(V) om Skinnskattebergs politiska organisation

 

Fullmäktiges presidium har initierat en diskussion om kommunens politiska organisation. Ett antal frågeställningar har föreslagits partigrupperna för diskussion. Vänsterpartiets fullmäktigegrupp har utarbetat ett svar på presidiets frågeställningar.

Kommunal demokrati handlar dels om ledet mellan medborgarna och kommunen, dels om hur kommunen är organiserad så att de direkt och indirekt valda ombudens beslut får genomslag i verksamheten. När det gäller det första ledet är det förmodligen (ingen har undersökt det) så att medborgarna är ganska ointresserade och oengagerade. Detta är ett stort problem, men det är i första hand partiernas uppgift att lösa. Det finns inte mycket kommunen kan göra.

Dock kan kommunen förbättra den information som medborgarna behöver för att ha en chans att engagera sig. Öppet tillgängligt är endast dagordningar och protokoll. Vanligen är det omöjligt att utläsa av dessa vilka beslut som föreslås bli fattade eller som har fattats. Endast med tillgång till beslutsunderlagen kan det göras begripligt vad ärenden och beslut handlar om. Här kan kommunen faktiskt göra en insats genom att i större utsträckning offentliggöra beslutsunderlag.

Svensk lokal demokrati vilar på att ett relativt stort antal ”vanliga medborgare” är engagerade som förtroendevalda. Ju färre valda, desto mer professionaliserad blir organisationen. Fler valda ökar chansen att medborgarna i bekantskapskretsen har en förtroendevald att vända sig till. Minskningar av antalet valda brukar vanligtvis gå ut över redan svagt representerade grupper som kvinnor (inte underrepresenterade i Skinnskatteberg), arbetare, invandrare och minoriteter, unga, gamla. Inte sällan är dessa svagt representerade grupper också missgynnade i samhället utanför kommunalpolitiken. De svaga blir än svagare. Vänsterpartiet säger nej till en minskning av fullmäktige.

Att kommunstyrelsen är ansvarig för all kommunal verksamhet gör att ingen har tillräcklig insyn, kunskap och intresse för enskilda verksamheter. Att lägga ansvaret ”högst upp” innebär paradoxalt nog att allt blir nedprioriterat. Gigantiska föredragningslistor med detaljärenden från vitt skilda verksamheter gör också att ingen energi kan ägnas åt övergripande och strategiska beslut.

Vänsterpartiet förespråkar därför ett återinförande av en nämndorganisation.

Antal facknämnder kan lämpligen vara 2 – 3 stycken. Kommunstyrelsen kan minskas i storlek.

Det har anförts att en nämndorganisation skulle medföra suboptimering (var och slåss för sitt). Forskningen visar att detta sällan blir fallet. Det är istället den partipolitiska logiken som slår igenom. Liksom det är partiernas uppgift att engagera medborgarna, är det partiernas uppgift att styra den politiska organisationen.

Turbulensen i kommunen 2020-21 har visat farorna med en enhetlig kommunal organisation. En politisk nämndorganisation bör därför också avspeglas i förvaltningsorganisationen, där varje nämnd ansvarar för en eller flera egna förvaltningar. Kommundirektören är därför inte direkt hierarkiskt överordnad förvaltningscheferna.

Samarbete med andra kommuner bör eftersträvas dels på sådana områden där underlaget för egen expertis är för litet, dels i sådana frågor där det lokala politiska handlingsutrymmet är litet (framförallt gäller det myndighetsutövning). Exempel på områden där det är lämpligt med samarbete kan vara fler administrativa funktioner än löneadministrationen (IT kan vara ett sådant område), brandförsvaret (finns redan), sådan myndighetsutövning som nu åligger miljö- och byggnadsnämnden, överförmyndarverksamheten. Fler finns.

Huvuddelen av de förtroendevalda åtar sig sitt uppdrag i en strävan att påverka kommunens beslut och inte av ekonomiska skäl. Fullgörande av förtroendeuppdrag kompenseras med sammanträdesarvoden och för vissa uppdrag årsarvoden. Den som för deltagande i sammanträden förlorar inkomst har rätt till ersättning för detta. Arvoden avser allt arbete som läggs ned på deltagande i ett sammanträde, alltså även inläsning av handlingar och andra förberedelser. Vi ser ingen anledning att höja arvoden eller införa särskilda arvoden för förberedelser.

Sammanfattningsvis:

• Det är partiernas uppgift att engagera medborgarna.
• Kommunen bör i större utsträckning offentliggöra beslutsunderlag.
• Nej till minskning av fullmäktige.
• Inför 2 – 3 facknämnder med egna förvaltningar.
• Samarbete med andra kommuner där underlaget för specialistfunktioner är för litet och/eller där det lokala politiska handlingsutrymmet är litet.

Personnytt

Valberedningen för sossarna i Västmanland har nu presenterat sitt förslag till riksdagslista. Det har varit en hård kubbning om att få plats på den. Pia Nilsson från Sala har petats. Hon har meddelat att det kom som en chock. På första plats kom Åsa Eriksson från Norberg, och ursprungligen från Vintervägen i Upplands Väsby. Petningen av Pia Nilsson ger valbar plats åt trean Lena Johansson från Västerås. Fagerstas avgående kommunalråd Marino Wallsten har tidigare anmält att han vill in i riksdagen. Han hamnar i förslaget på sjätte plats. Så det ska nog till en rejäl valframgång för S om han ska komma in i riksdagen.

Valberedningens ordförande Elisabeth Salomonsson kommenterar petningen av Nilsson med behovet av förnyelse. Och hon måtte ju veta. Hon var själv kommunalråd i Köping i 38 år.

För övrigt

För övrigt avgår landshövdingen Minoo Akhterzand. Jakten efter en ny hövding går vidare. Jag har svårt att tänka mig någon lämpligare än före detta Fagerstabon Stig Henriksson.

Skinnskattebergs klimatpolitik: Foliehattar och ynkryggar

Kvar i sanden

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. Det gäller förutsättningarna för mänskligt liv på planeten. I vetenskapen råder det total enighet om att orsaken till uppvärmningen är utsläppen av växthusgaser, bland annat koldioxid. Om mänskligheten ska överleva måste klimatförändringen hejdas genom att utsläppen av växthusgaser minskas. Här finns en uppgift som alla måste medverka i. Det gäller länder, kommuner, organisationer, företag, hushåll och individer.

Kommunerna står med uppvärmning, transporter och måltider för en del av växthusgasutsläppen. Dessa måste förstås minska. Men det räcker inte. Andra aktörer i lokalsamhället – företag, organisationer, hushåll och enskilda – måste reducera sina utsläpp.

Kommunen måste ta ledningen i lokalsamhället genom att vara en förebild, genom samhällsplanering, informationsspridning och samarbeten.

Skinnskattebergs kommun måste ta sin del av ansvaret. Under 2019 utarbetade därför medlemmar i Vänsterpartiet i Skinnskatteberg ett klimatpolitiskt program för kommunen i 16 punkter.

I programmet föreslogs att kommunen, för att ta ut riktningen i klimatarbetet skulle utarbeta en koldioxidbudget och en konkret handlingsplan. Medborgarna skulle informeras och engageras. Man borde inleda samarbeten med det lokala näringslivet.

Kommunen skulle verka för mer vind- och solenergi. En kommunal solpark skulle byggas och kommunens egna fastigheter förses med solceller.

Stor vikt lades i programmet på transporter, såväl kommunens egna som invånarnas behov. Kommunen borde verka för mer och bättre kollektivtrafik, både lokalt och regionalt. Kommunens egna fordon skulle bytas ut mot fordon med fossilfria bränslen. De kommunanställdas resor i tjänsten skulle bli klimatsmarta. Mer av möten och sammanträden skulle genomföras på distans med digitaliserade sammanträdeshandlingar.

I måltidsverksamheten borde det utarbetas en livsmedelsstrategi och man borde regelmässigt följa upp de offentliga måltidernas klimatpåverkan. Om du vill läsa hela det ambitiösa sextonpunktsprogrammet, klicka här.

Programmet lanserades i samband med behandlingen av kommunens budget för år 2020. Tyvärr avvisades programmet av fullmäktige, både av den borgerligt-sverigedemokratiska majoriteten och av den socialdemokratiska kommunledningen. Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen tog ställning mot klimatprogrammet vid ett gruppmöte på kommunhuset toalett (den så kallade dassuppgörelsen). Dassuppgörelsen var förstås en+ stor besvikelse. Många hade nog räknat med att Socialdemokraterna skulle ställa upp för klimatpolitiken.

När klimatprogrammet i sin helhet stoppats av kommunfullmäktige utarbetade Vänsterpartiet istället 16 klimatmotioner – en för varje punkt i klimatprogrammet. Dessa motioner lämnades till kommunfullmäktige i december 2019. Sen dess har det nu gått snart två år. Hur har det gått? Har det varit möjligt för Socialdemokraterna och andra partier att ansluta sig till de enstaka kraven, även om de inte kunnat ställa upp för helheten?

Förslag i motioner ska behandlas i kommunfullmäktige. Det brukliga är att det kan bli något av tre beslut. Avslag betyder att det är blankt nej till motionens förslag. Bifall är tvärtemot ett ja till förslaget. Däremellan kommer formuleringen ”anses besvarad”. Vanligen handlar det om nej, men man vill undvika att vara så tydligt negativ. Det är vad som i riksdagen brukar kallas ”avslag med krans”, d v s ”det var inte så dumt det där, men nej tack.”

Klart och tydligt NEJ

• Utarbetande av koldioxidbudget. Avslag våren 2020
• Kommunal solpark. Avslag våren 2020
• Bättre lokal busstrafik. Avslag våren 2020. Tvärtemot beslöt kommunalrådet (S) genom ett s k ordförandebeslut att lägga ned den ena av två busslinjer och glesa ut den andra.
• Planera för mer vindkraft. Avslag hösten 2021

Avslag med krans

• Solceller på kommunens byggnader. Besvarad hösten 2020
• De anställdas klimatsmarta resor. Besvarad våren 2020
• Digitalisera möteshandlingar. Besvarad våren 2020
• Fossilfria kommunbilar. Besvarad våren 2020
• Klimatsamarbete med näringslivet. Besvarad våren 2020
• Minska utsläpp från samhällsbetalda transporter. Besvarad våren 2020
• Regional busstrafik. Besvarad våren 2020
• Video- och telefonmöten. Besvarad våren 2020
• Handlingsplan för minskade utsläpp. Besvarad hösten 2021

Bifall: JA

• Informera invånarna om växthuseffekten. Bifall våren 2020
• Uppföljning av måltiders klimatpåverkan. Bifall våren 2021

Ännu ej behandlade motioner

• Livsmedelsstrategi för minskad klimatpåverkan. Avslag våren 2021 men återremitterat.

Det kan nu vara anledning om att påminna om de målformuleringar för kommunen som fullmäktige beslutat om. Så här står det i målen fastställda hösten 2019:

Skinnskattebergs kommun ska vara en attraktiv landsbygdskommun där miljö och klimatarbete är prioriterat. Vi tar ansvar för att vara en klimatsmart och hållbar kommun

Det vore intressant om någon som varit med och bestämt detta mål kommenterar hur det stämmer överens med hanteringen av de sexton klimatmotionerna. För mig är det nog uppenbart att den ståtliga målformuleringen är antingen mumbo jumbo eller till och med bara babbel.

I George Orwells dystopi ”1984” användes ”nyspråk”. ”Partiets” slagord var:

Krig är fredag

Frihet är slaveri

Okunnighet är styrka

Skinnskattebergs kommuns slagord tycks vara:

Klimatförnekande är klimatsmart

Klimatsmart idiotnej till vindkraft?

Demos betyder ”folk”. Kratein betyder ”att styra”. Tillsammans blir det demokrati, folkstyre. Men, vilket är ”folket”? Men vilket är folket? Vi kan ingå i olika folk. Skinnskattebergs kommun beslöt nyligen att säga blankt nej till vindkraftverk i kommunen. Det var, ansåg invånarnas valda representanter, bäst för kommunborna att slippa vindsnurror. Istället sa man sig vara för solenergi och små gårdssnurror. Problemet var bara att sådana lösningar bara kan producera en försvinnande liten bråkdel el jämfört med fullvuxna kraftverk.

Sverige ska vara klimatneutralt 2045. Då måste många verksamheter som nu medför utsläpp av växthusgaser övergå till el. Det gäller förstås biltrafiken, men också industriella processer. Om kommunerna likt Skinnskatteberg stoppar den mest effektiva hållbara elproduktionen får andra svenskar ta på sig den uppgiften. Simsalabim är det hela svenska folket som är ”demos”. Och, egentligen gäller det ju hela jordens befolkning.

Ett annat exempel kan hämtas från 1980-talets Sjöbo. Det centerpartistiska kommunalrådet Sven-Olle Olsson i Sjöbo agerade mot flyktingmottagandet. Han ordnade en kommunal folkomröstning om saken 1988 för att stoppa flyktingmottagande till kommunen. Det var ett problem för landet att det fanns flyktingar som behövde kommunplaceras. Genom att vägra ta sin del av problemet överlät Sjöbo uppgiften på alla andra kommuner. Sjöbo blev en fripassagerare.

På samma sätt försöker Skinnskatteberg genom sitt vindkraftsstopp att bli fripassagerare i klimatpolitiken. Andra kommuner får ta på sig de olägenheter som kan följa av storskalig vindkraft. I en sådan situation borde man ställa frågan om inte beslutet borde överlåtas på det större folket, som fripassageraren annars överlåter sitt ansvar till.

Och hur gick det för Sven-Olle? Jo, han blev utesluten ur Centerpartiet och sökte sig till den nynazistiska rörelsen.

Den högerextremistiska moderaten Bo Öberg är en av kommunens ledande politiker. När Fagersta Nyheter rapporterade att man nu kan nominera vinnare av Västmanlands miljö- och klimatpris skrev han i en facebook-kommentar ”Alla vindkraftmotståndare”. Det är alldeles tydligt att denna tongivande högerpolitiker talar Orwellskt nyspråk.

Särskild anledning att bekymra sig över vart Socialdemokraterna i Skinnskatteberg är på väg blev det när de och Sverigedemokraterna tillsammans med M och L häromdagen ordnade ett opinionsmöte mot vindkraften. Det socialdemokratiska kommunalrådet värjde sig genom att hävda att man också genom ett timslångt föredrag fått ta del av sakkunskapen. Vid en närmare granskning visade det sig att den som stod för sakkunskapen var en ledande företrädare för kärnkraftindustrin. Man häpnar över en socialdemokrati som tillsammans med nynazisterna i SD och kärnkraftslobbyn förenar sig i motståndet mot klimataktivismen.

Det tog skruv. Som talesman för antivindkraftkoalitionen uppträdde den minst lika bruna som SD moderaten Öberg i fullmäktige och förklarade att kärnkraft är den mest miljövänliga lösningen. Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima liksom det i 100 000 år giftiga avfallet var som bortblåst. Socialdemokraterna höll näbben djupt förankrad i sanden.

Sämst också på klimatanpassning

Om man nu inte är intresserad av att medverka till att hejda klimatkrisen, tycker man i alla fall att man borde försöka skydda sig själv mot krisens konsekvenser. Den globala uppvärmningen kommer att föra med sig skador som kommer att kännas av även lokalt. Det är numera i forskningen en etablerad sanning att extrema väderhändelser som skyfall och värmeböljor är kopplade till klimatförändringen. Bland konsekvenserna brukar man nämna förändrade vattenflöden, ökad nederbörd, ökad temperatur, ras och skred, erosion och stigande havsnivåer (det sista kanske den enda konsekvens som inte är omedelbart aktuell i Skinnskattebergs kommun). Vi har nyligen sett följderna i form av översvämningar, förödande skogsbränder och värmeböljedödsfall.

IVL Svenska Miljöinstitutet gjorde i våras en enkätundersökning med kommunerna för att få en bild av hur långt framme man är i arbetet med klimatanpassning. Frågorna i enkäten ordnades i sex faser. Kommunerna poängsattes för var och en av faserna:

Steg 1 Etablera klimatanpassningsarbetet: Arbetar kommunen med klimatanpassning? Har det fattats politiska beslut? Är någon huvudansvarig för styrningen? Är någon huvudansvarig för genomförandet? Har kommunen specifika mål? Finns särskilda personella resurser? Finns informationsmaterial?

Maxpoäng: 7

Skinnskattebergs poäng: 0

Steg 2 Identifiera risker och sårbarheter: Analyserat hur tidigare extrema väderhändelser (t.ex. översvämningar eller skogsbränder) påverkade kommunen? Är analyserna dokumenterade? Övergripande analys av hur kommunen kan påverkas? Analys av utvalda extrema väderhändelser? Är analyserna dokumenterade? Vilka förändringar är med i analysen? Har olika klimatscenarier använts? Tidsperspektiv i analysen? Analyserat olika sektorer? Identifierat mest sårbara områden och sektorer? Samverkan med andra kommuner? Tas hänsyn i detaljplaneringen? Kartläggning av gräs- och skogsbränder? Risk för skador med i översiktsplanen?

Maxpoäng: 8

Skinnskattebergs poäng: 0,5

Steg 3 Identifiera anpassningsåtgärder: Identifierat åtgärder? Dokumenterat dessa? Undersökt goda exempel i andra kommuner? Undersökt goda exempel och rekommendationer från andra aktörer?

Maxpoäng: 5

Skinnskattebergs poäng: 0

Steg 4 Välja anpassningsåtgärder: Bedömt olika anpassningsåtgärder? Prioriterat vissa åtgärder? Prioriteringen baserad på utvärderingen?

Maxpoäng: 6

Skinnskattebergs poäng: 0

Steg 5 Genomförande: Genomfört åtgärder? Planerar att genomföra åtgärder? Handlingsplan för genomförande? Klimatanpassning integrerad i andra processer?

Maxpoäng: 3

Skinnskattebergs poäng: 0,5

Steg 6 Följa upp och utvärdera: Följer upp arbetet med klimatanpassning?

Maxpoäng: 3

Skinnskattebergs poäng: 0

Det blir inte mycket detdär. Maximalt kan man få 33 poäng. Skinnskattebergs kommun skrapar ihop 1,5 poäng.

Jag har tidigare haft en diskussion med företrädare för kommunen om de svaga insatserna på klimatområdet. De har då hävdat att man inte kan förvänta sig mer av en liten kommun. Detta är inte sant, vilket jag har visat i ett tidigare inlägg. Också denna undersökning visar att det finns kommuner som är mindre än Skinnskatteberg som ligger mycket längre fram.

Skinnskatteberg är landets trettonde minsta kommun. Av de tolv kommuner som är mindre än Skinnskatteberg har sex besvarat enkäten. Fem av dessa presterar betydligt bättre än Skinnskatteberg:

Kommun	Poäng
Övertorneå	20,5
Överkalix	17
Munkfors	14
Bjurholm	12
Norsjö	5,5
Skinnskatteberg	1,5
Åsele	0

 

Borgerlig populism och socialdemokratisk ynkedom

I det tidigare inlägget prövade jag en annan bortförklaring. Det skulle inte bero på litenheten utan på dålig ekonomi att Skinnskatteberg inte deltar i klimatarbetet. Även denna hypotes visade sig vara fel. Det fanns kommuner med betydligt sämre ekonomi som var bättre i klimatarbetet.

Om det inte går att visa att kommunen inte kan återstår bara förklaringen att man inte vill. Skinnskattebergs kommun har i praktiken under de senaste mandatperioderna styrts av de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna. Det socialdemokratiska minoritetsstyret under mandatperioden 2018 – 2022 har i praktiken varit helt i händerna på denna borgerligt-högerextremistiska koalition.

Att de borgerliga och högerextremisterna hemfaller åt klimatförnekelse är inte oväntat (jämför högerledarens förslag att ge ett klimat- och miljöpris till alla vindkraftsmotståndare). Men att Socialdemokraterna som trots allt haft den formella politiska ledningen och kommunalrådet inte förmått någonting kan bara beskrivas som ynkedom.

En lördag i residensstaden

Efter en tuff bowlingmatch i Bellevuehallen och en god lunch på Gaggeska gården vilar vi ut i höstsolen på Vallby friluftsmuseum.

Socialdemokraterna har möte tillsammans med Sverigedemokraterna: Atom-Peter informerar om vindkraft

Häromdagen hade Socialdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna i Skinnskatteberg kallat till "medborgardialog". Det skulle handla om vindkraften, där S och SD tillsammans med Folkpartiet ("Liberalerna") och Moderaterna bestämt sig för att säga nej till vindkraft i Skinnskattebergs kommun.

Kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) skriver i en kommentar på Facebook: "Vi lyssnade på sakkunskap i en timme innan dialogen började,"

Den som stod för "sakkunskapen" var en Peter Mellberg. Peter är global teknisk direktör på det multinationella bolaget Alstom. Vad säljer Alstom? Jo, kärnkraftverk.

Läs om maktkampen i Strömfors (sjätte delen)

 

Strömfors är ett litet mellansvenskt brukssamhälle. Under snart ett år har kommunalpolitiken i Strömfors skakats av en kris. Det har varit en maktkamp mellan Arbetarpartiet och Framstegspartiet, Bondepartiet, de Konservativa och det högerextrema Fosterlandspartiet. De borgerliga har allierat sig med den nya kommunchefen Nora Aalberg Rönnlund.

Nu finns boken om maktkampen i Strömfors. Den publiceras här på bloggen som följetong. Här kommer nu det sjätte avsnittet. Utöver den famösa anklagelseskriften riktas ännu ett angrepp mot det arbetarpartistiska kommunalrådet och hennes minoritetsstyre. De borgerliga och Fosterlandspartiet enas om ett budgetförslag som kommunchefen utarbetat och hotar att med detta fälla styret i kommunen. Nästa del kommer att publiceras den 11 november. Där ska vi granska vilken roll kommunrevisionens sakkunniga biträde har spelat för krisens uppkomst. För gratis nedladdning av hela boken, klicka här.

Trevlig läsning!

 

Kapitel 6                 Budgetkrisen

Det finns tre olika sätt att bli av med ett kommunalråd. Jag har tidigare nämnt att om man kan få kommunalrådet dömt i domstol för ett brott där minst två års fängelse ingår i staffskalan, kan hen avsättas. Den vägen att göra sig av med Karin Rosén tycks ha stängts av den externa utredningen av ”Förstudiens” anklagelser. En andra metod är att fullmäktige vägrar ansvarsfrihet åt kommunalrådet. Också då kan hen avsättas. Den vägen är inte stängd.

Men så finns det tredje sättet: I kommunallagen finns en regel som säger att man kan avsätta kommunalrådet om den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige. När fullmäktige en gång valde Karin Rosén fanns inga andra kandidater. De Konservativa och Fosterlandspartiet reserverade sig dock mot valet. Till förmån för vad är oklart. Man skulle alltså kunna säga att Rosén valts av en majoritet bestående av Arbetarpartiet, Socialisterna, Framstegspartiet och Bondepartiet med tillsammans 23 av 31 fullmäktige.

Om nu de borgerliga och Fosterlandspartiet kunde enas om till exempel en gemensam budget och rösta ned Arbetarpartiets förslag, skulle man kunna hävda att det blivit en ny majoritet i fullmäktige, och därmed kunna avsätta det arbetarpartistiska minoritetsstyret under Karin Roséns ledning. Dessutom har det i kommunerna utvecklat sig en praxis att man avgår frivilligt om man kommer i en sådan prekär situation.

Inför beslutet om budget för år 2021 tycktes det uppstå just en sådan situation som kunde förväntas leda till en ”regeringskris”. I bakgrunden fanns det förhållandet att budgetarbetet hade bedrivits på ett nytt och annorlunda sätt, och att kommunchefen Nora Aalberg Rönnlund tycktes ha kopplat ett fast grepp om den.

Som jag har förstått det har den invanda processen i Strömfors varit att ekonomiförvaltningen har räknat fram vad som kommit att kallas ett ”reformutrymme”. Från de prognoser som finns om intäkterna har man dragit bort vad det kan tänkas kosta att driva verksamheten i nuvarande omfattning. Man har också försökt ta hänsyn till vad man kan veta om t ex löne- och prisutvecklingen och vilka förändringar av statsbidrag och nya ålägganden från statens sida som förväntas. ”Reformutrymmet” brukar bli en relativt liten summa, några miljoner, kanske en två-tre procent av hela budgeten. Sen har de olika partierna eller grupper av partier gjort egna förslag om vad man vill fylla reformutrymmet med.

Det är de här små ”reformutrymmesbudgetar” som man sedan slagits om. Egentligen handlar det alltså ekonomiskt om småsmulor, men det har ändå fått en väldigt stark symbolisk betydelse vems ”budget” det är som slutligen vunnit.

Men nu gick det annorlunda till. Enligt de uppgifter som läckt ut till mig, har kommunchefen egentligen kokat ihop hela budgeten. Det har förstås också här funnits något slags ”reformutrymme”, och när hon skulle fylla det, har de olika partierna fått komma med önskemål. In i budgeten har då åkt en del förslag från arbetarpartiet och en del förslag från de borgerliga.

Till en början slöt alla de borgerliga partierna inklusive Fosterlandspartiet upp bakom det här budgetförslaget. Eftersom dessa partier också hade majoritet i kommunstyrelsen, så kom det att bli ”kommunstyrelsens budgetförslag”. Arbetarpartiet hade invändningar. Det gällde dels ett förslag om ett helt nytt anslag på nästan 2 miljoner för marknadsföring av kommunen, dels två nya administrativa tjänster, den ena för ”politiska utredningar”, vad nu det kan vara. Dessutom föreslogs ganska stora neddragningar på äldreomsorgen. Marknadsföringen och de nya byråkraterna tycks ha varit kommunchefens initiativ, och det var en allmän uppfattning, att marknadsföringsanslaget egentligen var avsett för kommunchefens man Hampus Rönnlund, som anställts som turismsamordnare i kommunen.

Så småningom fann sig Arbetarpartiet och kom fram med ett eget förslag, där just de här, som de tyckte förgripliga, förslagen var strukna. De karskade också upp sig och lät förstå att om inte deras förslag vann i fullmäktige, så skulle de avgå.

Nu var goda råd dyra. Den borgerliga majoriteten höll ihop ända till sista momangen. Strax före fullmäktiges slutliga beslut meddelades att nu fanns det en kompromiss mellan Arbetarpartiet och Framstegspartiet. Alla de olika förslag där man var oeniga hade strukits. Pengarna anslogs istället till en ”buffert” till kommunstyrelsens förfogande. Där skulle förvaltningen få ansöka om pengar för olika ändamål, och det sattes upp som ett särskilt villkor att för att det skulle bli några pengar måste Arbetar- och Framstegspartierna vara eniga.

Alla övriga partier blev tagna på sängen. Bondepartiet, de Konservativa och Fosterlandspartiet, som hade börjar göra sig beredda att ta över styret av kommunen röstade med sina 10 mandat emot ”kompromissbudgeten” som den kom att kallas. Men de hade ju inget att sätta emot Arbetar- och Framstegspartiernas 19 röster. Så var också det hotet mot Karin Rosén och hennes minoritetsstyre undanröjt.

Christina Gabor måste förstås motivera sitt svek mot sina tidigare bundsförvanter. Hon sa då i fullmäktige att om kommunstyrelsens förslag (som hon tidigare stött) hade vunnit, så hade Rosén och Arbetarpartiet avgått. Eftersom det inte fanns någon som kunde och ville ta över styret skulle det bli nyval. Och det var det ju ingen som ville ha i den röriga situation som kommunen befann sig i.

Det lät ju trovärdigt. Problemet är bara att det helt enkelt inte var sant. Det skulle inte gå så. För att det ska bli nyval i en kommun krävs ett beslut av fullmäktige med två tredjedelars majoritet, d v s i Strömfors skulle det krävas minst 21 röster. Om 11 eller fler var emot skulle det inte bli något nyval. Problemet var att Arbetarpartiet hade 12 mandat. De skulle alltid kunna blockera ett nyvalsbeslut. Och ledande arbetarpartister har försäkrat mig att ett nyval aldrig fanns på kartan.

Gabor måste ha haft andra bevekelsegrunder för sitt svek. Det troliga är att hon inte ville ta över med aktivt stöd av det högerextrema Framstegspartiet. Hon hade gjort det förut och fått utstå mycket kritik, och det sades att nu hade det uppkommit splittring i det egna partiet om frågan, egentligen en parallell till splittringen nationellt i hållningen till högerextremisterna.

Slutligen kan en randanmärkning göras om att den aktuella paragrafen i kommunallagen faktiskt har en koppling till Strömfors och Christina Gabor. Under hennes första period som kommunalråd hade majoritetsförhållandena förändrats så att hon förlorat fullmäktiges stöd. När de då försökte avsätta henne överklagade hon till länsrätten och vann. Med anledning av den händelsen förtydligades lagen så att samma situation inte skulle kunna uppkomma igen.

  

Misslyckad turistsatsning i Skinnskatteberg

Med buller och bång skulle den förra kommunchefen i Skinnskatteberg göra kommunen till ledande turistmål. Det skulle vandras i skogarna (där hon avbildats drickande champagne med ortens ledande företagare i turistbranschen). För att vara säker på att det skulle bli av tillsatte hon sin egen man som turismsamordnare i kommunen. Naturvårdsverket har nu publicerat sin inventering ”Årets friluftskommun”.

Av landets 290 kommuner har 207 svarat. Alla Västmanlands kommuner ligger på den undre halvan, och trea från slutet i länet är Skinnskatteberg (Arboga och Surahammar är sämre), på plats 124 av alla landets kommuner. Så det gick inget vidare.

Läs gärna också min krönika i Fagersta-Posten idag om Skinnskattebergs turistsatsning.

Sämst överst, bäst längst ned. Köping, Sala och Norberg har inte svarat.

Fortsatt intresse för upplivningsförsök av krisen i Skinnskatteberg

Försöket att med P4 Västmanland som megafon blåsa liv i den politiska krisen i Skinnskattebergs kommun har väckt intresse i läsekretsen. Intresset har dels riktat sig mot upplivningsförsöket, dels mot krisen i sig. En helt ny fråga som många också ville läsa om var Förvaltningsrättens dom av vilken det framgår att fullmäktiges beslut att fatta beslut om kommunalskatten med handuppräckning var olagligt. I övrigt dyker några gamla godingar på nytt upp på topplistan. Det gäller inte minst Tyska kyrkan i Gunnilbo – en sevärdhet som väcker förundran tack vare en stor skylt på länsväg 233 mellan Gunnilbo och Ramnäs.

Antal besökare var i september 522 (461 i augusti). Av dessa var 307 (246) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,36 (1,39) och genomsnittlig tid per besök var 55 (82) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Finland och Norge. Ströbesökare dök upp från Italien, Peru, Tyskland och Österrike.

De tio mest visade inläggen i september:

 

1	Verkligheten överträffar dikten (ny)
2	Illaluktande härva i Skinnskattebergs kommun (1:a)
3	Tyska kyrkan i Gunnilbo (4:a)
4	Osaklig och partisk rapportering av krisen i Skinnskatteberg? P4 Västmanland anmält till granskningsnämnden (ny)
5	Borgerligt försök blåsa liv i politiska krisen i Skinnskatteberg (2:a)
6	Kan Köping ha en idrottsplats som heter Zigenarbacken? (ny)
7	Det var olagligt av Skinnskattebergs fullmäktige att fatta beslut med handuppräckning (ny)
8	Total förvirring om vad som finns utanför tullarna (ny)
9	Nors (ny)
10	Mördare och rövare, självmördare, gudsbespottare och ockrare (ny)