1879 Sjelfmord
Bruksbonden under Skinnskattebergs bruk i Vestmanland P. Olsson i
Sundet afled natten till slistlidna lördag efter att hafva föregående torsdags
afton druckit vatten, uti hvilket var upplöst fosfor, samt intagit sönderstödt
glas. Olsson var misstänkt att hafva från bruket olofligen tillgripit kol. (DN
21/2 1879)
1910 Frisinnad
lokalförening bildad
KÖPING, måndag. Riksdagsman Adolf Jansson i Bråten höll i söndags
politiskt föredrag i Skinnskatteberg, hvarefter en frisinnad lokalafdelning
bildades med ett 40-tal medlemmar. (DN 8/2 1910)
Det rapporteras vidare att frisinnade lokalavdelningar
bildats också i Köpings socken, Medåkers socken, Hallstahammar och Munktorps
socken. ”I styrelserna för dessa föreningar äro de flesta ledamöterna
hemmansägare, men därjämte skollärare samt näringsidkare och arbetare.”
1921 Sömnsjukan
breder ut sig i Västmanland
VÄSTERÅS, måndag.
T.T. Av den i dag offentliggjorda
epidemirapporten för januari månads senare del framgår att sömnsjukan breder ut
sig i länet. Sålunda äro anmälda 9 fall av sjukdomen, därav 1 i Heby, 2 i
Norberg, 1 i Skinnskatteberg, 2 i Västanfors, 1 i Östervåla och 2 i Kolsva
distrikt. (DN 8/2 1921)
Sömnsjukan var ett tillstånd med hög feber, dubbelseende,
huvudvärk. I allvarliga fall kunde patienten komma i koma, psykostillstånd. En
epidemi bröt ut 1917 – 1928 men efter det har ingen ytterligare epidemi
rapporterats. Dödligheten var hög. I Sverige nådde epidemin sin topp just 1921
med 1 512 fall.
1938 Fem öre mer i
timmen i stället för bostad
VÄSTERÅS, torsdag.
Sedan förhandlingar om ett nytt avtal en tid
pågått vid statens sågverk i Skinnskatteberg har nu avdelningen av Svenska
sågverksindustriarbetarförbundet beslutat att acceptera förslaget, som bl. a.
innebär att förmånen av fri bostad skall ersättas med en betalning av 5 öre per
timme. Ackordsförtjänsten beräknas till mellan 102 och 107 öre. Avtalet berör
omkring 175 man. (DN 11/2 1938)
1941 Halvmiljonbrand
för domänstyret. Skinnskattebergs sågverk i aska i natt
VÄSTERÅS, onsdag.
T.T. Natten till torsdagen nedbrann
Skinnskattebergs sågverk med torkhus och sinickerifabrik. Anläggningen ägdes av
domänstyrelsen. (DN 20/2 1941)
En arbetarbostad med tretton familjer var också ett tag
hotad, men räddades genom insatserna av sex brandkårer. Även brädgården och den
moderna lådfabriken kunde räddas. Dagen efter kunde det dock rapporterats att
skadorna inte var så omfattande som man först befarat. Sågbyggnaden, den gamla
lådfabriken och delar av torkhuset hade brunnit ned, men ”den moderna
kraftcentralen med ny ångturbingeneratorsanläggning, den moderna lådfabriken,
delar av torkhuset, kolugnsanläggningen och hela brädgårdslagret” var oskadda.
Försäkringsvärdet för det brunna var 600.000 kronor.
Den 6 mars dök det upp en annons under rubriken ”Anbud å
skrot” där bruksdisponenten Fritz
Malmström utbjöd ”järnskrot efter sågverksbranden i Skinnskatteberg”.
Anbuden skulle ställas till ”Disponenten vid Skinnskattebergs sågverk” och vara
inne senast kl. 12 på dagen den 12 Mars.
1943 Brev från okänd
låg i hustruns kuvert
En fru i Skinnskatteberg vill att generalpoststyrelsen skall söka
klarlägga en ”mystisk händelse” med ett brev som hon skickat till sin man.
Under vistelse på Västerås lasarett sände
hon mannen ett brev, vilket vid framkomsten endast befanns innehålla ett
maskinskrivet meddelande från en okänd person – i Köping. Någon åverkan kunde
man inte upptäcka på kuvertet. Hon misstänker att en posttjuv sökt efter pengar
i brev och i hastigheten förväxlat kuvert. (DN 10/2 1943)
1944 Skinnskatteberg
ogillar ryssar
Bland befolkningen i Skinnskatteberg har en del irritation uppstått i
förhållandet till de ryssar som finns i interneringslägret där och som är
sysselsatta med skogsarbete och annat. Ryssarna som flytt från krigsfångeläger
till vårt land och här internerats, beskylls för cykelstölder, ofredande och
lite av varje. (DN 18/2 1944)
Landshövdingen Konrad
Jansson hade på söndagen resonerat med befolkningen i Skinnskatteberg och
han menade att det fanns ”gott hopp om att oron skall bringas ur världen”.
Saken fick lösas i förhandlingar mellan socialstyrelsen, som lägret sorterar
under och ryska legationen som svarar för kostnaderna.
1983 Brand i
Karmansbo smedja
Kulturminnesmärket Karmansbo smedja vid Skinnskatteberg blev nästan
helt ödelagt vid en våldsam brand sent på tisdagskvällen. På flera ställen
störtade den gamla byggnaden samman. Restaureringsarbetet, där
riksantikvarieämbetet satsat 700 000 kronor, hade påbörjats. Nu är framtiden
oviss för kulturminnesmärket. Alla gamla handverktyg hade plockats bort före
branden, men de gamla maskinerna blev illa åtgångna. Vad som vållat den stora
branden är okänt. (DN 3/2 1983)
Det var då det
I
Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december
1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om
Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på
detta unika material.
För
länkar till tidigare inlägg klicka här.