Hotet mot skogsutbildningen i Skinnskatteberg

Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg

Sista skriket inom universitets- och högskolevärlden har en tid varit centralisering. Det gäller både geografiskt och organisatoriskt. Högskoleorter läggs ned. Högskolor kombineras i nya grupperingar. Institutioner slås samman till storinstitutioner. Inom universiteten försöker man bryta ned fakulteters och institutioners traditionella självständighet som ersätts med befälslinjer. Nu hotas Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg av nedläggning. Ska detta bli nästa offer i centraliseringstrenden?

Det är inte lätt att veta vad som ligger bakom centraliseringsvågen. Det är säkert en kombination av orsaker: Sammanslagningen ger större enheter som man tror ska få större tyngd i budgetprocesserna. Samhällsklimatet präglas för närvarande av centralisering. Organisationstrender är ofta moden präglade av samhällsklimatet. Statsmakten med utbildningsministern i spetsen tror att ”stor” är detsamma som ”bra”. Man ska inte heller blunda för det akademiska intrigspelet. Sammanslagningar och nedläggningar öppnar möjligheter för gamla antagonister att ”ge igen för gammal ost.”

Som verksam vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet i mer än 12 år känner jag väl igen alla dessa tendenser. Förvaltningshögskolan var, trots stora framgångar, under hela denna tid hotad och hoten kunde ofta spåras tillbaka till samma person(er) som räknade med att stärka den egna ställningen genom att hota andras existens.

Skogsmästarskolan är en del av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hotet mot skolan kommer i en intern byråkratutredning vid SLU. Jag vet inte tillräckligt om SLU för att ha en bild av vad som ligger bakom hotet. Men jag skulle bli förvånad om det inte är detsamma som i andra fall: imperiebyggande, modetrender, förväxling av kvalitet och kvantitet och personliga motsättningar och fiendskap.

Utredaren föreslår att utbildningen ska flyttas till Uppsala. Institutionens tf prefekt Staffan Stenhag tror att det kan innebära att många av de utbildningsmoment som nu utförs i skogen – som det finns gott om i Skinnskatteberg – i fortsättningen får göras inomhus i Uppsala.

Jag tycker att jag känner igen mycket av attacken mot Skogsmästarskolan. Envetenheten i attackerna är ett sådant drag. Redan 1990/91 hotades verksamheten på precis samma sätt: en enmansutredare inom SLU föreslog nedläggning. Ett annat drag är att man struntar i framgångarna. Att forskargruppen Skog-Landskap-Samhälle” med bas i Skinnskatteberg har fått ett anslag från forskningsrådet Formas om totalt 25 miljoner kronor struntar man i.

Professor Per Angelstam vid forskargruppen säger: – Att vi som är baserade i glesbygd genom detta anslag utses som en stark forskningsmiljö ser vi som ett kvitto på att forskning om hållbar utveckling måste ske både lokalt, regionalt och internationellt.

Att Sparbanksstiftelsen Nya satsar fem miljoner på ett kompetenshöjningsprojekt struntar man i. Stiftelsens verkställande tjänsteman Jan Dahlberg säger: – Skogsmästarskolan är ett prioriterat projekt eftersom det har enorm betydelse för Skinnskatteberg som ort.

Det finns med andra ord all anledning att misstänka att hotet mot Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg vilar på lika skakig saklig grund som många liknande centraliseringsförsök i högskolevärlden.