besvara dom: (1) Vad är programteorin bakom fastighetsköpet? Vad jag förstår har man argumenterat för ökad kommunal närvaro i Kärrgruvan. Vad betyder mera precis "kommunal närvaro"? Denna ökade närvaro förväntas leda till positiva effekter. Vilka? Och vilka är dom förmedlande mekanismerna? (2) Det har i litteraturen riktats kritik mot aktionsforskningsansatsen. Den har, sägs det, inte lett till dom demokratiska effekter som den utger sig för att ge. Snarare, menar en del kritiker, är den ett slags tokenism, d v s en gisslansituation. Jag skulle gärna se er bemöta den kritiken. Och vilken ny kunskap ger oss aktionsforskningsansatsen?

Men dom här frågorna vill inte dom övriga kommentatorerna ge något svar på. Dom tycker att jag ska ta kontakt med ”dom ansvariga”. Något offentligt svar på vad programteorin om ”den kommunala närvaron” innebär och vilket vetenskapligt och samhälleligt värde aktionsforskningsansaten har vill dom inte ha. Det skulle vi så att säga ta i enrum.

Alltså: Alla kommentarer som fortsatt kommer in om Bolagshagenaffären som inte är sakliga kommer att raderas.

 

SD och högerns mordmaskin

 

• En person knivskars till döds av två personer som varit medlemmar i Sverigepartiet, Nysvenska rörelsen och Nordiska Rikspartiet utanför en gayklubb i Göteborg 1990.
• En syrisk flykting knivhöggs till döds av tre nazister i Uddevalla 1991.
• En iransk student sköts till döds av John Ausonius (Lasermannen) 1991 i Stockholm. Ausonius sköt 11 personer, varav dom flesta var invandrare, i Stockholm och Uppsala mellan augusti 1991 och januatri 1992.
• En hockeyspelare I Västerås knivdödades 1995 av ledaren för nazistgruppen Westra Aros Stormavdelning 80. Förövaren påstod att offret hade flörtat med honom.
• En artist dödades med kniv utanför en gaybar i Göteborg 1995 av två nynazister. En av mördarna hade en bakgrund i Sverigedemokraterna och Nysvenska rörelsen.
• En 14-årig pojke som tältade med en kompis mördades av fyra nynazister i Kungälv 1995. Pojken slogs och sparkades och misshandlades med olika föremål, bl a en stor sten och en brinnande stock. Kompisen kände från skolan en av förövarna, som hade mobbat offret för hans utländska bakgrund. Alla fyra förövarna hade kopplingar till Vitt Ariskt Motstånd. Två av dom var senare med om att grunda Ariska Brödraskapet.
• En 18-årig asylsökande från Elfenbenskusten knivmördades av två nynazister i Klippan 1995. Nazisterna hade suttit och supit på en pub och pratat om att dom skulle ”döda alla n****.” När dom kom ut klev just offret av bussen och dom hade ihjäl honom. Den ene av mördarna använde, när han kom ut från fängelset, mordet för att skaffa sig en position i organisationen Blood and Honour Scandinavia.
• Tre medlemmar av nynazistiska nätverk (Riksfronten och Nationalsocialistisk Front) rånade 1995 en bank i Kisa som en del av sin plan att finansiera och skapa en revolutionär nazistisk organisation. Två av dom tre gick in på banken med pistoler och granater, medan den tredje stod på vakt utanför beväpnad med en Uzi (en israelisk k-pist). När rånarna stoppades av polisen sköts två poliser i huvudet på landsvägen i Malexander med sina egna tjänstepistoler.
• En syndikalistisk fackföreningsman hade 1999 tipsat om en nynazist, medlem i Nationell Ungdom, som satt i styrelsen för en fackklubb. Detta avslöjades i en tidningsartikel som ledde till att nazisten tvingades bort från facket. Nazisten och två andra män sökte upp offret i hans bostad i Sätra i Stockholm och sköt ihjäl honom.
• På nyårsafton 1999 anföll 10 – 15 skinnskallar en man som var på väg hem med sin familj i Skogås i Huddinge. Ett vittne larmade folk som fanns i den turkiska föreningens lokal, däribland den utsattes bror. Brodern knivhöggs och dog i ambulansen. Den 24-årige mördaren dömdes till åtta års fängelse och fortsatte att vara knuten till extremhögern efter sin frigivning.
• I Malmö 2003 hittades en man skjuten till döds i sin lägenhet. Detta var det första mordet som Peter Mangs utförde. Samma år sköts en 23-årig man till döds på samma gata som det första offret. Ett tredje mordoffer var en 20-årig kvinna som sköts till döds i en bil. Mangs åtalades också för tolv mordförsök under åren 2006 – 2010. Han döms sedermera för dom tre morden och dom flesta av mordförsöken. Offren var företrädesvis svarta, muslimer och romer.
• Två tonåringar dödade en man eftersom dom misstänkte att han var homosexuell i Stockholm 2005. Offret dog av flera svåra skallskador efter att ha blivit slagen och sparkad och slagen med ett planteringsverktyg på en kyrkogård. Den ene av gärningsmännen kallade sig patriot och nationell och polisen fann bilder på Hitler och hakkors i hans dator. Han var medlem av Nationaldemokraternas Ungdomsförbund. Han genomförde mordet tillsammans med en kamrat som också var medlem i Nationaldemokraterna.
• Två tonåringar överföll en handikappad man i Stockholm 2007 med sparkar och slag med baseballträn och järnstänger. Slutligen dödades han med flera knivhugg. Polisen hittade en stor mängd extremt högermaterial i deras datorer.
• I Vallentuna attackerade och dödade tre män ett på måfå utvalt offer 2012. Förövarna hade varit på en fest där en flicka ska ha sagt att hon kände sig hotad av invandrarkillar. Offret, som just sparkats ut från en pub eftersom han var för full anfölls av dom tre och dödades med slag, sparka och kniv. Offret hade inte invandrarbakgrund. Enligt Nordiska Motståndsrörelsen hade offret försökt sälja knark till dom tre. Två av mördarna dömdes, men en tredje kom undan. Han tog ut en stor summa pengar från en bankomat och flydde. Nordiska motståndsrörelsen har sagt att dom hade donerat pengar till honom.
• Den 21-årige Anton Lundin Pettersson gick utklädd till Darth Vader och beväpnad med ett svärd in på Kronans skola i Trollhättan 2015. Han dödade först en kurdisk elevassistent och därefter en 15-årig somalisk elev och en lärare som också hade invandrarbakgrund. Polisen arbetade från början med att dåden hade ett rasistiskt motiv. Lundin Pettersson hade valt just den skolan eftersom den låg i ett invandrartätt område. Övervakningsfilmer visade också att han hade skonat personer med vit hud. Han hade besökt högerextremistiska grupper på sociala medier. Han hade också stött en namninsamling ordnad av Sverigedemokraterna som krävde en folkomröstning om invandringen. Han hade i sin bostad lämnat ett brev där han deklarerade att något måste göras åt invandringen.
• En 32-årig medlem I Nordiska Motståndsrörelsen knivdödade 2022 en 64-årig kvinna under Almedalsveckan i Visby. Hon var SKR:s psykiatrisamordnare. Hans primära mål var Centerledaren Annie Lööf för hennes stöd till en mer generös invandringspolitik. I sin anteckningsbok kallade han sig själv ”den svenske Breivik”.

Källa: Right-Wing Terrorism and Violence Dataset (Universitetet I Oslo)

Enligt den norska statsvetenskapliga databasen Right-Wing Terrorism and Violence Database (RTV) begicks 142 allvarliga våldshändelser mellan 1990 och 2023. 21 personer dödades i dessa attacker. (DN 29/5 2024).

I en rapport från Brottsförebyggande rådet (2022) konstateras att hatbrott blivit vanligare bland polisanmälda brott. Ofta handlar anmälningarna om att gärningspersonen i kommentarer eller meddelanden sagt till den utsatta att hen inte hör hemma i Sverige och lagt till nedsättande och rasistiska ord. Vanligast av dom brott som riktades mot etniska grupper var afrofobiska.

På nätet frodas den högerextremistiska miljön

I BRÅ:s rapport framhålls nätets betydelse för den högerextremistiska miljö som utgör grogrund för hatbrottsligheten. Sociala media ger stor spridning till många användare samtidigt. Algoritmer som premierar kontroversiella inlägg och konflikt förvärrar situationen.

I SÄPOs årsbok 2022 beskrivs hur många minderåriga lockas till högerextremismen på nätet och radikaliseras. Flera våldsdåd planeras av minderåriga som radikaliserats av våldsbejakande högerextremism på nätet.

I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut 2017 slås fast att ”de flesta ensamagerande våldsverkare har genomgått en process av självradikalisering där media, framförallt digitala sådana har spelat en avgörande roll.” I samma rapport redovisas en innehållsanalys av några sådana ”alternativa media” som jämförs med två ”gammalmedia.” Det framgår bland annat av resultaten att förekomsten av referenser till ”minoriteter” och ”eliten” skiljer sig kraftigt. Dom alternativa medierna, Avpixlat, Fria Tider, Nordfront, Nyheter i dag och Samtiden, ägnar avsevärt mycket större uppmärksamhet åt minoriteter och eliten än dom traditionella medierna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Avpixlat och Nyheter i dag har haft och har nära kopplingar till Sverigedemokraterna. Samtiden utges av Sverigedemokraterna och Nordfront är direkt knutet till Nordiska Motståndsrörelsen.

I den omnämnda FOI-rapporten konstateras att det finns en omfattande högerextremistisk och rasistisk miljö på internet:

De radikalnationalistiska rörelserna har en stor närvaro på internet […] Detta innebär att de flesta av oss kommer i kontakt med olika former av hatbudskap kring etnicitet, ras eller kultur […] Stiftelsen Expo har i sin årsrapport gjort en kartläggning av den rasideologiska miljön i Sverige […] Expo identifierar i sin analys 15 olika grupper.

Efter TV4:s granskning av SD:s så kallade trollkonton, står det klart att Sverigedemokraterna upptar en stor plats i denna högerextremistiska miljö. Det framkom att inte mindre än 23 olika konton på sociala medier styrs av SD:s kommunikationsavdelning.

Det finns också ett tydligt samband över tid mellan SD:s framgångar på väljararenan och dom högerextremistiska våldsdåden som drabbar etniska minoriteter, homosexuella och vad terroristerna betraktar som politiska motståndare. I diagrammet nedan har jag sammanställt utvecklingen över tid för SD:s röstandel i riksdagsvalen och antal högerextremistiska våldsdåd som dom redovisas i databasen RTV.

 

Anm: Årtalen avser valår. För våldsvariabeln anges antal attacker under dom fyra föregående åren. Båda variablerna har för jämförbarhetens skull transformerats till standardpoäng (z). Ett skalsteg lodrätt betecknar 7,55 procentenheter SD-röster respektive 7,32 våldsattentat.

Sambandet är starkt. Korrelationen mellan kurvorna är 0,73. Nu kan man inte automatiskt dra slutsatsen att det ena orsakas av det andra. Sambandet kan bero på att det finns någon tredje faktor som är bakomliggande och som förklarar variationen i både SD-röster och i högerextremistiska våldshandlingar. Det troliga är att denna bakomliggande faktor är den tilltagande högerpopulismen, både i allmänna opinionen och på nätet.

Det kan vara så att det är ett komplext dynamiskt samband där dessa tre faktorer, den högerpopulistiska opinionen, SD:s valframgångar och den våldsamma högerextremistiska terrorn är ömsesidigt beroende av varandra, och förstärker varandra.

Konsekvenserna av den här accelerationen beskrivs t ex av SÄPO som framhåller hur många våldsdåd planeras av minderåriga som radikaliserats på nätet. I FOI-rapporten 2017 konstateras att ”De flesta ensamagerande våldsverkare har genomgått en process av självradikalisering där media, framförallt digitala sådana, har spelat en avgörande roll.”

Hur var det med massmorden i Örebro?

Myndigheterna, polisen, förundersökningsledaren, statsministern, har flera gånger med kraft framhållit att man inte vet vad motivet för massmördaren i Örebro, Rickard Andersson, har varit. Man har framhållit att man hittills inte har funnit några ”ideologiska” (läs rasistiska) motiv. Det sägs att ”felaktiga narrativ” sprids på nätet. Man kan kanske förstå den här försiktigheten, men nog finns det omständigheter som pekar på att det rasistiska motivet mycket väl skulle kunna vara aktuellt.

Media rapporterar att dom flesta av offren för mördaren har utländsk bakgrund. Många menar att det inte är en tillfällighet. Man kan t ex jämföra med andra händelser, där det är uppenbart att attentatsmannen särskilt sökt upp miljöer där många invandrare finns, och att hen tydligt har valt ut sina offer utifrån ett slags rasprofilering. I samhällsvetenskapen, särskilt ekonomisk vetenskap, talar man ibland om begreppet ”avslöjade preferenser” (revealed preferences). Detta innebär att man utifrån en aktörs faktiska handlande kan dra slutsatser om hens preferenser och prioriteringar. Eftersom mördaren uppenbart i sitt dödliga agerande fokuserat på invandrare, skulle detta vara en indikation på att motivet skulle vara invandrarhat.

Det har också i olika sammanhang pekats på vilken roll känslan av utanförskap, att man själv på olika sätt behandlats fel, att andra får eller tar vad man själv berövas spelar för den här typen av attentat. Ett exempel kan vara dom så kallade incels, män som inte får det sex dom anser sig berättigade till, och som riktar sitt hat mot kvinnor, ibland också det med dödliga resultat.

För den som, likt Rickard Andersson, ställt sig utanför samhället, sällan går ut, inte talar med någon och som bär på sådana känslor av att ha utsatts för oförrätter, och egentligen bara umgås med datorn kan det leda till en sådan självradikalisering som flera talar om som betydelsefull. Eftersom ingen egentligen vill skylla oförrätterna på sina egna tillkortakommanden, söker man syndabockar. Den högerextremistiska miljö som tar så stor plats på nätet, erbjuder ett svar. Eftersom allt jävelskap i samhället och tillvaron sägs bero på invandrarna, så kan det ligga nära till hands att också skylla sin egen miserabla situation på just invandrarna.

Men, ska det väl tilläggas, att liksom myndigheterna har inte heller jag svaret på Rikard Anderssons motiv. Men skulle det visa sig att han haft rasistiska motiv, så finns det ingen anledning att hymla med det.

Även dom lokala förmågorna är kuggar i mordmaskineriet

Min egen kommun, Skinnskatteberg, styrs sedan valet 2022 av Sverigedemokraterna. Till en början var det ett minoritetsstyre med Liberalerna och Centern som koalitionspartners. Sedan i höstas igår också Moderaterna i SD-styret, som nu alltså är ett majoritetsstyre. En fraktion inom socialdemokratin med det förra kommunalrådet Lena Lovén Rolén i spetsen har också i olika sammanhang stött och försvarat styret mot kritik från framförallt Vänstern.

En del av dom partier och politiker som stöder SD har ibland tyckt sig vara tvungna att förklara sig. Dom har då menat att man måste samarbeta med SD eftersom dom är demokratiskt valda, att dom lokalt alls inte är rasister och fascister. Centerns dåvarande gruppledare sa att kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) ju hade varit med i Liberalerna innan hon blev sverigedemokrat, och att han inte kunde förstå hur hon kunde ha blivit så farlig nu.

Men det går inte att slippa undan med argumentet att vi har något särskilt slags tama sverigedemokrater. Det numera avsatta kommunalrådet Olsson Bergstedt skrev i maj 2022 en insändare med islamofobiskt innehåll. Några citat:

Massinvandringen från Mellanöstern och delar av Afrika har kommit att påverka Sverige negativt på en rad olika områden. Ett exempel är kravallerna som skakade Sverige under påskhelgen i samband med koranbränningar.

När det importeras stora mängder människor från muslimska länder vilka kräver att det ska inrättas blasfemilagar och förbud mot legitim religionskritik här i Sverige, med målet att montera ned vår demokrati, då är vi mycket farligt ute.

Vårt älskade Sverige är på väg att slitas sönder av islamism, segregation och våldsamheter.

Nuvarande kommunalrådet Jonny Emtin (SD) skämde ut sig när han gjorde tummen upp för ett FB-inlägg där två systrar med bosnisk bakgrund kallades ”Srebrenica-häxor”.

Sverigedemokraterna har också föreslagit att alla offentliga, inklusive kommunala bidrag till invandrarföreningar ska stoppas.

Ewa Olsson Bergstedt har också agerat mot att kommunen skulle flagga för dom nationella minoriteterna på deras högtidsdagar och för HBTQ-personer med regnbågsflaggan i samband med Pride-veckan. Snillet Oscar Sjöstedt (se nedan) talade också särskilt emot flaggning med regnbågsflaggan eftersom HBTQ-rörelsen genom att håna Jimmie Åkesson var att betrakta som en politisk rörelse.

Tredjemannen är riksdagsmannen Oscar Sjöstedt går förstås i en klass för sig. Några axplock ur hans meritlista:

• Han började sin karriär som skinhead, och kallades vanligen för Rasse-Oscar.
• När han var ordförande i Sverigedemokraternas ungdomsförbund gick han 2005 på en konsert anordnad av organisationen Gula korset, en stödförening för fängslade nazister. Konserten var endast öppen för personer i vit-maktmiljön. ”Jag var full” har Sjöstedt senare försvarat sig. In vino veritas (i vinet sanningen) som dom gamla romarna sa.
• 2016 publicerades en film där Sjöstedt berättar om när han arbetade på ett slakteri och hade fyra tyska kollegor som var nazister. Skrattande säger han: ”När dom var fulla gick dom runt och heilade”. Han skrattar sedan högt när han berättar hur tyskarna hanterade får på slakteriet. Dom sparkade på fåren och låtsades att dom var judar. På filmen visar han hur och måttar en spark samtidigt som han skrattar högt och säger ”Die Juden”.
• I en riksdagsdebatt 2020 om en lätt förståndshandikappad man från Afghanistan som fått uppehållstillstånd sa han: ”Vad säger ni om att istället för att föra en migrationspolitik där vi attraherar människor med lågt intellekt, så för vi en politik där vi attraherar människor med högt intellekt?”

Men viktigast i sammanhanget är att dom lokala SD:arna ju ingår i ett parti som centralt har en ledande roll i den högerextremistiska miljön. Olsson Bergstedt har försökt komma in i riksdagen och är ordförande för partiets distriktsorganisation. Även om dom inte som Sjöstedt har, eller som Olsson Bergstedt vill ha en ledande roll i partiet, så medverkar dom genom sin lokala verksamhet till normaliseringen av ett onormalt parti. En del av det kommunala partistödet kanaliseras dessutom till den centrala partiorganisationen i Stockholm. Dom bidrar därigenom till finansieringen av bland annat trollkontona.

Dom lokala förmågorna är med andra ord en liten, men mest välkammad, del av det parti som har en central roll i mordmaskinen. Och vad ska man säga om deras officiellt och inofficiellt allierade partier och politiker på det lokala planet? Är kanske medhjälp den korrekta rubriceringen?

Sammanfattningsvis

• Hundratals våldsamma högerextremistiska attacker med 20-tal döda under senaste 30 åren.
• Den våldsbejakande högerextremistiska miljön på internet är omfattande.
• Våldsverkare självradikaliseras av högerextremismen på nätet.
• I centrum för nätmiljön finns Sverigedemokraterna.
• Sverigedemokraternas framgångar, den högerextremistiska nätmiljön och våldsutvecklingen följs nära åt över tiden och förstärker varandra i en dynamisk process.
• För ett rasistiskt motiv bakom massakern i Örebro talar hur gärningsmannen valt sina offer, samt att han haft en livsföring som gynnar självradikalisering.
• Lokala SD-politiker som framstår som tama är inte oskyldiga. Dom deltar i normaliseringen av det parti som gynnar och gynnas av den våldsbejakande högerextremismen. Partier och politiker som samarbetar lokalt med SD är nyttiga idioter i normaliseringsprocessen.

Referenser

Lejonstad, Aravella (2022) Hatbrott I digitala miljöer. Polisanmälda hatbrott 2020 med digital brottsplats. Stockholm: Brottsförebyggande rådet

Säkerhetspolisen (2022). Säkerhetspolisen 2021 Stockholm: Säkerhetspolisen

Totalförsvarets forskningsinstitut (2017) Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer Totalförsvarets forskningsinstitut

Universitetet I Oslo “Right-Wing Terrorism and Violence Dataset”

SD-riksdagsman uppspelt av masskjutningen i Örebro

Uppspelte Andersson

I går erfor vi att justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) avgår. Bakgrunden är att hans parti har gått med på att förbjuda halvautomatiska jaktvapen. Det ville inte Jomshof. Hans kollega Tobias Andersson, ordförande i näringsutskottet håller med. I TV 4 Nyheterna i går kväll sa han att man borde ha väntat med frågan ett tag. Så här sa han:

              Man borde låta den uppspelthet som råder efter ett sånt här attentat lägga sig lite...

Det Andersson blivit uppspelt av är inte detsamma som vi andra blir uppspelta av, d v s Jomshofs avgång, utan massmordet i Örebro. 

Mer tidningsstölder

Nu blir det fart på tidningstjuverierna. Både söndagens och måndagens Dagens Nyheter var förvunna ur brevlådan. Träffprocenten (andel dagar under året med tidning i lådan på utgivningsdagen) går ner till 26,8 procent, alltså lite mer än var fjärde tidning kom rätt.

The invisible man

Tidningen Dagens Samhälle har med hjälp av mediearkivet undersökt hur många gånger landets alla kommunstyrelseordförande har förekommit i pressen under förra året. Här är resultaten för dom tio kommunerna i Västmanlands län:

Fira Internationella Kvinnodagen 8 mars!

 Arrangemang i Folkets Park Skinnskatteberg lördag 8 mars kl 10-16. Läs mer här!

Tidningstjuven är tillbaka!

Så var ordningen återställd. Tidningstjuven har krupit fram och stulit vår Dagens Nyheter för onsdagen. Puts väck ur lådan. Vi börjar på ny kula med räkningen. Året startar på låga träffprocenten (andel av årets dagar med tidning i lådan på utgivningsdagen) 29,7.

Utdelningsstatistik för DN år 2025 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	2	5,4
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	23	62,2
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	1	2,7
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	0	3,9
Dagar med tidning på rätt dag	11	29,7

  

Politikeravhopp: Dom styrande i Skinnskatteberg kroknar lätt

Var nionde (11 procent) ledamot av dom kommunfullmäktige som valdes 2022 har nu, halvvägs in i mandatperioden hoppat av från sitt uppdrag. Det framgår av den presentation av politiska avhoppare som SCB rapporterade om nyligen. Det är en marginell minskning av hoppandet sedan halvvägs in i förra mandatperioden. Över tid (från valet 2002) har avhoppen ökat från ungefär 8 procent till 12 procent 2014. Det finns ett samband mellan avhopp och ålder. En större andel av dom som var under 30 år när dom blev valda har lämnat sitt uppdrag, än av dom som var 30 år eller äldre. Partivis var avhoppen vanligast i Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet (12-14 procent) och lägst i KD, ”övriga partier” och Moderaterna (9-10 procent)

Jag skrev för fem år sen, när SCB kom med liknande data, ett inlägg där jag ganska ingående diskuterade vad vi vet från forskningen om förtida avgång från politiska uppdrag. Den som vill fördjupa sig i frågan kan läsa inlägget från 2020. Här ska jag bara sammanfatta huvudpunkterna i detta tidigare inlägg:

• Avhoppen ökar över tid men ökningen kan knappast ses som katastrofalt dramatisk.
• Det är mindre etablerade grupper i samhället som hoppar. Därigenom påverkas representativiteten negativt.
• Många lämnar sina uppdrag för att dom anser sig mer eller mindre tvungna på grund av ålder, hälsa eller flyttplaner.
• Det finns tecken som tyder på att brist på upplevt inflytande är en betydelsefull faktor för beslutet att lämna uppdraget.
• En ganska stor del av dom som slutar är beredda att ta på sig nya uppdrag, och är alltså inte för alltid förlorade.

Det finns politiska skäl som avhoppade ledamöter uppgett i olika undersökningar för sitt avhopp. I Kommunaldemokratiska kommitténs undersökning sa två tredjedelar av dom svarande att politiska skäl haft betydelse för avhoppsbeslutet. I en undersökning av Linköpingsforskarna Gissur Erlingsson och Richard Öhrvall (2010) tillfrågades ett knappt hundratal avhoppare i dom östgötska kommunerna. En fjärdedel sa att politiska skäl hade störst betydelse och 13 procent att privata och politiska skäl hade haft lika stor betydelse. Alltså menade 38 procent att politiska skäl hade haft betydelse för deras beslut.

Dom politiska skälen kan vara av olika slag. Det kan handla om interna motsättningar i det egna partiet, att man tycker att fullmäktige har för liten makt, att det egna partiet har för litet inflytande. När man frågar kommunpolitiker om hur deras ”kalkyl” för att åta sig ett uppdrag ser ut, brukar kostnaden, uppoffringarna framförallt handla om tidsåtgången, eller snarare tidsåtgångens alternativkostnad. Vad kunde man ha gjort annat än ägna sig åt politiken? Familjen, arbetet, fritidssysslor o s v. Belöningarna kan sorteras i kategorierna makt, pengar och kärlek. Ett vanligt svar går att tolka i makttermer. Man säger sällan M-ordet, det är fult. Istället uttrycker man sig som att man vill vara med och påverka, gynna eftersatta grupper o s v. Pengar blir det sällan så mycket av. Dom som tjänar något på politiken är ganska få i toppskiktet, och så pensionärer som inte förlorar någon arbetsinkomst. Kärleken är det problematiskt med. Många tycker att dom som politiker får utstå mer hat än kärlek.

Eftersom ”makten” ändå har en central roll ska jag ägna något mer plats åt den. Några data om uppgivna skäl till avhoppet redovisas inte i SCB:s korta rapportering Därför ska jag här bara ta upp frågan om det egna partiets maktställning tycks ha någon betydelse för avhoppsbeslutet.

I prickdiagrammet nedan är partierna utspridda efter i hur många kommuner dom ingår i styret (horisontellt) och avhoppsfrekvensen i procent (vertikalt):

Det framgår av bilden att det finns ett samband. Avhoppen är relativt ovanliga i maktpartierna Moderaterna (med i styret i 176 kommuner), Socialdemokraterna (169) och Centern (144 kommuner). På motsvarande sätt är det många avhoppare bland Sverigedemokraterna (deltar i 35 styren), Miljöpartiet (47 kommuner) och Vänsterpartiet (59 kommuner). Sambandet är långt ifrån perfekt. Skillnaderna mellan partierna förklaras till 24 procent av skillnaderna i partiernas maktställning (r_xy= -0,49). Längst bort från vad trendlinjen förutsäger befinner sig Vänsterpartiet (mer avhopp än förväntat) och Kristdemokraterna och ”Övriga partier” (färre avhopp än förväntat).

Hur är det med avhoppen i Skinnskatteberg

Jag ska nu gå över till avhoppen från fullmäktige i Skinnskatteberg under tiden från oktober 2022 till december 2024. Under den tiden har fem av dom valda 25 ledamöterna i fullmäktige lämnat sina uppdrag. Det är 20 procent det, alltså avsevärt högre än det av SCB redovisade rikssnittet på 11 procent. Under samma tid har också tre av sjutton ersättare hoppat. Om man lägger ihop ledamöter och ersättare är det 19 procent som har avsagt sig sitt uppdrag.

Partivis kommer Liberalerna i topp med två avhoppade ledamöter (40 procent) och en ersättare som också bett att få bli entledigad. En av dom avhoppade ledamöterna var Gabriel Andersson, som toppade Liberalernas valsedel 2022 och som lanserades som kommunalrådskandidat, men som dribblade bort sig när majoriteten skulle formeras.

På andra plats kommer Centern som representeras av en ledamot och två ersättare. Av denna trehövdade grupp har ledamoten avgått under perioden. Som nummer tre kvalar Sverigedemokraterna in. SD representeras av sex ledamöter och tre ersättare. Två av ersättarna har avsagt sig sina uppdrag. Socialdemokraterna med nio ledamöter och fem ersättare kommer in först med två avhoppade ledamöter. Den ene av dessa var Mazhar Aslan som valdes in med fler personröster än listettan. Moderaterna och Vänstern har inte haft några avhopp.

Det intressanta är, att den styrande majoriteten (SD+L+C och från hösten 2024 också M) har fler avhopp än oppositionen. Tre ledamöter från majoriteten och tre ersättare har sagt upp sig. Det kan jämföras med två avhoppade sosseledamöter – 6-2 alltså till styret.

Resonemanget om makten som drivkraft borde ju innebära att dom första att lämna in skorna borde vara oppositionen. Men här tycks det politiska missnöjet vara större bland majoritetens politiker.

Men det finns fler uppdrag i den politiska organisationen. Vid snart sagt varje möte i fullmäktige är det ett eller flera entlediganden från uppdrag i nämnderna. Jag har försökt räkna efter i protokollen, och det ser ut som om det finns allt som allt 58 uppdrag i nämnderna som ledamot eller ersättare. I protokollen från fullmäktige har jag noterat 21 avsägelser. Det är 36 procent, alltså långt över avhoppen från fullmäktige och än längre från rikssnittet av avhopp från fullmäktige.

Det finns säkert en rad olika skäl till att man avsäger sig ett nämnduppdrag. I något fall handlar det om en av partiet bestämd ommöblering i gruppen. Men avsägelserna ligger trots det mycket högt, och det är kanske här som missnöjet är större och där partierna har sitt riktigt allvarliga rekryteringsproblem. Särskilt förklaras strömhoppet från nämnderna av att det är betydligt mer krävande att sitta i en nämnd än i fullmäktige – uppoffringarna är med andra ord större. En partivis rangordning av partierna med avseende på avhoppen från nämndapparaten placerar Centern, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i topp.

En del av avhoppen är förstås tvungna t ex på grund av sjukdom eller flytt från orten. Men för dom flesta måste orsaken vara att ”kalkylen” slutar på minus. Det har inte blivit som man tänkt sig. Det finns intressantare eller viktigare saker att syssla med än att sitta på kommunala sammanträden och/eller har uppdragen inte gett det politiska inflytande som man väntat sig. Att den styrande majoriteten har fler valda som tröttnat än oppositionen är oväntat. Man borde kanske ha väntat sig att dom styrande partierna borde ha större förutsättningar att uppfylla dom valdas förväntningar. Men icke. Dom styrande i Skinnskatteberg kroknar lätt.

Sammanfattningsvis kan man för hoppandet i Skinnskattebergs kommun konstatera:

• Det är en avsevärt högre avhoppsfrekvens från fullmäktige än genomsnittligt i alla kommuner.
• Det politiska missnöjet förefaller vara större i den styrande majoriteten än i oppositionen. Här skiljer sig också Skinnskattebergs kommun från vad man kunde vänta sig från siffrorna i riket.
• Avsägelser från uppdrag i nämnderna är i förhållande till avsägelser av fullmäktigeuppdrag mycket vanligare. Mer än var tredje nämndledamot eller -ersättare har avsagt sig sitt uppdrag.
• Störst svårigheter med representanter som tröttnat har Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centern.

Spionen som kom till Sala

Skinnskattebergs kommuns säkerhetschef NN har vandrat vidare. Han är numera sedan i höstas säkerhetsskyddschef i Sala kommun. Där har hans åtgärd att montera upp en övervakningskamera troligen riktad mot en kollega som säkerhetschefen tyckte borde bevakas. Kameran hade han köpt från Kina, och det har framkommit oro för att data från kameran förs över till den kinesiska tillverkaren. Vad dom sen används till vet vi inte. Inte annat än att alla kinesiska företag enligt lag är skyldiga att rapportera till diktaturens myndigheter.

När NN slutade sitt jobb på Skinnskattebergs kommun sa han i en intervju i Sala Allehanda (4/10 2024): ”Det var väldigt stökigt. Det finns vissa element i den politiska organisationen som är ohållbar att arbeta med.”

Vilka dessa ”vissa element” är kan vi bara gissa. Månne ett av dessa ”element” är vänsterpartisten Fredrik Skog? Skog har flera gånger i fullmäktige pekat på det avlyssningssäkrade förhörsrum (”Stasi-rummet”) som inrättats i källaren vill äldreboendet. Där skulle personal säkerhetsprövas. Ingen har någonsin dementerat att ”Stasi-rummet” finns. Däremot har fullmäktiges ordförande försökt klubba ner Skog när han tagit upp det. Om nu Stasi-rummet finns så var det den famöse NN:s verk.

Ett annat ”visst element” kan vara socialdemokraten Arne Hjorth. I en interpellationsdebatt i fullmäktige avslöjade han att säkerhetsskyddsarbetet i kommunen bedrevs helt godtyckligt. Han hade begärt att få ut dom handlingar som beskriver hur kommunen ska bedriva sitt säkerhetsarbete. Av lagen framgår att det ska finnas analyser och fastställda riktlinjer. Han fick då svaret att handlingarna var sekretessbelagda. Hjorth fortsatte i fullmäktigedebatten: ”När det väl kom till kritan visade det sig att man inte kunde göra någon sekretessprövning. Varför då? Jo, därför att dokumenten inte fanns.”

Man hade alltså ljugit om hemligstämpeln, men vad än värre var, att NN:s verksamhet kunde bedrivas helt vid sidan om lagen och godtyckligt.

Det som kommit till ytan av detta godtycke är hur kommunens VA- och fastighetschef fråntogs sin säkerhetsklassning av NN. Det blev då omöjligt för henne att sköta sitt jobb. Det hela slutade med att hon avskedades - ”på grått papper” som man säger. Till saken hör också att detta öppnade för att sonen till den liberala superpampen Elisabeth Åberg (hon med tretton ”förtroendeuppdrag”) fick det nu lediga jobbet.

Lycka till Sala!

Partier i topp i januari

Januari var en liten andningspaus för dom styrande i Skinnskattebergs kommun. Bara sex av inläggen på tio-i-topp-listan har direkt anknytning till den förfärliga kommunalpolitiken i min hemkommun. Läsarna har istället valt att vidga sina vyer genom att på förstaplatsen placera ett mer generellt inlägg om vilken roll partierna har att spela. Inlägget föranledde en livlig diskussion i kommentarsfältet. Men dom flesta som kommenterade gjorde direkta kopplingar till den lokala utvecklingen. Inte så konstigt eftersom partiväsendet i kommunen har klara dysfunktionella drag. En annan vidgning av synfältet är det nya inlägget på plats sex om hur Norbergs kommun köpt ett nedgånget bostadsområde. Inlägget har dragit till sig en magsur kommentar. Det var tydligt att jag råkade trampa på en eller annan öm tå. Den anonyma kommentatorn försöker så gott det går att ta heder och ära av mig. I stort sett hela samhällsvetenskapen ryker samtidigt. Den är till skillnad från aktionsforskning föråldrat och von oben. Där ser man vad som kan krypa fram under en sten. Jag har mina aningar om vad det är för gråsugga(or) som krupit fram.

Antal sidvisningar var i januari 6 351 (6 025 i december). Flest besökare kom från Sverige, Singapore, USA, Hongkong, Tyskland, Österrike, Mexiko, Frankrike och Storbritannien. Ströbesökare kom från Danmark, Finland, Irland, Israel, Japan, Norge, Ryssland, Spanien och Ukraina.

Dom tio mest visade inläggen i januari: 

1	Vad ska partierna vara bra för? (ny)
2	Vem pratar mest i Skinnskattebergs fullmäktige? Och vem är blygast? (ny)
3	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (3:a)
4	Skinnskattebergs kommun: Ineffektivitet och höga kostnader (ny)
5	Kommunalrådet (SD) har tänkt – det gick sisådär (5:a)
6	Norberg köper nedgånget bostadsområde för 15 miljoner (ny)
7	Skinnskatteberg tog budget för 2025 under öronbedövande tystnad (9:a)
8	Ingen ajournering ens till jul (ny)
9	Risk för social dumpning i Riddarhyttan (ny)
10	Att leva med en häst (ny)