Uttersberg augusti 2022

 

I Tekla av Dex bildpark

I som här inträden...

Flickan, ormen och äpplet

Uttorkat forsparti

Elektronmusikfestivalen Skinkan

Skinnskatteberg är inte precis känt för sina elektronmusikfestivaler men kommer inom kort att bli det: lördagen den 5 och söndagen den 6 juni blir det sammanlagt tre konserter med elektronmusik. Det är något närmast finskt över denna blomstring av kultur i landsort. Det finländska inslaget på programmet har också fått Experimentalstudion vid finska radion att gå in som medarrangör vid sidan av kulturnämnden i Skinnskatteberg, Galleri Astley och med Elektronmusikstudion i Stockholm som rådgivare. Två av konserterna äger rum utomhus, vid det nämnda galleriet i Uttersberg i en dalsänka kring en nedlagd järnvägsstation. Den tredje konserten ges i Skinnskattebergs sporthall. Festivalens budget omspänner 40 000 kr där hälften täcks av bidrag. (DN 26/5 1982)

Att rapportera från den första festivalen hade DN skickat ingen mindre än Anders Mellbourn. Särskilt nämner han i sin artikel Jon Appletons ”Sweet Dreams of Miss Pamela Beach”. Mycket erotisk konstaterar han. Då den ”andas fram ur högtalarna skymtar en ung förförisk dam fram bakom gardinen i fönstret på andra våningen i stationshuset.” Att notera är också Rolf Enströms fruktansvärda ”Slutförbannelse.” Då den slungas ut ”är det alldeles tyst i den västmanländska sommaren. Och det beror inte i första hand på den tryckande värmen.” (DN 6/6 1982)

Jon Appleton: Sweet Dreams of Miss Pamela Beach

En recension några dagar efter festivalen var också positiv:

Nedläggningshotade Skinnskattebergs kulturnämnd anordnar en elektronmusikfestival. En och annan ironi har nog fällts över kulturchefen Ulf Stenbergs och Galleri Astleys djärvhet med detta projekt, men faktum är att satsningen blev något så fräscht och omtyckt att det i fortsättningen borde kunna bli ett fast inslag i Bergslagssommaren. (DN 9/6 1982)

Recensenten blev sannspådd. Elektronmusikfestivalen ”Skinkan” fortsatte år efter år.

1985 sändes fredagskvällens framföranden också direkt i musikradion. Bland de första numren var en bandkomposition av en åttondeklass från Skinnskatteberg som hade fått det, enligt recensenten, ironiska namnet ”Jämmer och elände”. Kvällen avslutades med fyrverkerier och den specialkomponerade ”Fyrverkerimusik i Skinnskatteberg 1985” av Anders Blomqvist.

Ovationerna efteråt var livliga, förtjusningen uppenbar och allmän – det är en verkligt fin, riktig och vital kulturell satsning, denna årliga elektronmusikfestival i Skinnskatteberg. (DN 3/6 1985)

Även delar av 1986 års festival, som ägde rum inomhus i sporthallen, sändes i radio. Också nu var recensionerna överväldigande positiva.

Elektronmusikfestvalen i Skinnskatteberg fyller ju fem år, vilket programmets konferencier, Bengt Emil Johnson, betecknade som myndighetsåldern för festivaler av den här sorten. Han tillade att denna festival har placerat Skinnskatteberg på elektronmusikens speciella världskarta. Och detta är nog inte enbart fagert tal: att festivalen hade lyckats locka till sig … så prominenta elektronmusikskapare … känns som ett bevis för den saken…

Ja, med sådant på programmen har Skinnskattebergsfestivalen avgjort framtiden för sig. (DN 16/6 1986)

1989 års festival invigdes i sporthallen, men sen var det fortsättning både i Uttersberg och på herrgårdsängen i Skinnskatteberg där Karlheinz Stockhausens ”Sternklang” uppfördes som parkmusik för fem grupper. Däremot var man på grund av dåligt väder tvungen att skjuta på  det nummer där luftakrobaten Pierre Holländer skulle uppföra en luftdans med flygplan, ackompanjerad av rökskulpturer med ljud (DN 6/6, 7/6 1989).

1990 års festival hade kanadensisk musik som tema och samordnades med den totempåle från Haida-stammen i British Columbia, som uppförts på plats av två stammedlemmar.

1991 års festival förutspåddes bli den sista, åtminstone i det hittillsvarande formatet. Det var framförallt ekonomin som oroade, även om ”hela festivalen kostar väl ungefär som en helsida i DN, tror chefsarrangören och eldsjälen Ulf Stenberg.”

Men riktigt så illa gick det inte. Det hela fortsatte till 2001. Tjugo festivaler blev det innan det kommunala bidraget drogs in och elektronmusikfestivalen ”Skinkan” dog.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

Det hände i mars i Skinnskatteberg

1892 Glimtar från grevens konkurs

Den 14 mars 1892 kungjorde konkursförvaltningen i greven Carl Fredrik von Hermanssons konkurs att det skulle bli exekutiv auktion på landskansliet i Västerås av ett antal fastigheter som tillhörde konkursboet. Det handlade om fastigheter bl a i Bjursjön, Knäppmora, Väster Flena, Norr Naddebo, Bysala och Björkviken. Samma fastigheter hade i december 1891 annonserats ut för försäljning vid en offentlig auktion i Gunnilbo Gästgifvaregård den 27 januari 1892.

Von Hermanssons mausoleum

Till konkursförvaltare hade utsetts häradshövdingen Ernst Geijer, Örebro, sysslomannen marindirektör J I Frykholm, borgmästare C V Lundberg, direktör K G Regberg, direktör G Beckman och den inte obekanta vice häradshövdingen Markus Wallenberg. Von Hermansson var tydligen missbelåten med hur de skötte konkursförvaltningen. Det var menade han dålig redovisning och kanske skodde de sig själva. Han stämde därför hela konkursförvaltningen våren 1893. Förhandlingarna vid Skinnskattebergs häradsrätt gick trögt och man var tvungen att fortsätta på nästa års vårting. Inte heller då blev målet klart.

Hur det gick finns inte rapporterat i Dagens Nyheter. Men 1906 var det så dags för greven att krypa in i det mausoleum han låtit uppföra åt sig på Färna herrgård.

Läs mer här om grevarna von Hermansson på Färna.

1914 Kandidatlistorna. De frisinnades kandidater.

I Västmanlands läns västra valkrets ha uppsatts: Riksdagsman A. Jansson, Bråten, f. riksdagsmannen G. Lindgren, Islingby, nämndeman K. A. Axfeldt, Fliken, Norberg, direktör Arvid Hamrin, Kungsör och nämndeman E. A. Eriksson, Godkärra, Skinnskatteberg. (DN 17/3 1914)

1918 Skinnskattebergs bruk i nya händer

Samtliga aktier i Skinnskattebergs bruks aktiebolag ha till icke bekantgjort pris inköpts av grosshandlare E. Wiklund, Stockholm, med konsortium.

Bolaget, som existerar sedan 1907, och har ett aktiekapital av 1.000.000 kr., idkar skogshantering samt bergs- och jordbruk vid Skinnskatteberg i Västmanland. (DN 9/3 1918)

1920 Spanska sjukan

Av spanska sjukan ha under senare hälften av februari månad inom Västmanlands län förekommit 90 fall, därav 10 i Köping, samt inom landsdistriktet 21 fall i Heby, 17 i Skinnskatteberg, 7 i Västanfors, 2 i Västerås, 4 i Östervåla och 29 i Kolsva. Av scharlakansfeber ha under samma tid förekommit 15 fall och av difteri 82, fördelade på hela länet. (DN 5/3 1920)

1933 Telefonsamtal i brottmålsutredning

Landsfiskalen i Skinnskatteberg får hos telegrafstyrelsen begära det upplysningar han önskar om ett telefonsamtal som intresserar honom i samband med utredningen av ett mål. I fredagens konselj meddelades nämligen telegrafstyrelsen tillstånd att lämna upplysningarna. (DN 18/3 1933)

1933 Familjedrama på Uttersbergs herrgård

Från Dagens Nyheters korrespondent.

KÖPING, fredag.

Ett fruktansvärt drama har i natt utspelats på Uttersbergs gamla herrgård i Bergslagen. Herrgården har i många år varit inredd som pensionat, vilket sedan 1924 föreståtts av hr C. A. Larsson.

Vid 7-tiden på morgonen upptäckte en bland tjänstefolket hr Larsson hängande död i en spiraltrappa i huset. I fru Larssons sovrum — makarna hade var sitt – låg hustrun död i sin säng, och i ett kök på nedre botten låg makarnas 12-åriga fosterdotter Inga illa tilltygad av ett flertal hugg och slag i ansiktet och halsen. (DN 20/3 1933)

Flickan fördes till Köpings lasarett och kunde senare lämna upplysningar om ”den rysliga natt hon genomlevat”. Fadern hade kommit in i hennes rum och ropat ”Mor är död!”. Han försökte därefter strypa flickan, men när hon försvarade sig sprang han ut i köket och hämtade en köttyxa och högg henne i huvudet och på halsen. Hon räddade sig genom att krypa ihop och spela död.

Nu kopplades landsfiskal Nohre och provinsialläkaren Nilsson in. Efter läkarens undersökning av den döda pensionatsfrun konstaterade landsfiskalen att ”man är berättigad anta att fru Larsson ljutit en naturlig död genom hjärtslag”. Landsfiskalen har därför i en skrivelse till länsstyrelsen ”hemställt att makarna Larsson måtte få begravas utan att fullständig obduktion verkställes.”

1940 Kokslovet

Under marslovet ordnar Stockholms stads idrotts- och friluftsstyrelse olika aktiviteter för skollovslediga. För de större handlar det om träning i stadens vinteranläggningar medan det för småbarnen blir ordnad lek i parker. Det ordnas också ett skogshuggarläger:

Skogshuggning förekommer således på programmet för scouter och skolpojkar som fyllt 17 år, vartill anmälningar mottas även på fredagen i Scoutcentrum. Förläggningen ligger utanför Skinnskatteberg och det blir samma förläggning som användes av kolarskolorna för blivande jägmästare och skogvaktare. (DN 1/3 1940)

Anm: Kokslovet infördes 1940 av Bränslekommissionen för att spara in på uppvärmningen av skolorna. Först på 1950-talet började det kallas ”sportlov”.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

Det hände i Skinnskatteberg i december

1877 1700-talshumor: Gamla presthistorier

Kyrkoherden Petræus i Skinnskatteberg var en qvick och rolig man, som emellertid led mycken smälek för sitt röda skägg. Han led dock detta med tålamod med undantag af en gång då några af kamraterna vid ett prestmöte på 1700-talet – betecknande för tidens seder – passade på att under hans sömn – steka strömming derpå. Detta kunde han först sent förlåta. (DN 21/12 1877)

Johannes Petri Petræus var född i Möklinta den 4 juni 1656. Jobbet i Skinnskatteberg fick han 1702 och när han började bli skröplig fick han kungligt tillstånd att överlåta jobbet på sin måg. Sedermera dog han den 2 juni 1722. Enligt Westerås Stifts Herdaminne var han ”arbetsam och nyttig, men ock för sin synnerliga qwickhet en sällskapsman, som roade många.” Också i detta herdaminne återges den märkliga historien om strömmingsstekningen i skägget. Undrar hur många skratt det som var vansinnigt roligt på 1700-talet skulle locka fram idag. Och hur gick det egentligen till att steka strömming i skägget?

1879 Totalt uppbränd i mila

Totalt uppbränd blef i lördags 45-årige hemmansbrukaren A. Eriksson i Sunnanfors, Skinnskattebergs socken i Vestmanlands län. Sysselsatt med kolning i fyra milor för Baggå bruk hade han bestigit en, som dock var så smält att Eriksson störtade ned i densamma. Ensam som han var i skogen, kunde han icke erhålla någon hjälp. Först då milan började brinna, skyndade folk till stället. Då milan sedermera refs, påträffades större delen af mannens benbyggnad; allt det öfriga var förstördt af elden. Den omkomne efterlemnar hustru och 9 barn i knappa omständigheter. (DN 13/12 1879)

1879 Difteri

Difteri är gängse bland barnen i Ramsbergs, Vestanfors och Skinnskattebergs socknar. Dödligheten har inom de sistnämnda församlingarne under den sista tiden varit betydlig. (DN 27/12 1879)

1898 Uttersbergs bruks aktiebolag

Uttersbergs bruks aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte vid Uttersbergs bruk i Skinnskattebergs socken af Västmanlands län och som har till ändamål att, efter förvärvande af Uttersbergs bruk och Östanfors masugn med tillhörande vattenfall, grufvor och grufdelar samt inventarier af alla slag, idka bergs- och jordbruk samt annan industriell verksamhet. Aktiekapitalet uppgår till 300,000 kr, och kan utgöra lägst 150,000, högst 450,000 kr. samt är fördeladt i aktier à  500 kr. Styrelsen utgöres af bruksägare L. U. Lindberg å Kohlswa, Bro socken af Västmanlands län, kapten A. W. Frestadius å Uttersberg och ingeniör J. A. Drakenberg i Stockholm. (DN 29/12 1898)

1913 Ljusne-Voxna börjar gruvdrift i Västmanland

Ljusne-Voxna aktiebolag har av Klackfältets gruvaktiebolag i Uttersberg i Västmanland inköpt en mindre järngruva. Köpeskillingen hemlighålles, men förmodas vara cirka 400,000 kr. Den inköpta gruvan, som hittills blott undersökts, men ej exploaterats, är belägen 2 km. från Pehrs gruva, vilken är den största tillhörande Klackfältet. (DN 17/12 1913)

Bolaget hade redan tidigare köpt en del mindre gruvor av Baggå bruk. Avsikten är att anlägga ett större anrikningsverk. Bolaget sysslade annars med sågverksrörelse, järntillverkning, terpentin- och tjärtillverkning, mekanisk verkstadsrörelse m m i Hälsingland. Fint folk satt i bolagets styrelse: greve W von Hallwyl, kammarherre C W Th von Eckermann och ingenjör Harry von Eckermann.

1934 Dödsfall i mila

Elvaåriga Ture Larsson från Skinnskatteberg, som på torsdagen föll ned i en kolmila och blev svårt bränd, har natten till lördagen avlidit på Köpings lasarett. (DN 2/12 1934)

1939 Träkolskrossar testas

Vid Skinnskatteberg i Västmanland kommer under januari att företas officiell provning av träkolskrossar. Proven, för vilka svarar statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, kommer att anordnas som serieprov med olika kolsorter och avse att utröna maskinernas avverkningsförmåga, avstybbningens storlek samt produktens jämnhet, renhet m. m.

Anmälning om deltagande i provningen göres före 1 januari 1940 till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, Vasagatan 52, Stockholm, varifrån anmälningssedlar kunna rekvireras. (DN 15/12 1939)

1942 Trolleri med trä

En ny högaktuell industri har på rekordtid skjutit upp mitt i Skinnskattebergs samhälle. Det är statens skogsindustrier som nyligen fått en stor trädestillationsanläggning färdig, sex väldiga retorter på vardera 75 kubikmeter ved. Om man inberäknar arbetsstyrkan i det nya, moderna sågverket, som blev klart i fjol och de som sysselsättas i lådfabriken och fabriken för monteringsfärdiga hus, så är det nu 300 arbetare som sysselsätts i Skinnskattebergs industrier. (DN 5/12 1942)

Disponent Fritz Malmström berättar för tidningen att det bara finns två sådana anläggningar till i Sverige. Den ena ligger i Piteå och den andra är Kooperativa förbundets träkolsfabrik i Lycksele. Förutom gengaskol ska man ta vara på biprodukter. Tjära är en sådan. Tjäran skickas till västkusten där den används som motorbränsle för fiskeflottan. Det blir också metanol som kan användas som bensin, men viktigast är råmaterial för framställning av formalin och bakelit. Bakeliten används i elektriska apparater och i Amerika för hela bilkarosserier och flygplanskroppar. Man håller också på att utveckla processer för framställning av aceton och ättiksyra.

1943 Högre skogsskola

En ettårig högre skogsskola, huvudsakligen på grundval av den utbildning som meddelas vid skogsskolorna, föreslås av 1943 års skogsundervisningsutredning. Skolan skall förläggas till Skinnskattebergs herrgård i Västmanland och elevantalet blir omkring 20 pr år. (DN 11/12 1943)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

Grus grus

Några nyanlända kompisar på ett gärde i Uttersberg

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.