Räkenskapens dag: Dags att betala för valet av SD-styret

Underskottet

Årsredovisningen för 2023 visar ett balanskravsunderskott på nästan 9 mkr att återställa på sju år. Enligt uppgift är vi för 2024 på väg mot ett än större underskott. Siffror som har nämnts är i storleksordningen 18-20 mkr. Med en budgetomslutning i storleksordningen 300 mkr är detta ett mycket omfattande underskott.

Hur kan man täcka underskottet?

I princip finns det bara två (eller möjligen tre) sätt att få budgeten i balans. 

1. Minska kostnaderna
2. Öka inkomsterna
3. (Ta av sparade tillgångar)

Huvuddelen av dom kommunala kostnaderna går till skola och den sociala sektorn. Det är därför orealistiskt att förvänta sig att man ska kunna minska kommunens kostnader utan att dessa båda sektorer påverkas. Man ger sig därför i första hand på icke obligatorisk verksamhet inom skola och social, samt kultur och fritid som i stort sett är helt frivillig verksamhet. Årets protester visar att det är politiskt svårt att driva hem sådana nedskärningar.

Minskade kostnader

Vänsterpartiet har i budgetförslag både 2024 och 2025 föreslagit nedskärningar av administrationen, chefer och politiska arvoden. Vi har dessutom föreslagit mer samarbeten med andra kommuner. Vi har räknat med att man skulle kunna hämta hem cirka 14 miljoner på det sättet. Det finns ett starkt motstånd mot både minskningar av byråkratin och samarbeten. Det motståndet kommer, inte som när det gäller välfärden, från kommuninvånarna, utan från mäktiga grupper i politiken och i förvaltningen. Det ser med andra ord ut som om det också är politiskt svårt att driva hem sådana förändringar.

Jag skulle vilja att man tar sig en rejäl titt på skolan. Vi har ett kostnadsproblem med skolan. Nettokostnadsavvikelsen för grundskolan är under åren 2019 – 2023 i storleksordningen 10-14 miljoner kronor. Nettokostnadsavvikelsen är skillnaden för vad grundskolan enligt kostnadsutjämningssystemet ”borde” kosta och vad den faktiskt kostar. Vi satsar med andra ord mycket mer än vad som borde satsas på grundskolan. Nu vore väl det okej om skolan också presterade bättre än andra kommuners skolor. Tyvärr är det inte fallet. Meritvärdet för 17 ämnen, som väger ihop slutbetygen i nian ligger för läsåren 2019/20 – 2022/23 10-20 procent under riksmedelvärdet. Skolan är med andra ord dyrare än genomsnittligt men presterar sämre än genomsnittligt. Det är själva definitionen av dålig effektivitet. Jag vet inte vad det är som producerar detta svaga resultat, men det borde faktiskt undersökas.

Möjligheterna att på ett hållbart sätt skära i verksamheten för att uppnå en balanserad ekonomi ser med andra ord inte särskilt lovande ut. Man riskerar politiska svårigheter. Antingen blir det starka reaktioner från medborgarna eller från makthavarna.

Skattehöjning

Återstår då inkomstförstärkningar. Jag anser att man måste överväga en skattehöjning. Den kommunala utdebiteringen är nu 22:46 kr per skattekrona (100 kronor i inkomst). Kommunalskatten beräknas i budget 2025 ge 223 miljoner kronor. En skattehöjning med en krona (1 procent av inkomsten) skulle då kunna ge ökande intäkter för kommunen med ungefär 1/20-del, d v s cirka 10 miljoner kronor.

När det under Thatcher var som värst i Storbritannien möttes skattehöjningskrav med en klapp på huvudet och ”ni har inte råd”. Det är klart att vi har råd. Det handlar om vilken prioritering vi ska göra mellan privat och offentlig konsumtion. Det svider att minska den privata konsumtionen, men alla förslag att minska den offentliga konsumtionen tycks också svida.

I sista vändan är det alltid invånarna som får betala; antingen genom sämre service eller genom att minska sin egen privata konsumtion. För en genomsnittlig inkomsttagare kostar det sisådär 300 kronor i månaden. Det är priset för att ha valt fel kommunledning (SD alltså). En tröst kan möjligen vara att även vi som inte röstade fel är med och solidariskt betalar priset för ni andras misstag.

Engångsuttag av befintliga tillgångar

Det finns en resultatutjämningsfond (RUR) som man kan ta pengar ur för att täcka upp tidigare underskott. Man kan också tänka sig att sälja tillgångar, som t ex fastigheter. Båda dessa metoder är tyvärr engångshändelser. Man kan täcka upp gamla underskott, men om verksamheten därefter fortsätter på samma sätt som tidigare uppstår nya underskott. I RUR finns inte mycket kvar, och det finns förslag på fastighetsförsäljningar, men det är ovisst vad man lyckas få in på det sättet. Vem vill t ex betala några större summor för Riddarhyttans skola. Det har också konstaterats att för förskolor som finns inrymda i Riddarhyttans, respektive Färna skola måste man ersätta med moduler till en oviss kostnad. Det blir därför mycket osäkert hur stora engångsbidrag som försäljning av fastigheter kan ge. Däremot kan man räkna med driftkostnader för dom sålda fastigheterna (förstås med avdrag för driftkostnader för ersättningslokaler t ex i moduler).

Långsiktiga förändringar

På längre sikt måste det ske viktiga förändringar. Det handlar i stor utsträckning om att öka befolkningen. Vi har en ogynnsam ålderspyramid. Det blir allt färre i yrkesverksam ålder. Det påverkar både skatteinkomsterna och statsbidragen. Vi har ett födelseunderskott, och flyttningsnettot är inte heller något att skryta med. Dom dyrbara åldringarna blir bara fler och fler.

Jag tror att det handlar i mycket om bostadstillgången. Att det har varit så tungfotat att få till både nya hyresbostäder och SBO-projektet är mycket dåligt. Förstås handlar det också om tillgången på arbetsplatser, men mycket tyder på att kommunala åtgärder i huvudsak varit verkningslösa. Om man inte kan får arbete på orten blir pendlingsmöjligheterna också viktiga. Här går det stadigt utför. Tåget är i praktiken nedlagt. Detsamma gäller pendlingståget till Västerås. Stombusslinjen har styckats i småbitar, där det kan bli mycket tidskrävande att passera Skinnskattebergs station. Den ena av två lokala busslinjer har skrotats och den andra har glesats ut. Utan bil går det inte. Då blir pendlandet både ett klass-, köns- och klimatpolitiskt problem.

Tvångsförvaltning då?

Det finns en föreställning om att staten skulle kunna ingripa och tvångsförvalta en illa skött kommun. Det är tyvärr inte sant. Alla sådana förslag har avvisats eftersom dom har ansetts strida mot grundlagen. Under en period inrättades i stället en ”kommunakut”. Kommuner har efter ansökan kunnat få tillfälliga statsbidrag för att reda upp en vidrig ekonomisk situation. Staten har där en möjlighet att ställa villkor, och i själva urvalet av vilka som ska få bidrag ett styrmedel, som skulle kunna närma sig en tvångsförvaltning. Det särskilda statsbidraget som delades ut av en kommundelegation på kammarkollegiet upphörde dock tyvärr 2024. Jag tror ju dessutom att staten om den kunde inte skulle kunna göra andra prioriteringar i besparingspolitiken än vad kommunalpolitikerna kan göra. Det skulle egentligen bara handla om en ansvarsflykt. Dom valda skulle kunna skylla samma nedskärningar som ändå skulle ha skett på staten.

Vad är det för styrning i den budget som finns för 2025

Den av fullmäktige fastställda budgeten är en rambudget. Ett tiotal sektorer och verksamheter har fått ekonomiska ramar att hålla sig inom. Dom besparingar som diskuterade häftigt under hösten 2024 syns inte annat än i mindre ramar. Fullmäktige har med andra ord inte beslutat att vissa verksamheter ska försvinna. I socialnämnden föreslogs t ex nedläggning av arbetsmarknadsenheten. I kultursektorn föreslogs indragning av en tjänst på biblioteket. Några sådana fullmäktigebeslut finns inte. Detta hindrade dock inte, ens majoriteten, från att i fullmäktige driva igenom vissa detaljbeslut. Det gällde t ex det föreslagna beslutet att kulturskolan skulle avbryta samarbetet med Fagersta kommun. Budgeten för 2025 är därmed ett besynnerligt dokument. Vad styrkraften hos det är oklart. Dom organisatoriska enheter som fått sig tilldelade en ekonomisk ram är ju egentligen bara skyldiga att hålla sig inom ramen. Dom viktiga frågorna om vad som måste bort har man därigenom lyckats hålla sig borta ifrån. Det kan kanske kännas skönt, men risken är att det blir som att kissa på sig.

Punktvis sammanfattning

• Att genom nedskärningar bemästra den ekonomiska krisen utan att det går ut över skola och socialsektorn är omöjligt.
• Man bör hålla fast vid kraven på nedskärningar av byråkrati, politikerarvoden och driva på för ingående i flera samarbeten med andra kommuner.
• En rejäl skattehöjning bör övervägas. Minst en krona per skattekrona.
• Se över vad det är för fel på skolsektorns kostnader och resultat.
• Engångsbidrag, t ex genom fastighetsförsäljningar, för att täcka underskottet är ovissa. Dessutom blir det ingen lösning för framtiden. Snart är vi tillbaka i dom stora underskotten.
• På sikt måste vi öka befolkningen. Bostadsbyggande och pendlingsmöjligheter har avgörande betydelse.
• Tvångsförvaltning finns inte och statens möjligheter att påverka enskilda kommuner är litet.
• Den budget som fastställts för 2025 har begränsad styrkraft.

 

Jonny Emtin (SD) kommunalråd i Skinnskatteberg i SVT Nyheter Västmanland. Han blev kommunalråd i augusti i fjol sedan hans parti styrt i kommunen i mer än ett och ett halvt år under vilken tid underskottet skenat, och sedan fullmäktige avsatt hans företrädare för att ha nonchalerat den annalkande ekonomiska katastrofen. Under samma tid var Emtin partiets andreman.

Postsciptum

Vid kommunstyrelsens möte i tisdags redovisades en prognos för budgetutfallet för förra året. Här är resultatet:

Första kolumnen med siffror visar hur prognosen för hela år 2024 ser ut. Siffrorna är kostnader i tusental kronor. I nästa kolumn redovisas vad som stod i budgeten, och i sista kolumnen skillnaden mellan budget och prognos. När det står minus, betyder det att kostnaderna beräknas bli högre än budget. När det t ex för kultur och fritid står -325, så betyder det att kultur och fritid beräknas göra av med 325 000 kronor mer än vad som var budgeterat.

Störst minus har socialnämnden, som beräknas göra av med 17,5 miljoner mer än budgeterat. Dåligt går det också för den tekniska sektorn som har ett underskott på 4,5 miljoner. Politiskt ansvarig för socialnämnden är dess ordförande Elisabeth Åberg (L), som förra våren avsattes av fullmäktige på grund av passivitet för det accelerande underskottet. Hon återinsattes i augusti i fjol av SD+L+M+C-majoriteten med motiveringen att hon hade så stor kompetens.

Politiskt ansvarig för den tekniska sektorn var under större delen av 2024 Jonny Emtin (SD), som var ordförande i tekniska utskottet. Emtin valdes i augusti i fjol till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd.

Totalt går verksamheterna med ett underskott på 15,7 miljoner kronor. Delvis uppvägs det av ”finansförvaltningen” som gått 10 miljoner bättre än budgeterat. Såvitt jag kan förstå beror det mesta av tillskottet från sparpengarna i resultatutjämningsreserven på 9 miljoner. Dom pengarna är nu borta. Tomt i spargrisen. Om man fortsätter verksamheten som tidigare kommer det på nytt det här året att fattas 16 miljoner.