|
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg |
Sista skriket inom
universitets- och högskolevärlden har en tid varit centralisering. Det gäller
både geografiskt och organisatoriskt. Högskoleorter läggs ned. Högskolor
kombineras i nya grupperingar. Institutioner slås samman till
storinstitutioner. Inom universiteten försöker man bryta ned fakulteters och
institutioners traditionella självständighet som ersätts med befälslinjer. Nu
hotas Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg av nedläggning. Ska detta bli nästa
offer i centraliseringstrenden?
Det är inte lätt att veta vad som ligger bakom
centraliseringsvågen. Det är säkert en kombination av orsaker: Sammanslagningen
ger större enheter som man tror ska få större tyngd i budgetprocesserna.
Samhällsklimatet präglas för närvarande av centralisering. Organisationstrender
är ofta moden präglade av samhällsklimatet. Statsmakten med
utbildningsministern i spetsen tror att ”stor” är detsamma som ”bra”. Man ska
inte heller blunda för det akademiska intrigspelet. Sammanslagningar och
nedläggningar öppnar möjligheter för gamla antagonister att ”ge igen för gammal
ost.”
Som verksam vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs
Universitet i mer än 12 år känner jag väl igen alla dessa tendenser.
Förvaltningshögskolan var, trots stora framgångar, under hela denna tid hotad
och hoten kunde ofta spåras tillbaka till samma person(er) som räknade med att
stärka den egna ställningen genom att hota andras existens.
Skogsmästarskolan är en del av Sveriges Lantbruksuniversitet
(SLU). Hotet mot skolan kommer i en intern byråkratutredning vid SLU. Jag vet
inte tillräckligt om SLU för att ha en bild av vad som ligger bakom hotet. Men
jag skulle bli förvånad om det inte är detsamma som i andra fall:
imperiebyggande, modetrender, förväxling av kvalitet och kvantitet och
personliga motsättningar och fiendskap.
Utredaren föreslår att utbildningen ska flyttas till Uppsala.
Institutionens tf prefekt Staffan
Stenhag tror att det kan innebära att många av de utbildningsmoment som nu
utförs i skogen – som det finns gott om i Skinnskatteberg – i fortsättningen
får göras inomhus i Uppsala.
Jag tycker att jag känner igen mycket av attacken mot
Skogsmästarskolan. Envetenheten i attackerna är ett sådant drag. Redan 1990/91
hotades verksamheten på precis samma sätt: en enmansutredare inom SLU föreslog
nedläggning. Ett annat drag är att man struntar i framgångarna. Att
forskargruppen Skog-Landskap-Samhälle” med bas i Skinnskatteberg har fått ett
anslag från forskningsrådet Formas om totalt 25 miljoner kronor struntar man i.
Professor Per
Angelstam vid forskargruppen säger: – Att vi som är baserade i glesbygd
genom detta anslag utses som en stark forskningsmiljö ser vi som ett kvitto på
att forskning om hållbar utveckling måste ske både lokalt, regionalt och
internationellt.
Att
Sparbanksstiftelsen Nya satsar fem miljoner på ett kompetenshöjningsprojekt
struntar man i. Stiftelsens verkställande tjänsteman Jan Dahlberg säger: – Skogsmästarskolan är ett prioriterat projekt
eftersom det har enorm betydelse för Skinnskatteberg som ort.
Det
finns med andra ord all anledning att misstänka att hotet mot Skogsmästarskolan
i Skinnskatteberg vilar på lika skakig saklig grund som många liknande
centraliseringsförsök i högskolevärlden.