1939 Dödsolycka vid
kolugn
Under arbete vid kolugnarna i Skinnskatteberg råkade i torsdags eldaren
N. V. Linder falla ned från en cirka två meter hög plattform. Därvid skadade
han sig så svårt att han nu avlidit på lasarettet i Västerås. Linder var 66 år
och gift. (DN 17/5 1939)
1941 Stor ladugård
och statarbyggnad brunna
KÖPING, onsdag.
T.T. En våldsam brand, som lade en stor ladugård och en tvåfamiljs
statarbyggnad i aska, inträffade på onsdagsmorgonen hos lantbrukare Karl
Larsson, Sotebo, Skinnskatteberg. Elden började i statarbyggnaden, som på några
minuter var övertänd. I den hårda vinden kastade sig elden över till den cirka
100 meter långa ladugårdsbyggnaden, som även omfattade stall-, loge. Och
magasinsbyggnader. Alla djuren lyckades man rädda. Däremot uppbrändes vedskjul
samt ett parti ved som låg på gården. Brandkårer från Västanfors,
Skinnskatteberg och Riddarhyttan deltog i släckningsarbetet, men man fick
inrikta sig på att rädda mangårdsbyggnaden, rättarbostaden samt närliggande
skogsområde.
Byggnaderna voro försäkrade, dock icke till
fulla värdet. Det brunna värderas till omkring 50.000 kr. (DN 8/5 1941)
1945 Gengasförråd
brann, självantändning
VÄSTERÅS, lördag.
T.T. Ett nybyggt förrådsmagasin,
innehållande gengaskol, samt två järnvägsvagnar lastade med timmer, förstördes
vid en eldsvåda i Skinnskatteberg på lördagsmorgonen. Godtemplarhuset och ett
bostadskvarter var starkt hotade, men tack vare vindstilla lyckades brandkåren
förhindra elden spridning. Det brunna värderas till 50.000 kr. och var
försäkrat. Eldsorsaken anses vara självantändning i gengaskolen. (DN 13/5
1945)
1945 Läger för
kvinnliga quislingar
Dagens nyheter den 18/5 1945 rapporterar att i Baggbron vid
Skinnskatteberg öppnades i april ett kvinnligt läger för ”quislingar eller
kriminella.” Det är ett ”inhägnat pensionat med en polissyster som chef”. De
internerade var 40 personer.
1950 Efterlyst
försäljare gick till fjärdingsman
En skoremsnasare med otur har tagits av polisen i Skinnskatteberg. När
han kom in till en fjärdingsman för att göra affärer slog denne upp
Polisunderrättelser och upptäckte att mannen var efterlyst för bedrägerier och
förskingring av en provkollektion, värd 2.700 kr. På fredagen transporterade
mannen till Trollhättan för att höras om sina bravader där samt i Stockholm och
Uddevalla. (DN 6/5 1950)
1952 Permittering
hotar 400 i statlig skogsindustri
Statens skogsindustrier i Skinnskatteberg, som sysselsätter omkring 400
arbetare, är i sommar nödsakade att permittera större delen av arbetsstyrkan,
såvida inte ordertillgången blir bättre. Praktiskt taget all produktion av
hyvlade och sågade trävaror har under det senaste kvartalet måst läggas på
lager.
Ungefär 70 procent av producerad wallboard
har man kunnat placeras, medan 30 procent lagrats. Företagets
lagringsmöjligheter är nu i det närmaste utnyttjade varför företagsledningen
informerat länsarbetsnämnden om förestående permitteringar. (DN 16/5 1952)
1953 Byskola till
salu
I en annons den 17/5 1953 bjuder Skinnskattebergs
folkskolestyrelse ut Solmyra skolhus. ”Skolan är belägen på östra sidan om sjön
Långsvan, invid nya vägen Solmyra – Färna i Gunnilbo.” Det är inte den enda
byskolan som förvann. Fastighetsannonserna i Dagens Nyheter är bara toppen på
isberget: I augusti 1972 bjuds Bysala skola ”kulturhistorisk byggnad – vackert
läge vid sjön Långsvan” ut; den 14 maj 1969 är det dags för Östanfors skola i
Uttersberg. Försöket att sälja skolan i Bysala 1972 måtte ha misslyckats
eftersom kommunstyrelsen den 27 november 1980 bjuder ut den på nytt. Den 21
september 1986 bjuds Baggå skola ut. Men dessa är på långt när alla nedlagda
folkskolor. Mörkertalet är stort. På senare år har det bland annat handlat om
Heds skola, numera kontor och verkstad för ett entreprenadföretag och
Riddarhyttans skola, i huvudsak tom.
Folkskolläraren Karl
Darin lämnade 1959 sin lärartjänst vid Östanfors skola. Platsen
utannonserades och vid ansökningstidens utgång hade 37 sökande lämnat in sina
papper till länsskolnämnden i Västmanland. En ledig tjänst vid centralskolan i
Skinnskatteberg hade inte ens fått hälften så många sökande.
Darin, som intervjuades av Dagens Nyheter (7/4 1959) hade
sin tolkning klar: ”Jag kan inte förklara det på annat sätt än att lärarna
tröttnat på dessa moderna mastodontskolor och de disciplinära problem som
uppstått i samband härmed.” Skolan lades slutligen ned 1969.
Östanfors skola |
1954 Nödrop från
provinsialläkare
Provinsialläkare S. Arfwidsson i
Skinnskattebergs distrikt har hos medicinalstyrelsen påtalat den ”skriande
bristen” på föreningar och organisationer som tar hand om den uppväxande
ungdomen.
Nu samlas de unga, säger läkaren vid
stationer, vägkors, på Folkets park och ”danshak” med miserabel luft. Dåliga
seder, missbruk av tobak och säkerligen också av sprit. Tidiga sexuella
förbindelser, tyvärr även med barn, synes bli allt vanligare. Åtgärder är av
nöden. (DN 6/5 1954)
1956 Dagsvers av Alf
Henriksson med anledning av rivningen av Träkols- och Ättiksfabriken
Tänk
den som nu vore ung och ytterligt rik!
Då
kunde man inhandla nästan vad man behagar.
Svenska
Statens Träkols- och Ättiksfabrik
skall
rivas i Skinnskatteberg i dessa dagar.
Där
finns det fläktar och linbanor, vagnar och rör,
pumpar
och kuggväxlar, balkar och räls och cykloner.
Ja,
allt vad till träkols- och ättiksframställning hör
kan
förvärvas i Skinnskatteberg av solventa personer.
Cisterner,
ventiler, motorer, axlar och trall,
transportörer
och kapmaskiner och spår, ja du store.
Den
som för sådant i Skinnskatteberg kan stå kall
är icke så tekniskt begåvad som önskvärt vore.
(DN 13/5 1956)
1973 Folkhögskolans
rektor avgår i protest
Folkhögskolan är hotad. Den är för dyr och den känns onödig ni när den
vanliga skolan når allt fler med utbildningen, resonerar allt fler landsting.
Utredningar har resulterat i kraftiga nedskärningar i skolornas verksamhet. Men
folkhögskolan går till motattack.
I Västmanland har en känd folkhögskoleprofil
hoppat av i protest mot en utredning som landstinget där har gjort. Det är
rektorn vid Skinnskattebergs folkhögskola, Stig Helmers, som i vår lämnar sin
tjänst. (DN 20/5 1973)
De planerade nedskärningarna gör att ”kvaliteten på skolan
försvinner och i stället blir den någon sorts hobbyverksamhet” säger rektorn
till DN. Eleven Lena Norling säger
”Folkhögskolan är o många stycken en överlägsen skolform. Något måste göras,
annars stryper de oss.”
Det var då det
I
Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december
1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om
Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på
detta unika material.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar