De försvunna köpingarna: Hässelby Villastad, Stocksund, Saltsjöbaden

Här börjar nu den tidigare aviserade serien om ”de försvunnaköpingarna.” Vi börjar som det sig bör resan i Stockholms län, där resan kommer att ta oss från den stora soptippen i väster till den finfina Solsidan i öster.

Hässelby Villastad

Hässelby Villastads köping bildades 1926 genom en utbrytning ur Spånga landskommun där Hässelby Villastad var ett municipalsamhälle sedan 1913. Köpingen överlevde som egen kommun bara 23 år. Den inkorporerades i Stockholms stad 1949.

Samhället byggdes faktiskt upp kring en soptipp. Stockholms stad köpte 1885 ett par egendomar för att anlägga en sopstation. Soporna fraktades på Spånga-Lövsta Järnväg. Banan hade också persontrafik mellan Spånga och Hässelby Villastad. Persontrafiken på Lövstabanan upphörde 1956 sedan tunnelbanan öppnats till Hässelby Gård. Soptrafiken pågick till 1970, varav med ånglok till 1962.

Grunden för själva samhället var kaserner som Stockholms stad uppförde för arbetarna vid sopstationen. Från sekelskiftet 1900 började också etablering av handelsträdgårdar, vilka kom att prägla samhället.

Persontåg på Lövstabanan

Hässelby Villastads köping kommunalhus. Foto Udo Schröter

Stocksund

Stocksunds köping bildades 1910 genom en utbrytning ur Danderyds landskommun, där Stocksunds municipalsamhälle funnits sedan 1902. Köpingen inkorporerades 1967 i Djursholms stad som sedan 1971 ingår i Danderyds kommun.

Stocksund växte fram under slutet av 1800-talet och 1900-talets första årtionden som en välbärgad villaförort. Samhällets tillkomst och sociala struktur liknade andra finare förorter som Djursholm och Saltsjöbaden. Alla växte upp kring nya järnvägslinjer som kunde transportera herrskapet till arbetsplatser i Stockholm och tjänstefolk åt andra hållet.

År 1911 öppnades en spårvägslinje till Stocksund som bibana till Roslagsbanan. Man hade räknat med att banan skulle kunna anslutas till Stockholms spårvägar varför den anlades med normalspårvidd. 1934 införlivades banan – Långängsbanan – med Roslagsbanan och byggdes om till smalspår. Linjen lades ned 1966. 

Stocksunds köpings kommunalhus

Spårvagn på Långängsbanan

Saltsjöbaden

Vi började den här resan i Hässelby Villastad väster om Stockholm. De båda andra försvunna köpingarna, Stocksund och Saltsjöbaden, låg båda på östra sidan om staden och hade redan från början en överklassprofil.  Hässelby Villastad växte upp kring den gigantiska soptippen i Lövsta. Sålunda kommer Stockholms förstadsstruktur att skilja sig från vad som annars är brukligt i stora städer. Osunda verksamheter och sämre klasser brukar vanligen återfinnas i de östra delarna av staden medan överklassen helst bosätter sig i väster. Orsaken är att det, förmodligen på grund av jordens rotation, vanligen blåser västerifrån. Om överklassen bosatte sig i väst skulle man slippa stanken från underklassens bosättningar. Men alltså så icke i Stockholm. Kanske var det närheten till Östersjön som lockade och uppvägde den osunda stanken från väst.

Det var det av Wallenbergarna ägda järnvägsbolaget som stod för exploateringen av Saltsjöbaden, så det var en överklassförstad redan från början. Järnvägen, anlagd 1893, gick då från Saltsjöbaden till Tegelviken på Södermalm, där man sedan kunde fortsätta med ångslup till Karl XII:s torg. Alltså praktiskt taget till Enskilda Bankens ytterdörr. Sedermera förlängdes järnvägen från Tegelviken till Slussen.

Köpingen bildades 1909 genom utbrytning ur Nacka landskommun och upphörde 1971 då den återförenades med Nacka kommun.

Numera är väl Saltsjöbaden mest känt som skådeplats för TV-serien ”Solsidan”. Till Solsidan har det till och med ordnats överklassafari, när man med buss kunnat fara omkring och bese överklassen.

Från invigningen av Saltsjöbanan 1893

Saltsjöbadens köpings kommunalhus

Cityterminalens avgångstavla

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.