Det tyska förbundsdagsvalet visar att det inte bara är högervinden som blåser i Europa. Det finns också en stark vänstervind. Det tyska Vänsterpartiet (die Linke) fick 8,8 procent av rösterna. Det är en ökning med 3,9 procentenheter eller 80 procent, närapå en fördubbling. I flera delstater fick partiet mer än 10 procent av rösterna: Berlin (19,9), Thüringen (15,2), Bremen (14,8), Hamburg (14,4), Mecklenburg-Vorpommern (12,0), Sachsen (10,8), Brandenburg (10,7).
I Berlin blev die
Linke med sina nästan 20 procent av rösterna största parti. I kommentarer
till valet i Berlin och i flera andra länder
har det tolkats som en reaktion mot det nazianstuckna AfD:s (Alternativ für
Deutschland) framgångar och en protest mot närmandet mellan kristdemokratiska
CDU och AfD.
 |
| Valresultatet i Berlin Förra året har beskrivits som ett supervalår. I flera länder
gjorde vänsterpartier framgångar. I valet till den franska nationalförsamlingen
samlade Nya Folkfronten 28,2 procent i första valomgången och 25,8 procent i
den andra omgången. Vänstern blev därigenom den största partigruppen i
nationalförsamlingen. I det finska presidentvalets första omgång ökade
Vänsterförbundet med kandidaten Li Andersson med nästan två procentenheter (63
procent). I valet till det belgiska federala parlamentet ökade det
socialistiska Arbetarpartiet från 8,6 till 9,9 procent. Även i EU-parlamentsvalet kan man notera framgångar för
vänstern. Den svenska Vänsterpartiet fick 11,1 procent av rösterna. Det är en
ökning med 4,3 procentenheter (63 procent) sedan valet 2019. Andra länder med
starka resultat vänsterpartier i EU-valet är: Danmark: Socialistisk Folkeparti som ingår i
parlamentets gröna grupp 17,4 procent blev största parti. Enhedslisten (ingår i vänstergruppen) 7 procent.
Misströsta inte. Allt är inte blåbrun höger därute. Kampen
går vidare.  |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar