1902 Riddarhyttans
sekelminne
Den 10 juni hade 100
år förgått sedan grundläggaren af Riddarhyttan, brukspatron C. J. Ohlson föddes
erinrar Västm. Alleh. Med anledning häraf samlades brukspatron Ohlsons barn och
barnbarn samt forna förmän vid grafkapellet i Skinnskatteberg, hvarest en
anslående minnesfest firades. En rik skörd af blommor och vackra kransar
ägnades åt stamfadern af samtliga ättlingar och åt banbrytaren för Riddarhytte
aktiebolag af bolagsmännen genom dess disponent. (DN 18/6 1902)
1946 Tog miste på
morkulla och älg
ESKILSTUNA, onsdag. En
olaga älgjakt har uppdagats o Skinnskatteberg, där ett jaktsällskap på tre
personer skjutit en älgko. För polisen uppger jägarna att de varit ute för att
jaga morkulla, men tagit miste och skjutit en älg i stället. Jakten har
försiggått på Riddarhytte bruks marker. När polisen fick kännedom om saken hade
jägarna redan slaktat älgen och konserverat köttet, som emellertid beslagtogs.
Det har också visat sig att en av ”morkullsjägarna” hade en älgstudsare med på
jakten. (DN 20/6 1946)
|
Älg eller morkulla? |
1947 Flottning i
Hedströmmen
I ett reportage den 28 juni 1947 berättar Dagens Nyheter om
flottningen i Hedströmmen, som beskrivs som ett sevärt spektakel: ”Folk reser
upp för att titta på det sällsamma skådespelet, när skogarnas jättar dansar sin
ystra krigsdans utför Hedströmmens virvlande forsar för att efter ett par
månaders vila i vattnet äntligen nå skiljestället vid Skinnskatteberg.”
Flottarna arbetar på ackord och tjänar 15 – 20 kronor. De
flesta har egna mindre jordbruk och en del sysslar med skogsbruk, huggning och
dylikt. Det påpekas särskilt i artikeln att flottningsföretaget är skyldigt att
ersätta de skador som uppstått: ”När flottningen är avslutad följer eftersyn av
en särskild utsedd skiljedomare, och då gäller det för markägarna att få betalt
för de skador som åsamkats genom flottningsarbetet. Men det brukar ske utan
några större skärmytslingar mellan markägare och flottningsföretaget,”
1958 Nedsatt
sedebetyg på examensdagen
Sju elever i Skinnskattebergs
skoldistrikt fick sänkt ordningsbetyg på själva examensdagen sedan de gjort sig
skyldiga till att kasta ut skolböcker genom bussfönster. När barnen häromdagen
var på väg med skolbussen till hemorterna, belägna i Gunnilbo och Hed, kastade
de ut skriv- och anteckningsböcker. Även en del arbetsböcker gick fönstervägen
ut i naturen.
Det hela väckte pinsam
uppmärksamhet och överläraren, Per Bark, plockade själv reda på det utslängda
materialet. På själva examensdagen sänktes ordningsbetyget för de sju eleverna
sedan kollegiet haft extra sammanträde.
— Ungdomarna har inte bara skräpat
ned i naturen, utan också visat ett beklämmande förakt för skolan och dess
arbete, säger överlärare Bark. Självfallet får de elever som behöver nya böcker
för det fortsatta skolarbetet betala dessa själva. (DN 14/6 1958)
1960 Internatskola
för pojkar med svåra hemförhållanden
Riksförbundet Sveriges
ungdoms- och hemgårdar skall på gården Kedjebo i Skinnskatteberg i Västmanlands
län öppna en internatskola för pojkar i åldern 11-13 år. Avsikten är att ett
15-tal pojkar skall ges möjlighet att i en rofylld miljö gå en gynnsammare
stabilare personlig utveckling än de kan erhålla med svåra hemförhållanden i storstadsmiljö.
Man skall vid skolan inte ta emot barn med svår asocial belastning men däremot
barn som i skolan får s k enskild undervisning. (DN 10/6 1960)
Skoldirektionen i Stockholm hade begärt hos
skolöverstyrelsen att få inrätta lärartjänsterna vid Kedjeboskolan trots att de
inte var förlagda till Stockholm.
Det var då det
I
Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december
1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om
Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på
detta unika material.
För
länkar till tidigare inlägg klicka här.