Det hände i februari i Skinnskatteberg

1879 Sjelfmord

Bruksbonden under Skinnskattebergs bruk i Vestmanland P. Olsson i Sundet afled natten till slistlidna lördag efter att hafva föregående torsdags afton druckit vatten, uti hvilket var upplöst fosfor, samt intagit sönderstödt glas. Olsson var misstänkt att hafva från bruket olofligen tillgripit kol. (DN 21/2 1879)

1910 Frisinnad lokalförening bildad

KÖPING, måndag. Riksdagsman Adolf Jansson i Bråten höll i söndags politiskt föredrag i Skinnskatteberg, hvarefter en frisinnad lokalafdelning bildades med ett 40-tal medlemmar. (DN 8/2 1910)

Det rapporteras vidare att frisinnade lokalavdelningar bildats också i Köpings socken, Medåkers socken, Hallstahammar och Munktorps socken. ”I styrelserna för dessa föreningar äro de flesta ledamöterna hemmansägare, men därjämte skollärare samt näringsidkare och arbetare.”

1921 Sömnsjukan breder ut sig i Västmanland

VÄSTERÅS, måndag.

T.T. Av den i dag offentliggjorda epidemirapporten för januari månads senare del framgår att sömnsjukan breder ut sig i länet. Sålunda äro anmälda 9 fall av sjukdomen, därav 1 i Heby, 2 i Norberg, 1 i Skinnskatteberg, 2 i Västanfors, 1 i Östervåla och 2 i Kolsva distrikt. (DN 8/2 1921)

Sömnsjukan var ett tillstånd med hög feber, dubbelseende, huvudvärk. I allvarliga fall kunde patienten komma i koma, psykostillstånd. En epidemi bröt ut 1917 – 1928 men efter det har ingen ytterligare epidemi rapporterats. Dödligheten var hög. I Sverige nådde epidemin sin topp just 1921 med 1 512 fall.

1938 Fem öre mer i timmen i stället för bostad

VÄSTERÅS, torsdag.

Sedan förhandlingar om ett nytt avtal en tid pågått vid statens sågverk i Skinnskatteberg har nu avdelningen av Svenska sågverksindustriarbetarförbundet beslutat att acceptera förslaget, som bl. a. innebär att förmånen av fri bostad skall ersättas med en betalning av 5 öre per timme. Ackordsförtjänsten beräknas till mellan 102 och 107 öre. Avtalet berör omkring 175 man. (DN 11/2 1938)

1941 Halvmiljonbrand för domänstyret. Skinnskattebergs sågverk i aska i natt

VÄSTERÅS, onsdag.

T.T. Natten till torsdagen nedbrann Skinnskattebergs sågverk med torkhus och sinickerifabrik. Anläggningen ägdes av domänstyrelsen. (DN 20/2 1941)

En arbetarbostad med tretton familjer var också ett tag hotad, men räddades genom insatserna av sex brandkårer. Även brädgården och den moderna lådfabriken kunde räddas. Dagen efter kunde det dock rapporterats att skadorna inte var så omfattande som man först befarat. Sågbyggnaden, den gamla lådfabriken och delar av torkhuset hade brunnit ned, men ”den moderna kraftcentralen med ny ångturbingeneratorsanläggning, den moderna lådfabriken, delar av torkhuset, kolugnsanläggningen och hela brädgårdslagret” var oskadda. Försäkringsvärdet för det brunna var 600.000 kronor.

Den 6 mars dök det upp en annons under rubriken ”Anbud å skrot” där bruksdisponenten Fritz Malmström utbjöd ”järnskrot efter sågverksbranden i Skinnskatteberg”. Anbuden skulle ställas till ”Disponenten vid Skinnskattebergs sågverk” och vara inne senast kl. 12 på dagen den 12 Mars.

1943 Brev från okänd låg i hustruns kuvert

En fru i Skinnskatteberg vill att generalpoststyrelsen skall söka klarlägga en ”mystisk händelse” med ett brev som hon skickat till sin man.

Under vistelse på Västerås lasarett sände hon mannen ett brev, vilket vid framkomsten endast befanns innehålla ett maskinskrivet meddelande från en okänd person – i Köping. Någon åverkan kunde man inte upptäcka på kuvertet. Hon misstänker att en posttjuv sökt efter pengar i brev och i hastigheten förväxlat kuvert. (DN 10/2 1943)

1944 Skinnskatteberg ogillar ryssar

Bland befolkningen i Skinnskatteberg har en del irritation uppstått i förhållandet till de ryssar som finns i interneringslägret där och som är sysselsatta med skogsarbete och annat. Ryssarna som flytt från krigsfångeläger till vårt land och här internerats, beskylls för cykelstölder, ofredande och lite av varje. (DN 18/2 1944)

Landshövdingen Konrad Jansson hade på söndagen resonerat med befolkningen i Skinnskatteberg och han menade att det fanns ”gott hopp om att oron skall bringas ur världen”. Saken fick lösas i förhandlingar mellan socialstyrelsen, som lägret sorterar under och ryska legationen som svarar för kostnaderna.

1983 Brand i Karmansbo smedja

Kulturminnesmärket Karmansbo smedja vid Skinnskatteberg blev nästan helt ödelagt vid en våldsam brand sent på tisdagskvällen. På flera ställen störtade den gamla byggnaden samman. Restaureringsarbetet, där riksantikvarieämbetet satsat 700 000 kronor, hade påbörjats. Nu är framtiden oviss för kulturminnesmärket. Alla gamla handverktyg hade plockats bort före branden, men de gamla maskinerna blev illa åtgångna. Vad som vållat den stora branden är okänt. (DN 3/2 1983)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här.