Doris och Linnea på jullov

Julklappsrullskridskor testas bums

Trams hos Zorba, greken i Kolsva efter bad i Malmabadet

Här fick Doris tag på kameran

Och här var det Linneas tur att knäppa

Krissmöss?

Jag minns att när jag var barn firades det en högtid som kallades "jul". Jag har senare förstått att den hade något slags religiös koppling. Men det var inget som bekymrade ett modernt sekulariserat socialdemokratiskt hushåll. Jag vet inte vart den där "julen" har tagit vägen. Numera firas det istället "krissmöss" eller möjligen "säntaklås". Jag tror att det är något slags amerikanskt påfund.

Storstadsweekend

Just hemkomna från ett dygn i Västerås. Vi mötte där våra gamla vänner och kamrater Lisbet och Sune från Upplands Väsby. Efter fördrink på rummet på Hotel Plaza var det dags för middag på Ingrids favoritrestaurang (i Västerås) ”Nya Hattfabriken”.

Så lördagskvällens höjdpunkt. I Västerås fina konserthus var det tidsmaskin. Tidsmaskinister som förflyttade oss och en fullsatt salong till sent 1950-tal var coverbandet ”The Refreshments”. Det handlade om rock-and-roll, förmodligen en av världshistoriens mest epokskapande musikgenrer. Till kvällens plus får man förstås räkna just detta – rock-and-rollen. Det var som att bli förflyttad till aulan i Häggviksskolan eller kanske till och med Helenelunds Medborgarhus. Ni som var med förstår. 

Gråhåriga och skalliga rockade med efter den förmåga som hög ålder medger.

Plus var också ljudnivån. Inte en hörapparat behövde vara påslagen. Och saxarna! När barytonsaxofonen tutade blev det en tryckvåg som fick bröstbenet att vibrera. Ett slags HLR så att säga. Bästa biten var, åtminstone i mitt tycke den gamla Elvisdängan ”Blue Christmas”. Inget går upp emot kungen!

Gästartisterna systrarna Bondesson som uppträder under artistnamnet ”Baskery” var lite tunna i första akten men karskade upp sig efter paus och rockade loss rejält.

Det fanns förstås också minustecken. Jag måste säga att det är lite enahanda med två timmar med låtar som alla handlar om nån Säntaklås. Hade gärna sett lite mer klassiska rocklåtar. Gärna ur den kungliga repertoaren. Koreografin var lite sisådär, men friskades upp i ett nummer av en dansande julgran.

Så var det debriefeing på hotellet och övernattning följd av en alldeles utmärkt frukostbuffé. Guldstjärna för den.

Efter en tidig tupplur blev det dags för lunch med Sara och Linnea på Linneas favoritrestaurang ”Agrill” vid Färjkajen.

Som grandios final till sist ett besök på Ikea på Bäckby. Se det var en riktig storstadsweekend.

Två toppentjejer lunchar på Agrill

Det hände i Skinnskatteberg i december

1877 1700-talshumor: Gamla presthistorier

Kyrkoherden Petræus i Skinnskatteberg var en qvick och rolig man, som emellertid led mycken smälek för sitt röda skägg. Han led dock detta med tålamod med undantag af en gång då några af kamraterna vid ett prestmöte på 1700-talet – betecknande för tidens seder – passade på att under hans sömn – steka strömming derpå. Detta kunde han först sent förlåta. (DN 21/12 1877)

Johannes Petri Petræus var född i Möklinta den 4 juni 1656. Jobbet i Skinnskatteberg fick han 1702 och när han började bli skröplig fick han kungligt tillstånd att överlåta jobbet på sin måg. Sedermera dog han den 2 juni 1722. Enligt Westerås Stifts Herdaminne var han ”arbetsam och nyttig, men ock för sin synnerliga qwickhet en sällskapsman, som roade många.” Också i detta herdaminne återges den märkliga historien om strömmingsstekningen i skägget. Undrar hur många skratt det som var vansinnigt roligt på 1700-talet skulle locka fram idag. Och hur gick det egentligen till att steka strömming i skägget?

1879 Totalt uppbränd i mila

Totalt uppbränd blef i lördags 45-årige hemmansbrukaren A. Eriksson i Sunnanfors, Skinnskattebergs socken i Vestmanlands län. Sysselsatt med kolning i fyra milor för Baggå bruk hade han bestigit en, som dock var så smält att Eriksson störtade ned i densamma. Ensam som han var i skogen, kunde han icke erhålla någon hjälp. Först då milan började brinna, skyndade folk till stället. Då milan sedermera refs, påträffades större delen af mannens benbyggnad; allt det öfriga var förstördt af elden. Den omkomne efterlemnar hustru och 9 barn i knappa omständigheter. (DN 13/12 1879)

1879 Difteri

Difteri är gängse bland barnen i Ramsbergs, Vestanfors och Skinnskattebergs socknar. Dödligheten har inom de sistnämnda församlingarne under den sista tiden varit betydlig. (DN 27/12 1879)

1898 Uttersbergs bruks aktiebolag

Uttersbergs bruks aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte vid Uttersbergs bruk i Skinnskattebergs socken af Västmanlands län och som har till ändamål att, efter förvärvande af Uttersbergs bruk och Östanfors masugn med tillhörande vattenfall, grufvor och grufdelar samt inventarier af alla slag, idka bergs- och jordbruk samt annan industriell verksamhet. Aktiekapitalet uppgår till 300,000 kr, och kan utgöra lägst 150,000, högst 450,000 kr. samt är fördeladt i aktier à  500 kr. Styrelsen utgöres af bruksägare L. U. Lindberg å Kohlswa, Bro socken af Västmanlands län, kapten A. W. Frestadius å Uttersberg och ingeniör J. A. Drakenberg i Stockholm. (DN 29/12 1898)

1913 Ljusne-Voxna börjar gruvdrift i Västmanland

Ljusne-Voxna aktiebolag har av Klackfältets gruvaktiebolag i Uttersberg i Västmanland inköpt en mindre järngruva. Köpeskillingen hemlighålles, men förmodas vara cirka 400,000 kr. Den inköpta gruvan, som hittills blott undersökts, men ej exploaterats, är belägen 2 km. från Pehrs gruva, vilken är den största tillhörande Klackfältet. (DN 17/12 1913)

Bolaget hade redan tidigare köpt en del mindre gruvor av Baggå bruk. Avsikten är att anlägga ett större anrikningsverk. Bolaget sysslade annars med sågverksrörelse, järntillverkning, terpentin- och tjärtillverkning, mekanisk verkstadsrörelse m m i Hälsingland. Fint folk satt i bolagets styrelse: greve W von Hallwyl, kammarherre C W Th von Eckermann och ingenjör Harry von Eckermann.

1934 Dödsfall i mila

Elvaåriga Ture Larsson från Skinnskatteberg, som på torsdagen föll ned i en kolmila och blev svårt bränd, har natten till lördagen avlidit på Köpings lasarett. (DN 2/12 1934)

1939 Träkolskrossar testas

Vid Skinnskatteberg i Västmanland kommer under januari att företas officiell provning av träkolskrossar. Proven, för vilka svarar statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, kommer att anordnas som serieprov med olika kolsorter och avse att utröna maskinernas avverkningsförmåga, avstybbningens storlek samt produktens jämnhet, renhet m. m.

Anmälning om deltagande i provningen göres före 1 januari 1940 till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, Vasagatan 52, Stockholm, varifrån anmälningssedlar kunna rekvireras. (DN 15/12 1939)

1942 Trolleri med trä

En ny högaktuell industri har på rekordtid skjutit upp mitt i Skinnskattebergs samhälle. Det är statens skogsindustrier som nyligen fått en stor trädestillationsanläggning färdig, sex väldiga retorter på vardera 75 kubikmeter ved. Om man inberäknar arbetsstyrkan i det nya, moderna sågverket, som blev klart i fjol och de som sysselsättas i lådfabriken och fabriken för monteringsfärdiga hus, så är det nu 300 arbetare som sysselsätts i Skinnskattebergs industrier. (DN 5/12 1942)

Disponent Fritz Malmström berättar för tidningen att det bara finns två sådana anläggningar till i Sverige. Den ena ligger i Piteå och den andra är Kooperativa förbundets träkolsfabrik i Lycksele. Förutom gengaskol ska man ta vara på biprodukter. Tjära är en sådan. Tjäran skickas till västkusten där den används som motorbränsle för fiskeflottan. Det blir också metanol som kan användas som bensin, men viktigast är råmaterial för framställning av formalin och bakelit. Bakeliten används i elektriska apparater och i Amerika för hela bilkarosserier och flygplanskroppar. Man håller också på att utveckla processer för framställning av aceton och ättiksyra.

1943 Högre skogsskola

En ettårig högre skogsskola, huvudsakligen på grundval av den utbildning som meddelas vid skogsskolorna, föreslås av 1943 års skogsundervisningsutredning. Skolan skall förläggas till Skinnskattebergs herrgård i Västmanland och elevantalet blir omkring 20 pr år. (DN 11/12 1943)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

Bruno ett år. Hurra!

Födelsedagstårta

Presentöppning

Storebröderna Ruben  och Julian och kusin Emi spelar "Ritjakten" med Ingrid och morfar

Medan Bruno går sin väg

Juice Leskinen lalulaa Maamme

Idag hör vi Juice Leskinen sjunga "Vårt land"

Fem öres skattesänkning i novembertoppen

Det besynnerliga budgetbesluten i Skinnskattebergs kommunfullmäktige har dragit till sig mest uppmärksamhet från läsarna i november. Först röstade de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna igenom en skattesänkning på hela fem öre per intjänad hundralapp. Sen lyckades det socialdemokratiska minoritetsstyret få igenom resten av sin budget med indirekt stöd av samma Sverigedemokrater. Hur och varför det blev så har föranlett huvudbry och än så länge inga svar. Hade Socialdemokraterna eller Folkpartiet (”Liberalerna”) köpt Sverigedemokraternas röster? Och i så fall till vilket pris? Inläggen 1, 2 och 8 handlar om budgetfrågan.

Antal besökare var i november 359 (363 i oktober). Av dessa var 205 (232) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,75 (1,56) och genomsnittlig tid per besök var 87 (62) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, USA, Frankrike och Storbritannien. Ströbesökare var från Brasilien, Nederländerna, Nigeria, Norge, Portugal, Spanien, Tjeckien, Tunisien, Tyskland och Österrike.

De tio mest visade inläggen i november:

1	Fullmäktige valde femöringen istället för klimatet... (ny)
2	Blir det en skattesänkning eller klimatsatsning i ... (ny)
3	Strövtåg: De galna grevarna (10:a)
4	Vänsterpartiet i Skinnskatteberg (6:a)
5	Med Frans Klasson Garneij till mörkrets hjärta (1:a)
6	Bort med fingrarna från vårt tåg! (ny)
7	Sverigedemokraterna och Folkpartiet säger nej till... (ny)
8	Kommentarer i Fagersta Nyheter till Skinnskatteber... (ny)
9	Moderaterna i Skinnskatteberg väljer sida i världs... (ny)
10	Dags för en folkrörelse mot populismen (ny)

Bort med fingrarna från vårt tåg!

Tåglinjen från Gävle till Örebro är åter hotad. Förra gången det hände var 2010. Den gången lyckades det att rädda tågen. Läs här. I en utredning om Tåg i Bergslagens framtida trafik föreslås det att trafiken ska dras ned kraftigt. På delsträckan Fagersta – Örebro ska det från 2026 gå ett tåg om dagen, vilket kan jämföras med fem tåg idag. På sträckan Fagersta – Avesta/Krylbo minskar antalet avgångar från sex till två.

I en artikel i Fagersta-Posten den 27 november säger Tåg i Bergslagens VD Hugo Oljemark att ”en sådan hård bantning … i praktiken är att jämställa med en nedläggning.” Tåg i Bergslagen är ett samarbete mellan landstingen (”regionerna”) Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Styrelseordföranden, socialdemokraten Tommy Levinsson, säger i samma artikel i F-P att inga politiska beslut är fattade.

Nu är detta inte riktigt sant. Samme Levinsson är ordförande i kollektivtrafiknämnden i Västmanland. Vid ett möte den 15 oktober behandlades tågplanen. Där beslutades det att ”kollektivtrafiknämnden ställer sig bakom den nya kostnadsfördelningsmodellen och Långsiktigt program för Tåg i Bergslagen.” Det är i detta långsiktiga program som nedläggningsförslagen finns, och som Levinsson tillsammans med två andra socialdemokrater, två moderater, en centerpartist och en folkpartist (”liberal”) beslutat att ställa sig bakom.

Levinssons partikollega Lena Lovén Rolén, kommunalråd i Skinnskatteberg är upprörd:

Vi ser väldigt allvarligt på om det nu skulle gå vidare som ett förslag. Sträckan är jätteviktig. Alla resor är jätteviktiga och det är främst pendlingen för arbete och utbildning som kommer att drabbas. Sträckan till Örebro är i särklass vår bekvämaste och snabbaste kommunikation till en stor stad.

Ja, det är uppenbart att Skinnskatteberg drabbas hårt av nedläggningen, men den stora förloraren är klimatet. Sett i Skinnskattebergs perspektiv ser resealternativen ut så här:

Från Skinnskatteberg till Örebro tar tåget idag 45 minuter. Med bil tar det (enligt Google Maps) en timme och 13 minuter. Tåget vinner alltså. Alternativet med buss och tåg från Köping, som blir kvar när tåget från Skinnskatteberg dras in tar cirka två timmar. Då vinner bilen.

Från Skinnskatteberg till Gävle kan man idag resa på 2 timmar med tåget. Med bil tar det två timmar och sexton minuter. Tåget vinner igen. När tåglinjen lagts ned kan man resa med buss från Skinnskatteberg och vidare från olika bytespunkter med tåg eller buss. En sådan resa tar i genomsnitt cirka fem timmar. Då vinner bilen igen.

Även på kortare sträckor kommer bilen att vara snabbast och bekvämast. Till Fagersta vinner idag tåget med fem minuter över bilen. I framtiden vinner bilen över bussen med två minuter. Till Lindesberg kan man idag komma med tåg + buss eller tåg (byte i Frövi) på en timme. Utan tåg från Skinnskatteberg tar samma resa i genomsnitt cirka tre timmar.

För den som ska ut och resa kommer det i denna tågfria framtid att finnas starka incitament att ta bilen. Detta går förstås inte på något sätt ihop med klimatpolitiken som förutsätter kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser.

De politiker som har tagit ställning för nedläggningen av tågförbindelserna och som försöker slingra sig undan sitt ansvar genom att påstå att det inte finns några politiska beslut hycklar.

Moderaterna i Skinnskatteberg väljer sida i världshistorien

Tyskland går till anfall mot Polen

På kvällen den sista augusti 1939 attackerade en grupp SS-män klädda i polska uniformer radiostationen i gränsstaden Gleiwitz. De medförde ett antal medvetslösa män från ett tyskt koncentrationsläger. Dessa skjuts senare till döds. En polsktalande SS-man läser upp ett meddelande på polska som sänds ut över radion: ”Vi uppmanar alla polacker att ta till vapen, Alla tyskar som sätter sig till motvärn ska dödas. Tyskland ska inte längre förtrycka oss.”

Det så iscensatta ”polska anfallet” tas till förevändning för ett massivt tyskt anfall på polen.

På morgonen den 1 september läser Hitler på radion upp meddelandet:

Polska staten vägrar gå med på den fredliga lösning som jag föreslagit. Tyskar i Polen utsätts för blodig terror och drivs från sina hem. Jag har ingen annan utväg än att möta våld med våld. Jag har gett order till vår armé att slåss för Tysklands ära.

Tre miljoner soldater som mobiliserats till gränsen går till anfall. Ockupationen blir snabbt fullbordad. Den 3 september förklarar Storbritannien och Frankrike, som tidigare lovat undsätta Polen, krig mot Tyskland. Andra världskriget har börjat.

Innan Tyskland kapitulerade 7 maj 1945 hade 5-6 miljoner polacker mist livet varav 3 miljoner polska judar. Nästan 3 miljoner polacker sändes som slavarbetare till arbetsläger i Tyskland.

Sovjetisk ockupation av östra Polen

Men det finns också en annan historia. Vid fredsförhandlingarna efter första världskriget hade den brittiska diplomaten George Curzon lagt fram ett förslag på hur gränsens skulle dras mellan det återupprättade självständiga Polen och den nya Sovjetstaten – den så kallade Curzonlinjen. I sista skedet kom denna inte att gälla som gräns, utan gränsen drogs långt öster om Curzonlinjen i nuvarande Vitryssland och Ukraina.

I augusti 1939 hade Tyskland och Sovjetunionen ingått en icke-angreppspakt, den s k Molotov-Ribbentroppakten. Sovjets syfte var att vinna tid inför ett väntat tyskt anfall. Genom att ingå avtalet med Tyskland lyckades också Sovjetunionen förhindra en allians mellan Storbritannien, Frankrike och Tyskland som Sovjet befarade skulle riktas mot Sovjetunionen.

Efter det tyska anfallet på Polen den 1 september gick sovjetiska trupper om cirka 600 000 soldater över gränsen och ryckte fram. Polskt land öster om Curzonlinjen ockuperades av Sovjetunionen. Även Sovjet utsatte polacker för många grymheter. Särskilt känd är den s k Katyn-massakern, där 15 000 polska officerare och ämbetsmän dödades. Över lag var dock grymheterna av betydligt mindre omfattning än de som tyskarna utsatte polackerna för. Antalet döda i de av Sovjet ockuperade polska områdena har uppskattats till drygt 300 000.

Moderaterna i Skinnskatteberg

Det finns alltså två berättelser om hur Polen utsattes för övergrepp i andra världskrigets allra första början. Skinnskattebergs Moderater (under ledning av den fascistoide Bo Öberg) har valt sida. På deras Facebook-sida kan man läsa:

80 ÅR SEDAN SOVJET INVADERADE POLEN – GLÖM ALDRIG KOMMUNISMENS BROTT
Idag är det 80 år sedan Sovjet invaderade Polen i förbund med Nazityskland, och bidrog på så sätt till andra världskrigets utbrott och miljontals offer.

Sverige får aldrig glömma kommunismens och nazismens brott

Moderaterna var redan på den tiden starka motståndare till både kommunism och nazism – och kämpade under hela 30-talet för att stärka Sveriges försvar. Idag ser vi att Ryssland rustar upp igen – och Sveriges försvar behöver återigen stärkas.

Inlägget illustreras med en bild av svenska löpsedlar som ser ut att vara tagen alldeles i början av september 1939. Ingen löpsedel tycks handla om ett sovjetiskt anfall. Man kan se att flera tidningar också rapporterar om katastrofen då Sandöbron rasade. Det inträffade på eftermiddagen torsdagen den 31 augusti och rapporterades i pressen den 1 september. Löpsedlarna på Moderaternas bild är alltså från drygt två veckor före den sovjetiska invasionen i östra Polen.

Påståendet om Högerns demokratiska sinnelag skulle kanske också ha kunnat illustreras med vad Högerns blivande partiledare Jarl Hjalmarsson skrev i tidskriften ”Det nya Sverige”:

”Konservatismen är inte något för dem som närde sig vid demokratins köttgrytor utan borde vara en reaktion mot vår tids demokratiska frossa” … ”konservatismen måste … undan för undan mala sönder den demokratiska ideologin.” (Citerad av Bengt Åhsberg, 2008, i artikeln ”Pronazismen i Sverige under 1930-talet”)

Linnea målar självporträtt

Linnea har varit i Västanhed ett par dar och målat ett självporträtt i akryl

...och spelat Fia

Kommentarer i Fagersta Nyheter till Skinnskattebergs femöring

”Inkompetensens högborg...…Har bott här i 19 år och INGET förvånar mig längre.”

”Det är ett hån mot skattebetalarna i Skinnsberg. Ni borde skämmas”

”Det blir nog ingen särskilt mycket rikare på, men som Reinfeldt skrev i sin bok:

Blott 28 år gammal dog han. Han dog precis som en lång rad andra unga människor började göra den sommaren i vad som skulle komma att kallas 2000-talets farligaste och dödligaste epidemi. Fullt jämförbar med pest, smittkoppor eller AIDS. Han dog välfärdsdöden."
Fredrik Reinfeldt 1993.

Borgarna kanske vill rädda folk från den hemska och dödliga välfärden.”

Mot evigheten del 14: Hackad spenat var inte heller att tänka på

Idag försökte vi köpa hackad spenat på Konsum i Skinnskatteberg. Det var tji spenat. Kanske en alltför avancerad produkt? Listan över varor som någon gång saknats i affären växer för var dag som går:

Apelsiner

Böngroddar

Citrongräs

Coop filmjölk

Coop äggnudlar

Djupfrysta morötter

Djupfrysta rödspättafiléer

Djupfryst strömming

Entrecote i skivor

Findus djupfryst torsk

Fläskfilé

Färdiga mackor

Färsk skinka

Grytbitar av nötkött

Kimchi

Körvel

Köttfärs

Lövbiff

Plastpåsar

Pågens Lingongrova

Rödkål

Salladslök

Serla toalettpapper

Syltad ingefära

Vaniljglass

Zoega Forza

Fullmäktige valde femöringen istället för klimatet

Skinnskattebergs fullmäktige beslöt om kommunens budget i går kväll. På dagordningen stod bland annat Vänsterpartiets ambitiösa klimatpolitiska program. Ledamöter från Folkpartiet (”Liberalerna”) och Centern tyckte i inlägg från talarstolen att det var ett bra initiativ som Vänstern tagit. Däremot var de inte beredda att stödja förslaget. Det var inte heller Social- och Sverigedemokraterna. Så det blev inget. Avslag utan omröstning.

Femöring

Däremot röstades den oansvariga och meningslösa skattesänkningen (fem öre per intjänad hundralapp) som föreslagits av de borgerliga och Sverigedemokraterna igenom. Skattesänkningen ger för en medelinkomsttagare 10 – 15 kronor i månaden mer att röra sig med. Det behövdes för att fler ska vilja flytta till kommunen, menade de borgerliga. Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt förklarade att det nya utjämningssystem som staten beslutar om gör att kommunen har råd. Vänsterns Fredrik Skog svarade med att Sjöstedt tydligen tyckte att det var bättre att kommunen lever på bidrag än att man försöker driva på en ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt.

Mer från budgetbehandlingen

Handuppräckning

När fullmäktige röstar sker det vanligen genom upprop där var och en i tur och ordning svarar ja eller nej. Hur varje ledamot röstat tas till protokollet, så att medborgarna kan se hur var och en har röstat. Av någon anledning bestämde man sig i omröstningen om skattesänkningen för att istället köra med handuppräckning. Jag är inte säker på att det är lagligt. Men det får bli en senare sak.

S-styret räddat av SD

I de senare omröstningarna om budgeten ställdes ett borgerligt (M+L+C) förslag mot ett socialdemokratiskt förslag sedan Sverigedemokraternas alternativ slagits ut. SD lade då ned sina röster. Då vann S-förslaget. Socialdemokraterna hade förstås intresse av ett sådant agerande från SD:s sida. Och det hade också Folkpartiet (”Liberalerna”) som slapp ta makten med SD:s hjälp. Det är fortfarande lite skämmigt för en folkpartist. Något skäl för SD att på eget bevåg lägga ned sina röster kan jag inte komma på. Det fanns inget för dem att vinna på det.

Det måste ha varit så att endera Carina eller Lena hade övertygat Sverigedemokraterna. Man undrar bara vilka löften de i så fall fått?

Efter SD:s lappkast blev bara Moderaternas fascistoida gruppledare Bo Öberg kvar på högerkanten. Han reserverade sig mot alla budgetbeslut, utom skattesänkningen förstås.

SD: ”Ingen skillnad mellan vår budget och de andra”

Sverigedemokraternas gruppledare Ewa Olsson Bergstedt sa när hon skulle prata för sin vara att det egentligen inte var någon skillnad mellan SD:s budget och de andra förslagen. En skillnad som hon ändå höll fram var att SD ville skära ned anslaget till simundervisning från 100 000 till 30 000 kronor. ”Man får prioritera de barn som bäst behöver simundervisning” sa hon. Hur man skulle avgöra de behoven sa hon inget om. Man fasar.

Mesta tiden gick åt till avbrott

Bosse

Det blev en riktig nattmangling. Förs framåt halv elva-tiden var det klart med budgeten. Men en stor del av tiden gick åt till avbrott i förhandlingarna, ajourneringar. En del handlade om att partigrupperna ville prata enskilt, men för det mesta var det trassel med hur beslut skulle fattas. Presidiet försökte få ordning på propositionsordningarna.

Också mellan avbrotten kom frågan upp. Bo Öberg, som varit fullmäktigeordförande före valet gjorde obegripliga inlägg från talarstolen. Till saken hör att Bosse då var den i särklass sämsta KF-ordförande jag någonsin stött på. Så här var det ett försök att sätta bocken till trädgårdsmästare.

Klimatpolitiska programmet mötte sitt öde på toaletten

Inför beslutet om Vänsterpartiets klimatpolitiska program ville Socialdemokraterna ha ajournering för att prata ihop sig. Den socialdemokratiska gruppen sammanträdde då på toaletten. Där bestämde de sig för att säga nej till klimatpolitiken.

Anmärkning

Avledningsändelsen –id betecknar något som ser ut som något, men ändå inte riktigt är det. En asteroid ser ut som en stjärna, men är det inte. En faktoid är något som ser ut som ett faktum. En android ser ut som en man och så vidare.

Blir det en skattesänkning eller klimatsatsning i Skinnskatteberg?

I morgon kl 18 samlas kommunfullmäktige i Skinnskatteberg för att ta ställning till kommunens budget för år 2020. Mötet är öppet för allmänheten och äger rum i kommunhuset, ingång från väg 233. Det finns fyra olika förslag att ta ställning till: Socialdemokraternas, borgaralliansens, Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets.

Borgarna och SD föreslår en skattesänkning med 5 öre per intjänad hundralapp, vilket för en inkomsttagare som tjänar 30 000 kronor i månaden innebär en förstärkning med femton (15) kronor i månaden. Eftersom de borgerliga och Sverigedemokraterna har majoritet i fullmäktige är det troligt att skattesänkningsförslaget går igenom.

Innehållsmässigt är det mycket små skillnader mellan de tre förslagen. Vänsterpartiets budgetförslag skiljer sig från dessa. Den meningslösa skattesänkningen går V förstås emot. Det nya är annars en klimatsatsning. Vänstern föreslår att fullmäktige antar ett 16-punktsprogram för klimatet och att pengar anslås för att sätta igång genomförandet.

Här följer Vänsterpartiets budgetförslag med det klimatpolitiska programmet:

En budget för klimatet

Kommunalskatten

Kommunstyrelsen föreslår en sänkning av kommunalskatten med fem öre per skattekrona. Förslaget är oansvarigt och meningslöst. En genomsnittlig inkomsttagare skulle med den föreslagna skattesänkningen få femton (15) kronor mer i månaden att röra sig med

·       Vänsterpartiet yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag att sänka kommunalskatten med fem öre per skattekrona.

Skinnskatteberg för klimatet

Vi föreslår ett 16-punktersprogram för kommunens hittills obefintliga klimatarbete. För att starta implementeringen av programmet anslår vi 461 tkr. Detta förslag avser utökad verksamhet i kommunstyrelsens och övriga partiers budgetförslag.

·       Vänsterpartiet yrkar att fullmäktige fastställer det bifogade programmet ”Skinnskatteberg för klimatet” samt anslår 461 tkr för att starta implementeringen av programmet.

Nej till ny brandstation för 30 miljoner

I kommunstyrelsens och övriga partiers förslag till investeringsbudget föreslås under 2020 15 mkr till uppförande av en ny brandstation. Bygget beräknas dessutom kosta omkring lika mycket nästföljande år. Brandstationen riskerar därmed att bli den största investering kommunen någonsin gjort. Vi yrkar avslag. Man får söka billigare lösningar.

·       Vänsterpartiet yrkar avslag på förslaget att anslå 15 mkr till byggande av en ny brandstation.

Dags att sätta spaden i marken för nya bostäder

Byggande av fler bostäder är en överlevnadsfråga för kommunen. Frågan har dragits i en oöverträffad långbänk. Nu är det dags att sätta spaden i marken.

·     Vänsterpartiet yrkar att 15 mkr anslås till byggande av ett nytt hyreshus.

SKINNSKATTEBERG FÖR KLIMATET

Ett 16-punktsprogram

Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara noll är 2045. Skinnskatteberg släppte 2017 ut 24 000 ton koldioxidekvivalenter. Sedan 2010 hade utsläppen minskat med 20 procent. Om vi ska uppnå målet 2045 får minskningstakten inte avtar.

Kommunen som organisation står med uppvärmning, transporter och måltider för en del av växthusgasutsläppen. Dessa måste förstås minska. Men det räcker inte. Andra aktörer i lokalsamhället – företag, organisationer, hushåll och enskilda – måste reducera sina utsläpp.

Kommunen måste ta ledningen i lokalsamhället genom att vara en förebild, genom samhällsplanering, informationsspridning och samarbeten.

Det här är ett program med 16 åtgärder för att kommunen ska ta ledningen i lokalsamhällets klimatarbete.

1.       Utarbeta en koldioxidbudget som kartlägger klimatpåverkande utsläpp för att undersöka vilket arbete som krävs för att nå Parisavtalets mål.

2.       Anta politiskt en sektorsövergripande handlingsplan med insatser för att minska utsläppen av växthusgaser.

3.       Påbörja ett systematiskt arbete för att aktivt informera och engagera kommuninvånarna och det lokala näringslivet kring växthuseffekten och vad var och en kan göra för att minska sin påverkan.

4.       Planera för fler områden för etablering av vindkraft.

5.       Installera solceller på kommunens förvaltningsbyggnader (till exempel Klockarbergsskolan, Hemgården och Aspebäcken) och hyreshus.

6.       Ta initiativ till en kommunal solpark där företag, föreningar och enskilda kan köpa andelar.

7.       Anställdas resor: Utbildning i sparsam körning, tjänstecyklar, ruttplanering för minskad körsträcka samt uppmuntra anställda att åka cykel, kollektivt eller samåka till arbetet.

8.       Fler video- eller telefonmöten både i förvaltningen och den politiska organisationen.

9.       Digitalisering av sammanträdeshandlingar.

10.   Besluta om en livsmedelsstrategi för minskad klimatpåverkan i kommunens matserveringar (förskola, skola, äldreboende och liknade). Strategin ska innehålla köttfria dagar, minskat matsvinn, gårdagens rester lagas till nya rätter eller annan metod som minskar klimatpåverkan.

11.   Regelbunden uppföljning av offentliga måltiders klimatpåverkan.

12.   Ökad turtäthet på lokala busslinjer. Ny busslinje till Baggådalen.

13.   Kommunen måste aktivt påverka tidtabeller för den regionala busstrafiken. Kommunen agerar gentemot regionen för ett rimligare biljettsystem med nolltaxa som långsiktigt mål.

14.   Kommunen säkerställer att koldioxidutsläppen från samhällsbetalda transporter (exempelvis skolskjutsar, färdtjänst, varutransporter, tjänsteresor m.m.) minskar.

15.   Kommunen ska så snart som möjligt byta ut sin flotta av personbilar och lätta lastbilar mot fordon med fossilfria bränslen.

16.   Kommunen söker etablera olika former av samarbete med det lokala näringslivet. Det kan gälla gemensamma projekt, rådgivning, resande och persontransporter, vindkraft, biogas, information, strategiarbete och utbildning.

Kom till fullmäktige i morgon måndag och se fullmäktige välja mellan den föreslagna klimatsatsningen och 15 kronor i månaden i skattesänkning!