Det hände i september i Skinnskatteberg

1902 Prinsens bidrag till baptistorgeln

Att prins Eugen bland befolkningen i Skinnskattebergs bergslag lefver i tacksamt minne efter sin vistelse i Riddarhyttan, blir man allt som oftast vid besök däruppe erinrad om, skrifver B. M. Icke minst afhållen är ”den röde prinsen” inom Skinnskattebergs baptistförsamling, hvars medlemmar med förtjusning berätta att prinsen till deras nya orgel skänkt 50 kr. (DN 28/9 1992) 

Prins Eugen

1952 Staten byggde ’svart’ magasin

VÄSTERÅS, lördag.

Statens skogsindustrier i Skinnskatteberg har fastnat i den statliga byggnadsregleringens garn och dömts för svartbygge vid häradsrätten i Köping. Det statliga företaget har i två fall överträtt bestämmelserna om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Företagets byggnadschef i Skinnskatteberg dömdes härför till 25 dagsböter, medan chefen för byggnadsfirman som utfört arbetena dömdes till 20 dagsböter.

Svartbygget bestod i att man uppfört ett magasin och renoverat en förrådsbyggnad som utgjorde en fara för brandsäkerheten. (DN 14/9 1952)

1952 ”Tefat” över Skinnskatteberg

Ett flygande tefat tror sig makarna Annie och Ture Innala i Skinnskatteberg ha sett. Det såg ut som ett snöklotformat moln, vilket rörde sig hastigt framåt och efterlämnade en bubblande rök berättar makarna. Plötsligt lösgjorde sig ett tefatliknande föremål från molnet och ändrade kurs från sydväst till sydost, varefter det försvann med en fantastisk hastighet. Hr Innala, som varit stamanställd vid flyget i tre år, säger att det är fullkomligt uteslutet att det var ett flygplan eller de typiska strimmorna efter ett reaplan. (DN 17/9 1952)

1956 Centralskolan

1950 beslutade riksdagen att det skulle införas en nioårig enhetsskola istället för den gamla sjuåriga folkskolan. Till en början skulle den nya skolan införas på försök i ett antal kommuner. I Skinnskatteberg beslöt skolstyrelsen 1954 att man skulle delta i försöket. Det uppstod därför ett behov av en ny skolbyggnad. Den nya Centralskolan byggdes i etapper till 1957 och invigdes 1958.

De första spåren i Dagens Nyheter av det nya bygget är två annonser i början av hösten 1956. I den första söker ”Särskilda skolstyrelsen i Skinnskatteberg” (”Särskild skolstyrelse” fanns i det kommuner som deltog i enhetsskoleförsöket) en ”Byggnadskontrollant för utövande av kontroll vid uppförandet av en större skolbyggnad”. Byggnaden skulle omfatta 19 500 kvadratmeter och bygget avsågs starta i november för att vara klart om två år (DN 20/9 1956).

I den andra annonsen infordrar Byggnadskommittén anbud på uppförande av skolbyggnader vid etapp 2 av centralskolan. Arbetet skulle påbörjas den 1 november (DN 1/10 1956).

Nästa nedslag var mer spektakulärt under rubriken ”Skola flyttas på rullar. Undervisning som vanligt”:

SKINNSKATTEBERG, lördag.

Hundra skolbarn i fem klasser i gamla skolan i Skinnskatteberg fick på lördagen vara med om en ovanlig flyttning. Det 36-åriga skolhuset i trä, som skall lämna plats för 26 lärosalar i ett nybygge, lyftes upp nära en meter ovan gamla stengrunden och sedan rullade skolan cirka tjugo meter utan att någonting i skolsalarna behövde flyttas. Husflyttningsfirmans mannar skötte transporten perfekt, och undervisningen pågick som om ingenting hände. (DN 11/11 1956)

Artikeln avslutas: ”Nya skolanläggningen med 26 salar går på två miljoner, men då har också Skinnskattebergs storkommun sin centralskola fullt färdig. Enhetsskola har man sedan tre år tillbaka.

1960 Svårt få en präst till det ”ogudaktigaste samhället”

RIDDARHYTTAN, torsdag.

Problemet att få en präst till gruvsamhället Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken ser nu ut att kunna lösas. När ansökningstiden på torsdagen utgick till en komministertjänst där hade en sökande anmält sig hos domkapitlet i Västerås stift, nämligen t f kyrkoherden Arne Wessman, Hassela, Uppsala stift. Tidigare har tjänsten utannonserats vid fyra tillfällen utan att någon sökande anmält sig. Komministerbostaden i Riddarhyttan, en nyuppförd villa, har stått tom två år. (DN 16/9 1960)

Arbetarkommunens ordförande, Elis Johansson, ska enligt artikelförfattaren uttalat att man kan klara sig utan präst i Riddarhyttan: ”En präst är rena slöseriet med pengar.” En hög präst som besökt orten ska ha sagt ”att Riddarhyttan säkert hörde till vårt lands mest ogudaktiga.”

1960 Assi söker ogift hotellföreståndarinna

Till vårt brukshotell i Skinnskatteberg söker vi för tillträde i februari 1961 en kvalificerad och driftig föreståndarinna. Väl vitsordad praktik från likartad befattning erfordras och vissa språkkunskaper är önskvärda.

Platsen är avsedd för ogift person. I anställningsförmånerna ingår fri kost och fri bostad omfattande två rum. (DN 27/9 1960)

 1965 Skinnskatteberg bygger fritidsby med 5000 hus

VÄSTERÅS, onsdag.

Planerna på att inrätta ett fritidssamhälle av stort format i trakten av Skinnskatteberg o nordvästra delen av Västmanland har tagit allt fastare form. Det är ett av de större fritidsprojekt som planerats i Sverige och den 8 oktober när statens skogsmästarskola återinviger Skinnskattebergs herrgård framläggs en utredning i saken. Fritidsområdet skall rymma ca 15 000 människor och nära 5 000 fritidshus med en rad serviceanläggningar. Vad projektet kostar att genomföra vet man ännu inte men det blir fråga om investeringar i stor skala. (DN 16/9 1965)

Utredningen hade gjorts på uppdrag av Skinnskattebergs kommun av kommunalnämndens ordförande Sven Källberg och rektor Birger Arvidsson vid skogsmästarskolan. Det tänkta fritidsområdet skulle sträcka sig i tre län, Västmanlands, Örebro och Kopparbergs.

Det område som skulle bebyggas låg vid Storsjön. Här skulle man få plats med de 5 000 fritidshusen, golf- och tennisbanor, ridhus, idrotts- och bollplaner, el-ljusspår, skidlift och slalombackar, strövstigar, restaurang och utedansbana och serviceanläggningar av olika slag med bl a ”barndaghem”.

Av allt detta blev det en utredning, den så kallade ”Trelänsutredningen” som arbetade i inte mindre än tolv år och presenterade sitt slutbetänkande 1977:

Fritidsland Bergslagen kan bli Sveriges största rekreationsområde om det förslag som lades fram på torsdagen i Skinnskatteberg av den s k trelänsutredningen blir verklighet.

Av förslaget framgår att ytterligare 5 000 stugor utöver de 2 000 som redan finns skall byggas …

Man hoppas i utredningen att en utbyggnad skall påbörjas så snart som möjligt och därigenom skapa arbetstillfällen. (DN 9/12 1977)

Så blev det nu inte heller. Den statliga ”Rekreationsberedningen” (SOU 1983:43) konstaterade efter ytterligare sex år att utvecklingsprogrammet som följde på trelänsutredningen främst har ”inriktats på att föreslå åtgärder för att förbättra organisation, administration och marknadsföring.”

 1974 Ingen tandläkare

En helt ny tandläkarutrustning monteras som bäst på folktandvården i Skinnskatteberg. Någon tandläkare har man emellertid icke. (DN 21/9 1974)

 1990 Liga skjuter kungens älgar

Vem jagar på de kungliga markerna i Västmanland? En professionell liga hävdar domänverket som förvaltar de statliga skogarna.

På mindre än ett år har verkets jaktansvariga funnit sex slaktplatser. (DN 20/9 1990)

Domänverket tror att det hela är mycket välorganiserat med radiokommunikation, en omfattande transportorganisation och ”vakter” i skogen för att kunna arbeta ostört. Verket är också missnöjt med polisen som inte satsat resurser på att ta tjuvskyttarna. Polisman Kaj Stolpe i Skinnskatteberg värjer sig: ”Hade vi bara folk och pengar skulle vi givetvis patrullera längs vägarna.”

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här.