Återbesök i Trummelsberg

 

…en bra bit ut i dessa skogar i väster, utrustad med en modern industriväg, byggd som AMS-arbete i början av sextiotalet ligger storkommunen Trummelsberg, i en västgående dalgång med ett eget litet vattensystem som har sin vattendelare uppe på ett slags vidsträckt högplatå som sträcker sig västerut ända till trakterna av Gunnilbo och Skinnskatteberg.

Det är storkommun, tillverkar alla möjliga slags gjutgods och valsgods och har en förskräcklig massa inflyttad arbetskraft, det bor väl sådär en sex eller sju tusen människor på platsen och runtomkring är det den vanliga västmanländska glesbygden, med de vanliga sönderfallande gårdarna där någon pigg son i huset har gjort om lagården till bilverkstad, jordbruksredskap som står och rostar ute på åkrarna en och annan avlägsen bensinstation med en sådan där Gulfpump från tiden före första världskriget och någon plåtskylt med reklam för Tvättbjörn.

Så skrev herr Gustafsson i Yllet 1973 om läraren som träffade på ett mattesnille bland eleverna och om motståndet både från rektorn och geniets föräldrar. Handlingen förlade han till Trummelsberg. Mycket av beskrivningen av Trummelsberg, om dess placering i landskapet och dess omgivningar är ganska rätt. Det som inte är rätt är att var en storkommun med 6 000 invånare och ett gjuteri.

Trummelsbergs bruk grundades 1622 och lades definitivt ned 1907. Där fanns masugn, klensmedja och gjuteri. Där producerades tackjärn, gjutgods och smide. Bruket hade 20 – 40 anställda. Det fanns en dansbana och en skola för upp till 30 elever. Någon storkommun har det aldrig varit. Västervåla socken, som bruket ligger i hade år 2000 ungefär 400 invånare. Vid storkommunreformen 1952 kom Västervåla, och därmed Trummelsberg att höra till Ramnäs landskommun, men flyttades senare till Fagersta kommun.

Det finns också en film som bygger på Lars Gustafssons bok – Sprickorna i muren (2003). I filmen har hela handlingen istället förlagts till Fagersta. Det är en ganska medelmåttig film (5,5 av 10 möjliga poäng i IMDb).

Vi besökte Trummelsberg senast i augusti 2017. Nu var det dags för ett återbesök. Kolhusets stenpelare som då var under renovering var nu fina och upprustade. Den regniga sommaren hade medfört en rejäl skjuts på Trummelsbergsbäcken, och blötan hade nu satt en rejäl fart på myggkläckningen. En spännande utflykt.

Kolhuset

Stora Kedjen vid Jakobs hage

Sjukhuschef fick sparken. Inga besked om orsaken

Chefen för Västmanlands sjukhus Liselott Sjöqvist har fått sparken. Beslutet fattades av hennes chef, hälso- och sjukvårdsdirektören. Beskedet kom plötsligt och utan förvarning. Jag hade gärna stannat säger Sjöqvist. Hennes chef säger inget med substans när han får frågan om varför. Det är ingen särskild händelse som ligger bakom. Nej, dom har möjligen haft lite olika idéer. Svaret är närmast att karaktärisera som mumbo jumbo. Detsamma gäller regiondirektören svar på samma fråga. Inte heller majoritetspolitiker som tillfrågas har något att bidra med. Det papegojaktiga svaret att inte kommentera enskilda ärenden är det närmaste vi kommer.

Det må så vara. Men något skäl finns det förstås, men det är väl inte så rumsrent att skattebetalare, väljare, patienter, regionens medlemmar och anställda anses böra få veta. Det luktar förstås lite unket.

Konsekvenserna kan också bli stora. Om Sjöqvist och hennes kvalitéer vet jag inget. Det jag däremot vet är att följderna för en organisation av intriger, korruption och illaluktande konflikter kan vara förödande. Här i Skinnskattebergs kommun är detta välbekant från den årslånga konflikten mellan den dåvarande kommundirektören Marie Tollefsen Markström, numera folkhälsochef i regionen, och kommunalrådet Lena Lovén Rolén. Den konflikten lade en död hand över kommunen och dess verksamhet, som i det närmaste lamslogs när konflikten pågick. Och svallvågorna märks fortfarande.

Det här inser förstås dom som i praktiken driver sjukhusets verksamhet. Facket har uttryckt sin oro, och dom 18 verksamhetscheferna vid sjukhuset har skrivit ett protestbrev där dom bl a skriver: ”Tillvägagångssättet har skadat vårt förtroende för Lars [hälso- och sjukvårdsdirektören] och bristen på information har skadat tilliten inom regionen som helhet”. Dom fortsätter: ”En påtaglig risk föreligger att påbörjade och planerade utvecklings- och förändringsarbeten … fördröjs eller omöjliggörs.”

 

1,2 miljoner liter vatten: En liten regne-övning

Det här är vår regnvattentunna som jag ställde ut tom i maj. Nu är den full. Tunnans diameter är 46 cm och höjden är 69 cm. Den rymmer med andra ord π*2,3²*6,9=114,7 kubikdecimeter (detsamma som liter).

Tunnans area är π*2,3²=16,6 kvadratdecimeter. Vår tomt är 1 800 kvadratmeter. Eftersom det går 100 kvadratdecimeter på en kvadratmeter blir det 180 000 kvadratdecimeter. Om man dividerar det med tunnans area motsvarar alltså tomten 10 830 tunnor. Alldenstund varje tunna rymmer 114,7 liter, har det fallit 10 830*114,7=1 242 000 liter vatten på oss den här sommaren hittills. Alltså, 1,2 miljoner liter vatten. Det var som fan. Har jag månne räknat fel?

Högst upp på ett berg

Varje gång det regnar brukar vi säga ”Vilken tur att vi bor högst upp på ett berg”. Så här ser profilen ut när man drar ett streck från Hedströmmen via vårt hus och upp till länsväg U596 högst upp på Köpingsåsen.

Hedströmmens yta befinner sig här hos oss i Västanhed på 77 meter över havet. I profilen är platsen för vårt hus markerad med HÄR på 89 meters höjd. Det är alltså 12 meters höjdskillnad. Så mycket ska väl ändå inte vattnet stiga? Bakom oss sluttar det brant ned mot den träskmark som bär det poetiska namnet ”Sjöängen”. Sen stiger det ännu brantare upp till vägen på åskrönet på 100 m ö h.

Sjöängen befinner sig 78 meter över havet. Så om vattennivån stiger med 1-2 meter är vi fortfarande ohotade, men skulle få sjöutsikt. Men det är väl strängt taget mest skatteverket som skulle glädja sig åt eftersom taxeringsvärdet då åker upp något snäpp.

 

Ingrid ställer ut konst på Skinnskattebergs bibliotek

 Kommunens informationstidning "0222:an" meddelar:

Utställningskatalogen kommer att publiceras senast den 4 september.

Kyrkans affärer: Begravningsbyrå efter McDonalds koncept

P4 Västmanland har i en serie inslag granskat det företagsimperium som Västanfors-Västervåla församling i Fagersta under ledning av kyrkoherden Henrik Rydberg byggt upp. Jag har i tidigare inlägg tagit upp det bolag som bildats för att driva en vårdcentral, och där Rydberg och en gammal kompis äger 40 procent. Kompisen har också utsetts till VD i bolaget. Jag har också tyckt att man bör uppmärksamma förhållandet mellan förskolan Västanvinden i Västerås och Malingsbo rehabcenter för missbrukare. Dessa båda företag drivs också av församlingen. Som bidrag till täckande av förluster i rehab-bolaget har pengar förts över från förskolebolaget. Skattebetalarna i Västerås har därigenom kommit att bidra till en förlusttyngd verksamhet för behandling av missbrukare från hela landet.

Den mest lönsamma delen av företagsimperiet sägs vara begravningsbyrån som drivs av det egna bolaget Svenska Kyrkans begravningsbyrå i Sverige AB. Det kan tyckas oförargligt att en församling i Svenska kyrkan driver en begravningsbyrå för sina medlemmar och andra som bor på orten. Trots det har det inte varit okontroversiellt. Och vad som kanske inte alla känner till har Fagersta-prästen Henrik Rydbergs börjar utvidga sig till en kedja även i andra delar av Sverige.

Det finns nu Svenska kyrkans begravningsbyrå på ett femtontal orter. Dom flesta är knutna till bolaget i Fagersta med franchisingavtal.

I intervjun med Sveriges Radio antyder också Rydberg en internationell expansion. Man kan riktigt höra hur han blygt slår ned ögonen och meddelar att han fungerat som ”bollplank” för den evangelisk-lutherska kyrkan i Tyskland som visat intresse. Jojomensan, där ser man.

Om franchising

I Wikipedia beskrivs ”franchising” så här: ”… begreppet franchising [står] för en förmån från en varumärkesägare till en person eller ett företag att mot en kostnad få använda det här beprövade affärskonceptet för att sälja produkter och tjänster i det aktuella namnet.” Några exempel på franchising är McDonalds, ICA och Pressbyrån.

Rydberg nämner blanketter, hemsida och begravningsbilar som sådana förmåner. I beslutsunderlag till kyrkomötet (Svenska kyrkans ”riksdag”) räknas upp ”konceptet för verksamheten, blanketter, avtal och andra administrativa redskap, hemsida, marknadsbevakning, utbildning, handledning och juridiskt stöd inom familjejuridiken.”

Det här är förstås inte gratis. Vilka avgifter som Rydbergs franchisetagare betalar är inte känt. Rydberg framhåller i radiointervjun som en särskild fördel med bolagsformen att man kan ”skydda affärshemligheter.” Vi får därför nöja oss med vad som är allmänt känt för franchiseavgifter. Hemsidan företagande.se skiljer på en inträdesavgift (franchiselicens) och löpande avgifter (royalties). En franchiselicens kostar vanligen i Sverige på cirka 100 000 kronor. När det gäller royalties är avgifterna i t ex restauranger och detaljhandel ensiffriga procenttal. I andra tjänste- och servicebranscher kan det bli frågan om tvåsiffriga procent. Om många arbetsuppgifter utförs central t ex utbildning, marknadsföring, central försäljning, bokföring, data/IT et c blir avgifterna oftast högre.

Får kyrkan syssla med sånt här?

Fagersta-bolaget startade redan 2005. Men det var inte okontroversiellt i Svenska kyrkan. Olika centrala organ menade att det egentligen inte var tillåtet. I debatten framkom också röster som menade att det var olämpligt. Begravningsbyråernas riksförbund framhöll t ex att det var en stor risk att man blandade ihop myndighetsutövning (att ansvara för begravningsväsendet är ett uppdrag från staten) med kommersiell verksamhet. Relationen mellan byråer och kyrkan som myndighetsutövare och konkurrent blir mycket osund och helt oacceptabel. Risken fanns också att kyrkan skulle konkurrera ut små begravningsbyråer med sämre service som följd. I Fagersta och Kungsör har kyrkans begravningsbyrå tagit 90 procent av marknaden.

Livsåskådningsorganisationen Humanisterna tillhörde också kritikerna: Svenska kyrkans särställning gör att folk har svårt att hålla isär verksamheter som ska vara ekonomiskt åtskilda. Det finns en risk för sammanblandning.

Själv tycker jag att sammanblandningen av rollerna är problematisk. Efter ett dödsfall är anhöriga sårbara, och tycker kanske att dom behöver kontakta kyrkan, som ju i viss mening svarar för begravningsväsendet. Det är nog då lätt att det hela utvecklas till att man börjar planera på ett sådant sätt som annars en fristående byrå skulle ha gjort. Det är inte heller solklart att man får bra hjälp med en borgerlig begravning eller en begravning enligt någon annan trosriktning.

Motståndet från Svenska kyrkan på riksplanet bröts av kyrkomötet 2022 som beslöt att det skulle vara tillåtet för församlingarna att driva begravningsbyråer. Så nu var det också formellt fritt fram för Fagersta-prästens begravningskedja. Men inte heller kyrkomötets beslut var enhälligt. För förslaget röstade 156 ledamöter, emot 82, och den socialdemokratiska gruppen reserverade sig mot beslutet.

I samband med kyrkomötets beslut var Fagerstaprästen Henrik Rydberg aktiv. Jag ska i ett senare inlägg granska hur han då argumenterade.

Gå ost för ost

Dags för en tredje provianteringsresa i fredags. Vi har varit söderut och västerut, så dagens resa gick i österled. Första stopp var Måns-Ols utvärdshus i Sala. Uppkallat efter en dammvaktare på 1700-talet ligger värdshuset vid sjön med det inadekvata namnet ”Storforsen”. Däremot var det inget fel på maten. Vi åt från lunchbuffén lågtempererad nötstek med potatis- och blomkålsmos och portvinsssås. Vår bedömning är att käket var värt en fyra.

Fyra grisar

Uteserveringen var något utsatt för getingattacker, så man fick värja sig hela tiden. En geting dräpte jag med gaffeln. En flaska halvdrucken gul läsk på bordet lättade upp genom att fungera som dödsfälla.

Kråset smörjs

Värdshus

Så fortsatte resan till Heby kommun, enkannerligen till Ingbo källor, som redan på Västmanlandstiden räknades som en av länets förnämsta sevärdheter. Som ni alla minns ligger Heby sedan urminnes tider i Uppland. Detta till trots har kommunens område hört till Västmanlands län (läs om län och landskap här). Efter en kampanj under 1990-talet beslöts att kommunen skulle byta län från Västmanlands till Uppsala län. Kampanjen anfördes av miljardären Anders Wall och hans hustru friherrinnan Charlotte Wall, som också var partiledare för Länsbytarpartiet. Där ser man.

Lovorden har haglat över Ingbo källor. Länsstyrelsen i Uppsala län skriver:

Som kristallklara ögon ligger Ingbokällorna i den mörka. Fuktiga skogen. I en aldrig sinande ström tränger vatten upp från underjorden. Bubblorna bildar ett skådespel i färg och form som pågår dygnet runt, året om…Ta dig gärna en törstsläckande klunk. Vem vet, kanske lämnar du Ingbokällorna som en ny människa!

På Visit Västmanlands (!) webbplats kan man läsa:

Som kristallklara laguner ligger Ingbokällorna i den mystiska, fuktiga och gröna skogen … en färgprakt av olika form.

Och Heby kommun:

Grundvattnet från Ingboåsen tränger upp genom den mystiska botten för att sedan se hur de tre källorna mynnar ut i en gemensam bäckfåra. Miljän är vacker, färgglad och ger ett sagolika intryck.

Åjovars. Visst var det fint där. Man kunde dock i atmosfären ana närheten till nedre Dalälvens berömda mygghål. Och trots den av Länsstyrelsen rekommenderade klunken lämnade jag källorna ungefär som den 76-åriga gubbe jag var innan dess. Ett intressant besöksmål, men kanske något lite överreklamerat.

Källpartier

Så till provianteringen. Den ägde rum i Wallers Rökeri i Furuhäll, som väl närmast kan beskrivas som en förort till Heby. Här vankades det rökt ost. Vi kom hem med rökt Gouda, rökt brie med och utan dillkryddning. Det blev ostbricka till kvällen.

Hemresan blev äventyrlig. Vi bestämde oss för att variera oss och köra från Sala via Salbohed och Fläckebo till Ramnäs. Svartådalen kring Fläckebo hade efter ovädret Hans och den nederbördsrika juli gett begreppet ”våtmark” ett ansikte. Det är förstås inget emot Bangladesh, men mycket vatten är det. Och bron över Norrbybäcken strax efter Fläckebo var avstängd. Det fick bli en omväg via Västerfärnebo. Men hem kom vi. Till ostbrickan.

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen

Hur f-n ska det här gå till?

För mer än 15 år sen fick vi ett litet plommonträd av Vicki och Stefan. Det planterades, växte till sig och betades två gånger av något hjortdjur. Men det överlevde även om det blev sanslöst högt och anorektiskt. För två år sen hade det uppnått könsmognad och gav för första gången frukt. Inte mindre än 12 plommon. Riktigt goda. Men det var redan då högt. Birgitta föreslog att vi skulle såga ned det för att kunna plocka frukterna. Förra året blev det total missväxt. Inte ett bär. Men trädet fortsatte att raka i höjden. Jag bedömer att det nog är en 4-5 meter nu. I våras blommade det. Tjoho! Nu skulle det bli plommonkompott. Två bär har jag siktat, vara ett i själva toppen (se den suddiga bilden). Men hur ska vi nu göra. Är det någon som har en skylift som står och skrotar. Eller en drönare?

Gå väst för ost

Dagens provianteringsresa hade som mål Jan-Olsgården som ligger mellan Högfors och Silverhöjden i norra delen av Ljusnarsbergs kommun nära dalgränsen. Där finns en getgård med gårdsmejeri och avsalu av getost m m. Ostarna var väl lite av en besvikelse. Där fanns nämligen bara färskost. Det fick bli en smaksatt med grönkål och en annan med gräslök. Det var helt okej färskostar, men vit- och grönmögelostarna var ännu inte färdiga. Däremot blev det också en get-/griskorv som var matig och god.

Som etapp på vägen hade vi lagt in Löa. Först besåg vi Löa Hytta. Sen uppsöktes Perssons Magasin i Västra Löa. Där serverades en fin liten lunch med rostbiff, potatissallad och picklad lök. Vi kunde också handla med oss en grovkorning leverpastej från Sikfors Herrgård och knäckebröd från Grythytte Qwarn.

Väl hemkomna serverades en liten buffé på allt detta åtföljd av älgörts- respektive porskryddat brännvin. Så var allt väl igen. Billigt blev det väl inte, men vi tröstade oss med att vi ju inte åker till Thailand.

Löa hytta

Kråset smörjs i Västra Löa

Forsparti i Östra Löa efter stormen Hans

Senaste nytt om kyrkans affärer: Västeråspolitiker vill ha granskning

Förskolan Västanvinden i Västerås ägs av Västanfors-Västervåla församling i Fagersta och finansieras huvudsakligen med kommunala pengar från Västerås stad. Överskott i verksamheten har använts för att bidra till underskottet i ett behandlingscenter i Smedjebackens kommun för missbrukare från hela landet. Församlingen i Fagersta äger också det bolaget.

Oppositionsrådet Roger Haddad (L) i Västerås har nu i en skrivelse till stadens förskolenämnd krävt en granskning av ärendet. Detta meddelar P4 Västmanland nu på morgonen.

VD i förskolebolaget är kyrkoherden i Västanfors, Henrik Rydberg. Han är också styrelseordförande i det bolag som driver behandlingshemmet i Smedjebacken.

Tidningstjuven is back!

Tidningstjuven är tillbaka! Idag hade hen snott vår Dagens Nyheter. Av årets hittills gångna dagar har tidningen legat i lådan på utgivningsdagen 32,2 procent. Det är en nedgång sedan i våras med 2,4 procentenheter. Färre än var tredje tidning kommer alltså fram på rätt dag.

Utdelningsstatistik för DN år 2023 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	7	3,3
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	136	63,6
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	1	0,5
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	1	0,5
Dagar med tidning på rätt dag	69	32,2

  

Kyrkans affärer: Pengar från skolpeng i Västerås gick till missbruksvård

Avslöjandena i P4 Västmanlands granskning av Västanfors-Västervåla församlings och kyrkoherden Henrik Rydbergs företagsimperium kommer slag i slag. Nu får vi veta att församlingens förskola i Västerås under en följd av år fått lämna bidrag till det förlusttyngda behandlingshemmet för missbrukare. Det har handlat om hundratusentals kronor som förts över.

I intervjun med radion tycker förskolebolagets VD Henrik Rydberg att det är orimligt att församlingsborna i Fagersta ska vara med och finansiera ”rehabilitering av alkoholister från hela Sverige”.

Lyssna på radions intervju med Rydberg här:

Problemet är väl bara att förskolan inte har någon sedelpress. Någonstans måste förskolans pengar komma ifrån. Enskilda förskolor finansieras vanligen huvudsakligen med kommunala pengar (skolpeng) och till en mindre del med föräldraavgifter. Så om det har gått pengar från kyrkans förskola i Västerås till ”rehabilitering av alkoholister från hela Sverige” så är det Västerås stad och dess skattebetalare och föräldrarna till barn på förskolan som har fått stå för fiolerna.

”Det finns inga stora vinster i att driva en liten förskola” säger Rydberg. Det uttalandet gör det obegripligt hur man kunnat skumma grädden för att lämna över till behandlingshemmet. Hur som helst har det blivit ett överskott i förskoleverksamheten som kunnat slussas vidare.

Dom kommunala bidragen och föräldraavgifterna är ju tänkta att räcka till en verksamhet av god kvalitet. Överskott kan uppkomma antingen genom att man har hittat ett sätt att använda pengarna mer effektivt, eller så kan man dra ned på kvalitén. Hur det är med effektiviteten är inte gott att veta, och kanske inte heller med kvalitén. Men i data som Västerås stad publicerar finns tecken som tyder på att förskolan Västanvinden inte utmärker sig med högsta kvalitet.

Av personalen på kyrkans förskola Västanvinden har enligt dessa data 25 procent av personalen förskollärarexamen. Av totalt 141 förskolor i kommunen placerar sig Västanvinden därmed på 120:e plats, alltså ganska nära botten. Den genomsnittliga storleken på barngrupperna på Västanvinden är 12,5. Det ger en 74:e plats, alltså strax under medianen.

Det framgår av enkäter med föräldrarna att dom är ganska nöjda. Föräldrarna har fått svara på tio frågor. Genomsnittet på dessa frågor är på en skala 0 – 4 i hela kommunen 3,4. Även här hamnar Västanvinden strax under genomsnittet med medelpoängen 3,18. Det som framförallt drar ned resultatet är svaren på två frågor. På frågan ”Jag har varit på samtal om mitt barns utveckling på förskolan under det senaste året”. Här får Västanvinden 1,6 poäng att jämföra med 1,8 i hela kommunen. Den andra frågan är ”På samtalet om mitt barns utveckling fick jag tydlig information om hur mitt barn har det på förskolan.” I hela kommunen var genomsnittet 3,7, alltså nära toppen, medan Västanvindens föräldrar svarar noll (0)!

Så nog finns det en förbättringspotential för kyrkans förskola i Västerås. Det är väl inte helt uteslutet att om inte en del av förskolans pengar skickats vidare för att täcka behandlingshemmets underskott, hade förskolans kvalité kunnat förbättras.

När man betraktar behandlingshemmet får man det bestämda intrycket att det inte handlar om någon vanlig ”tork”. Så här skriver dom på sin hemsida:

Malingsbo Tolvsbo Rehabcenter är ett behandlingshem för personer i arbetslivet med beroendeproblem … Behandlingstidens längd och utformning bestäms i samråd mellan Malingsbo Tolvsbo, klienten och dennes arbetsgivare.

Arbetsgivare har ett ansvar för dom anställdas rehabilitering. Det innebär inte en skyldighet för arbetsgivaren att betala för vistelse på behandlingshem, men många arbetsgivare gör det och dom har i så fall hjälp av ersättning från det gemensamma försäkringsbolaget för arbetsmarknadens parter, AFA försäkringar. Jag vet inte vem som betalar för Malingsbo Rehabcenter, men det verkar inte riktigt troligt att det är kommunala socialtjänster eller rika knösar som själva ur egen ficka kan betala dom omkring 2 000 kronor per dygn som behandlingen brukar kosta.

Alltså: För att hålla konkurrenskraftiga priser gentemot arbetsgivarna får Västerås stad och dess skattebetalare, föräldrarna till barn på kyrkans förskola genom sina föräldraavgifter och kvalitetsbrister i förskolans verksamhet bidra ekonomiskt.

Det är inte att undra på att många tycker att det här är uppseendeväckande. Oppositionsrådet Roger Haddad (L) i Västerås säger t ex att det är ”orimligt och det måste upphöra omedelbart.” Han vill att kommunen, som har tillsynsansvaret över enskilda förskolor, öppnar ett tillsynsärende. Det är inte utan att man håller med Haddad även om han representerar ett parti som har hejat på privatisingerna.

  

Årets skärgårdsö: Ängsön

 

Kråset smörjs

Idag gjorde vi en provianteringsresa till Ängsön. Efter att ha smort kråsen på Fiskarfruns Café med varmrökt rödingsfilé med färskpotatissallad, romsås och rökta räkor respektive silltallrik med inlagd sill, färskpotatissallad, ägg och gräslökssås samt avslutat med kulglass provianterade vi: Vi kom hem med ett par varmrökta sikar, rökta räkor och aioli.

Fagersta-prästen fixar VD-jobb åt gammal kompis

Senast häromdagen hade jag anledning att skriva om den komplicerade företagsstruktur som kontrolleras av Västanfors-Västervåla församling i Fagersta och dess kyrkoherde Henrik Rydberg. Det handlade då om planerna att ta över det konkursdrabbade Fagersta Brukshotell.

P4 Västmanland avslöjar idag att den planerade vårdcentralen inte, som de andra företagen är helägt av kyrkan, direkt eller via ett koncernbolag. Nej, när det gäller vårdcentralsbolaget äger församlingen bara 60 procent. Resten ägs av prästen själv, som är styrelseordförande i bolaget, och en kompis till honom som är verkställande direktör i bolaget.

VD:n är en gammal kompis till Rydberg. De var klasskamrater i gymnasiet, och han är ingenjör. Rydberg säger i radions intervju:

Han bor i Paris nu, och ska flytta hem, så det var ett bra tillfälle att ha ett jobb i Sverige.

Lyssna till inslaget i P4 Västmanland här:

Att driva en vårdcentral är ofta en lönsam affär. SVT Nyheter Västmanland avslöjade tidigare miljonvinster i privata vårdcentraler. Se klippet från SVT här.

Tillväxtverket skrev i en rapport 2012 ”Bland de företag som uppger att verksamheten går med överskott är det endast vårdcentraler som uppger att de har en god avkastning.” Dagens Samhälle exemplifierade 2015 med privata vårdcentraler som hade rörelsemarginaler på 43 – 44 procent. Enligt Välfärdsutredningen 2016 var de vårdcentraler som hade riktigt höga rörelsemarginaler alla privat drivna.

Utredningen konstaterade vidare att det framförallt är mindre vårdcentraler och specialistläkarmottagningar som uppvisar övervinster. Skatteverket har i sin rapport om skatteplanering i välfärden bedömt att det finns en omfattande skatteplanering i dessa bolag. Ägare i dessa bolag tar ut utdelning till lägre beskattning eller tar ut medel vid försäljning av verksamheten som även då beskattas som inkomst av kapital.

Det ser ut som om Rydberg och hans klasskompis har skaffat sig en riktig guldkalv.

Församlingens och Rydbergs företagsimperium

Församlingen driver ett antal bolag:

• Svenska kyrkan i Fagersta AB är moderbolaget, direkt ägt av församlingen. Rydberg är ledamot i styrelsen.
• Malingsbo Rehabcenter AB. Rydberg är styrelseordförande. Bolaget har också en filial i Örebro.
• Kyrkans begravningsbyrå i Sverige AB. Rydberg är styrelseordförande. Bifirmor är Kyrkans allservice i Fagersta och Kyrkans juridiska byrå i Sverige.
• Förskolan Västanvinden i Västerås AB. Rydberg är VD.
• Kyrkans vård och omsorg i Sverige AB. Rydberg är styrelseordförande. Enligt verksamhetsbeskrivningen ska företaget driva vårdcentral.

Till detta ska läggas de aktuella hotellbolagen:

• Fagersta Stadshotell
• Hotellfastigheter i Fagersta

Dessutom drivs ett antal verksamheter direkt av församlingen:

• Lindgården konferens
• Lindgårdsskolan med förskola, fritidshem och grundskola alla stadier.
• Lindgårdshallen. Idrottshall.

Vid sidan om allt detta som har koppling till församlingen har Henrik Rydberg två bolagsengagemang:

• Lazarmed AB där Henrik Rydberg är styrelseledamot. Bolaget ska bedriva konsultationer och rådgivning i hälso- och sjukvårdsfrågor.
• Rydberg Mats Henrik, enskild firma. Verksam inom branscherna industri, skog, produktion.

Moderat vill "prioritera tågen". Men bara till stora städer.

”Det är viktigt för Västmanland att tågen prioriteras.” Under den rubriken skrev moderaten Jenny Landernäs en insändare den 27 juli. Landernäs är regionråd och ordförande i både regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden. Den 14 april skrev hon en annan insändare där hon försvarade nedläggningen av persontrafiken på sträckan Gävle – Örebro via Fagersta. Från tidtabellskiftet i december i år blir det en (1) avgång per dag från stationer som Karbenning och Skinnskatteberg.

Det är i varje fall inte tågen som passerar Karbenning och Skinnskatteberg som hon vill prioritera. Nej, i den nya insändaren är det förbindelsen mellan Stockholm och Oslo som ska prioriteras med snabbtåg. Med en ny bana mellan Örebro och Kristinehamn skulle dessa tåg passera (om jag inte räknat fel) 19 kommuner. Man räknar med stopp i fyra städer. I femton av kommunerna kommer tågen bara att svischa förbi. Enda stopp i Västmanland blir Västerås. Hallstahammar, Köping och Arboga får nöja sig med trainspotting.

En jämförbar sträcka är Stockholm – Göteborg. Där går en vanlig vardag 17 snabbtåg. Tåget passerar 20 kommuner och stannar egentligen bara i Katrineholm och Skövde. Fyra tåg stannar i Södertälje och två i Hallsberg.

I den moderata drömmen där ”tågen prioriteras” är det snabbtåg mellan Stockholm och Västerås som prioriteras. Resten av länet är mest en ekonomisk börda ”det är nödvändigt att använda resurserna klokt.” Skitorter som Karbenning och Skinnskatteberg ska vi inte ens tala om.

Det kan vara idé att påminna om att resandet med tåg på det s k ”godsstråket genom Bergslagen” under en rad år visat sig öka. Mellan 2015 och 2018 ökade antal påstigande på sträckan Hallsberg – Gävle med 11,6 procent och i den mittersta delen mellan Skinnskatteberg och Torsåker med hela 15,4 procent.

Många läste om nedläggningshotad folkhögskola

Juli månad innebar en välbehövlig andningspaus för den SD-styrda politiska ledningen i Skinnskattebergs kommun (SD+S+L+C). Visserligen toppades listan över mest lästa inlägg av en tillbakablick på den jobbigare juni månad (inlägg nummer 1). Men i övrigt var det nya ämnen på listan. Särskilt vill jag nämna aktionen för att rädda kulturreservatets folkhögskola i Riddarhyttan, som står inför ett akut nedläggningshot (nummer 2). Desto mer expansiv är den dynamiske företagsledaren/prästen för Svenska kyrkan i Fagersta som nu utvidgar företagsimperiet med både hotell och vårdcentral (8 och 10). Även världspolitiken får uppmärksamhet med ett inlägg om Nato (9). För övrigt märks ett par gamla inlägg om sådant som genom åren förbryllat läsekretsen. Det ena är den mystiska Tyska kyrkan i Gunnilbo (4). Inlägget publicerades första gången 2019 och har nu visats 1 547 gånger. Det andra mysteriet är vad det är för skillnad mellan län och landskap (6). Inlägget publicerades 2021 och har visats 570 gånger.

Antal besökare var i juli 396 (631 i juni). Av dessa var 202 (240) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,36 (1,7) och genomsnittlig tid per besök var 44 (116) sekunder. Flest besökare kom från Sverige, USA och Finland. Ströbesökare dök upp från Frankrike, Indien, Irland, Japan, Schweiz, Tjeckien och Tyskland. Dom tio mest visade inläggen i juli:

 

1	Het månad i Skinnsbergspolitiken (ny)
2	Upprop till stöd för Kulturreservatets folkhögskola (ny)
3	Ingmarsspelen – en studie i sektens förfärande konsekvenser (ny)
4	Tyska kyrkan i Gunnilbo (ny)
5	Hundratals feta gubbar med pudrade peruker (ny)
6	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (ny)
7	Sämsta representation för Skinnskattebergs kvinnor på 36 år (ny)
8	Nu blir prästen också hotelldirektör (ny)
9	Nato, kärnvapen, terrorbalans och imperialism (ny)
10	Byt ut arga prästen! (ny)