Norberg köper nedgånget bostadsområde för 15 miljoner

Bolagshagen är ett hyreshusområde i Kärrgruvan i Norbergs kommun. Husen byggdes i slutet av 1950-talet för att ge bostäder åt arbetare i gruv- och järnindustrin. Områdets historia har varit krokig. Tre bostadsrättföreningar konkade 1980. Privata hyresvärdar tog över. Den dåvarande hyresvärden Sidenbo, ägt på distans av en dansk kapitalist, gick i konkurs 2010. Ägaren hade i omgångar slutat betala räkningar för värme och vatten och husen var stadda i förfall. Läs om skandalbolaget i ett tidigare inlägg. Flyktingkrisen 2015 innebar ett uppsving för dom nya ägare som tagit över. Migrationsverket hyrde en stor andel av lägenheterna. Men med den nya invandrarfientliga politiken har behovet minskat och Migrationsverket har i huvudsak lämnat området.

Dom nya ägarna har då vänt sig till kommunen och undrat om inte kommunen kunde köpa husen. Detta har nu gett frukt. Fullmäktige beslöt nu i höstas att köpa för 14,6 miljoner. Det huvudsakliga offentligt framförda argumentet för att köpa har varit att det är nödvändigt för att utveckla kommundelen.

I en intervju med Fagersta-Posten i november säger kommunchefen Christian Foster:

Problemet är att vi i kommunen inte har någon närvaro i området. Med det här köpet kommer vi att kunna samverka mer med de som bor där och med föreningslivet och på så sätt öka möjligheterna.

Argumentationen har upprepats flera gånger av kommunchefen och av ledande politiker som kommunalrådet Johanna Odö (S). Jag har inte någonstans kunnat hitta några idéer om hur kommunens närvaro stärks av fastighetsköpet och hur närvaron i denna form skulle gynna områdets och kommundelens utveckling. Däremot är det väl uppenbart att köpet är till glädje för dom nuvarande privata fastighetsägarna, som genom den minskade efterfrågan från Migrationsverket riskerar förluster, och som i sin nöd vänt sig till kommunen.

 

Regionens folkhälsoprojekt för att vitalisera Kärrgruvan

Men det finns också andra projekt i gång med syfte att påverka utvecklingen av Kärrgruvan. Landstinget (”regionen”) bedriver sedan 2023 fyra projekt i olika delar av länet. Ett av dessa handlar om vitalisering av Kärrgruvan. Projekten bedrivs i samarbete med Leading Health Care, en stiftelse knuten till Handelshögskolan i Stockholm. Projekten är vad man kallar ”aktionsforskning”. Det handlar om att man i nära samarbete med problemområdets stakeholders (intressenter) ska utröna vilka behov som finns och föreslå lösningar.

Metoden har kritiserats från olika, inte minst vetenskapsteoretiska, utgångspunkter. Den är subjektiv, projekten kan påverkas av aktörer som vill ha specifika resultat, både metodologin och svaren är luddiga. Det finns en risk att forskningen exploateras för att legitimera utomståendes rykte. (UK Essays November 2018).

Innebörden av aktionsforskningsprojekten döljs ofta av ett snömosaktigt språkbruk fyllt av plusord. Metoden ger makt, den är samarbetsinriktad, demokratiskt och emancipatorisk och är inriktad på praktiska lösningar som leder till positiva förändringar. Vem kan hålla något emot det?

Att det är svårt att förstå vad som egentligen ska göras vitsordas också av aktörer vilka som uppdragsgivare borde veta bättre. Liberalerna i Norberg skriver på sin hemsida:

Det har varit svårt att få information om vad projektet går ut på. Klart är dock att det krävs att kommunen har närvaro i Kärrgruvan. […] Inköp av Bolagshagen hänger inte nödvändigtvis ihop med utvecklingsprojektet som bedrivs i Kärrgruvan. Det är ett socialdemokratiskt hittepå, som övriga partier inte varit med på.

Varken på regionens eller LHC:s hemsida finns några beskrivningar av tre av dom fyra projekten som regionen tillsammans med LHC:s aktionsforskning bedriver. Bara när det gäller ett av projekten som handlar om nybyggnad av Nibbleskolan i Hallstahammar finns en antydan till beskrivning. På regionens webbplats kan vi läsa om ”Röster (i urval) att föda in i beslutsprocessen.” Några exempel:

Elever sneddar över industriområdet. Farligt när lastbilar kör ut och in.

Vi vill ha en skola i trä, inte i tegel.

Kan vi bygga ett växthus och odla frukt, grönsaker och potatis.

Det är svårt att klottra på en byggnad man har fått ha synpunkter på.

Ger aktionsforskning demokratiskt inflytande?

En sak står dock klar. Aktionsforskningsmetoden motiveras med ett starkt demokratiskt syfte. Det handlar om att ge röst åt dom som vanligen hålls utanför, att påverka besluten. Men det är inte säkert att det verkligen blir så. En skotsk-kanadensisk forskargrupp i stadsplanering skriver (2010):

Det finns evidens att när samhällsgrupper förs in i beslutsprocessen spelar de vanligen en mindre roll, trots retorik som antyder något annat. I själva verket, snarare än att föra samman offentliga, privata och samhällsintressen i ett balanserat förhållande, kan partnerskapens verklighet vara helt annorlunda; en del aktörer kan tilldelas rollen som partner för att överdriva betydelsen av deras roll eller som en form av tokenism.

Med tokenism brukar man mena att en symbolisk involvering av minoriteter ger sken av att hävda mångfald och inkludering. I en mycket inflytelserik artikel (1969) beskrev Sherry Arnstein en trappa av medborgarinflytande i planeringsprocesser. Trappan hade åtta steg: Längst ned är ”manipulering” och ”terapi” som identifieras som icke-deltagande. På nästa nivå befinner sig ”informerande”, ”konsultering” och ”placation” (beskrivs av Cambridge Dictionary som ”att hindra någon från att vara arg”). Dessa tre nivåer definierar Arnstein som tokenism. Överst i skalan kommer ”partnerskap”, ”delegering” och ”medborgarkontroll” sammanfattade som medborgarkontroll.

När vi talar om involvering av medborgarna i dom politiska processerna vill vi nog gärna tänka oss att det handlar om den högsta stegpinnen – medborgarkontroll. Men det är nog i praktiken, och förmodligen i dom västmanländska projekten, inklusive vitaliseringen av Kärrgruvan, knappast frågan om mer än icke-deltagande eller möjligen tokenism.

Dom ledande aktörerna i vitaliseringsprojektet

Projekten leds av Mats Tyrstrup, docent i företagsekonomi. Det verkar vara en frejdig kille, som framförallt framstår som känd för att ha, som någon beundrare skriver, ”myntat begreppet organisatoriska mellanrum.” Så originellt framstår det kanske inte. Begreppet tycks stå för fenomen som i mer folkliga termer kallats ”falla mellan stolarna”, ”stuprör” eller till och med ”sorkhål.” En sökning på ”Mats Tyrstrup + organisatoriska mellanrum” ger ett åttiotal träffar. Det handlar om böcker, andra skrifter, föreläsningar och seminarier. Månne det inte handlar om att ”mynta ett begrepp” utan om att ”slå mynt av ett begrepp”?

Till sin hjälp har Tyrstrup en doktorand i ekonomisk historia vid Uppsala Unviersitet och en konsult, också från Uppsala och på något sätt knuten till Akademiska Sjukhuset, Det är förmodligen en ren tillfällighet, men bland landstingets tjänstemän framstår Marie Tollefsen Markström, folkhälsochef i Region Västmanland, som ansvarig för verksamheten. Hon har också ett förflutet som något slags chef på Akademiska Sjukhuset. Minnesgoda läsare glömmer heller aldrig hennes insatser som kommunchef i Skinnskatteberg. Hon ägnade sig där åt att på ett helt unikt sätt försöka avsätta det socialdemokratiska kommunalrådet. Detta gjorde hon i maskopi med borgerliga politiker och en revisionskonsult som göddes med saftiga arvoden, vilket sedermera ledde till att konsulten prickades av branschorganisationens etikkommitté för bristande integritet. Tollefsen Markström köptes till slut ut av kommunen för miljonbelopp.

Efter bara något år dök hon därefter upp som M-politiker i fullmäktige och kommunstyrelsen i Skinnskatteberg. En av hennes hjärtefrågor har där varit att bekämpa allmännyttigt ägande av bostäder. Hon har genom sitt agerande lyckats att i åratal förhala omvandlingen av nedgångna kommunala hyreshus till seniorboende. Kommunen har därigenom gjort stora hyresförluster medan äldre villaägare som längtat efter ett mer lätthanterligt boende raskt hunnit närma sig döden.

Det är därför märkvärdigt hur hon i sin roll som folkhälsochef stöttat det kommunala övertagandet av ett nedgånget bostadsbestånd i Norbergs kommun. Vilken roll som Tyrstrups och Tollefsen Markströms aktionsforskningsprojekt spelat för Norbergs mångmiljonaffär är förstås dunkelt. Men det gäller ärligt talat hela Kärrgruveprojektet.

Kan det vara så, att som kritiker har påpekat, att det bara handlar om att det finns aktörer som vill stärka sitt rykte? Eller för att vara än rakt på sak: Att sola sig i glansen av varandra?

 

På spaning efter våren: Mossgruveparken

Södra schaktet

Risbergs konstschakt

Hål

Bro

Paus med kaffe och muffins

Och hur var det med våren då? Nej här var den inte. Ovan avbildade kaffepaus ägde rum i halv storm och snöglopp.

Mördare och rövare, självmördare, gudsbespottare och ockrare

Ruckel

Det har varit ett stort intresse för inläggen om oseriösa hyresvärdar i Bergslagen. Det senaste inlägget som handlar om händelser i Ljusnarsberg har gått upp på första plats på tio-i-topplistan och ett äldre inlägg om liknande händelser i Kärrgruvan har också tagit sig in på listan på nytt. Kanske är det också betecknande att det blivit ett stort intresse för folkpartiets frontnamn i Norberg – Christer Filipsson – som har avgått från alla sina politiska uppdrag samtidigt som åklagaren inlett en förundersökning mot honom angående misstanke om bokföringsbrott och bedrägeri alternativt oredlighet.

Totalt var 580 besökare inne på sidan i april (440 i mars) varav 435 (342) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,60 (1,60) och genomsnittlig tid per besök var 64 (79) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, USA, Tyskland, Norge och Storbritannien. Ströbesökare kom från Bangladesh, Belgien, Brasilien, Danmark, Frankrike, Indien, Indonesien, Island, Italien, Laos, Malaysia, Nederländerna, Panama, Paraguay, Polen, Rumänien, Slovakien och Österrike.

De tio mest visade inläggen under april:

1. Helvetets sjunde krets inte bara i Kärrgruvan (ny)

2. Ansvarsfull folkpartist också i Norberg (ny)

3. Hu! Nu är vargen här. (9:a)

4. Våga inte kalla mig hård och kall! (4:a)

5. Vem ska man rösta på? Gör ett test! (1:a)

6. I sista vändan är underkroppen kvar (ny)

7. Västerås flygplats – en kraschlandning? (3:a)

8. Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan (ny)

9. Ljus över Norberg (ny)

10. Med Frans Klasson Garneij till mörkrets hjärta (2:a)

Helvetets sjunde krets inte bara i Kärrgruvan

Danny Johansson äger företaget Fastighetsförvaltaren i Kopparberg. Företaget har ett antal hyreshus i Ljusnarsbergs kommun. Företaget utsågs 2010 av Hyresgästföreningen till en av Sveriges värsta hyresvärdar. Det har till exempel handlat om dålig uppvärmning. ”Jag hade åtta plus här inne förra vintern och det har ju inte varit bättre den här vintern”, säger en hyresgäst till SVT:s Tvärsnytt. Hyresgästerna menar också att de har trakasserats av hyresvärden. Nu har Hyresgästföreningen ansökt om tvångsförvaltning av lägenheterna.

Hyresvärden själv tycker att det bara är bra med tvångsförvaltning. Han vill inte ha husen och har försökt sälja dem men ingen vill köpa. Det är hyresgästerna, som ofta har sociala problem, det är fel på. Att det är kallt beror på att hyresgästerna själva skruvar på pannorna och att de stjäl pellets. Danny Johansson har blivit misstänkliggjord för att han är stockholmare, vilket inte är populärt på en liten bruksort.

Danny Johansson är inte ensam i Bergslagen. På tidningen Hem & Hyras svarta lista finns sju hyresvärdar i Västmanlands län och två i Västmanlandsdelen av Örebro län. Jag skrev för något år sedan om skandalen i Kärrgruvan där en oseriös hyresvärd slutade betala vattenräkningar och att fylla på eldningsolja. Hyresgästerna blev utan både värme och vatten.

Hyresnämnden i Västerås avgjorde förra året 33 ärenden om tvångsförvaltning, varav inte mindre än tio i Fagersta (Gör något Stig!). I de övriga hyresnämnderna i landet var det som mest åtta ärenden. Alla är överens om att roten till det onda är de låga fastighetspriserna som lockar till sig oseriösa och/eller inkompetenta köpare. De låga fastighetspriserna har också andra konsekvenser när det gäller andra typer av byggnader än hyreshus. Det blir motorcykelgäng, haschodlingar och religiösa sekter. Läs t ex här om hur en katolsk sekt köpte Sura herrgård.

Det finns kommuner som försöker köpa upp och riva fastigheter för att hejda inflödet av tvivelaktigheter. Ytterst handlar det förstås om att landsorten och landsbygden måste få ett nytt liv. Om landsbygden reduceras till reservat för konsthantverkare och grönområde för stockholmare förblir fastighetspriserna låga.

Och så kvarstår förstås den stora frågan som ingen lyckats svara på. För vad ska det vara bra att det finns privata hyresvärdar?

Lite uppdatering: Hyresgästföreningen har tvingats dra tillbaka sin ansökan om tvångsförvaltning eftersom det inte har gått att hitta någon som vill förvalta fastigheterna. De är i alltför dåligt skick. Tidningen ”Hem och hyra” berättar också historien om hur en panna lagades med silvertejp och belades med eldningsörbud. ”Rent juridiskt får man inte elda i en panna med eldningsförbud” säger sotaren i Ludvika. ”Nu [efter reparationen med silvertejp] ryker det ju inte in så våldsamt mycket. Men det är ju inte bra för hälsan, det är det inte.”

Trevlig kille: hyresvärden Danny Johansson i Kopparberg. Bild från ETC Bergslagen.

Afrodite i topp 2012

Afrodite

Under 2012 besöktes bloggen 6.296 gånger av 4.910 unika besökare från 57 olika länder. De flesta var förstås från Sverige, men höga siffror uppvisades också av Finland, USA, Tyskland och Norge. Det absolut populäraste inlägget var det om den polykroma skulpturen av gudinnan Afrodite i Upplands Väsby och monarkins betydelse.

I december hade bloggen 429 besökare (607 i november) varav 309 (421) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,90 (1,45) och genomsnittlig tid per besök var 70 (43) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, USA, Tyskland, Norge, Spanien, Storbritannien, Polen och Portugal; ströbesökare från Belgien, Frankrike, Italien, Malta, Nederländerna, Rumänien, Ryssland och Uganda.

  

Mest visade inlägg den här månaden, liksom i november, handlar om oseriösa privata hyresvärdar i Kärrgruvan i Norberg. Inte oväntat med tanke på årstiden rycker de skålande tomtegubbarna upp på andra plats. De tio mest visade inläggen i december var:

1. Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan (1:a) 

2. Hej tomtegubbar slå i glasen (7:a) 

3. Matsafari i Kolbäcksådalen (ny) 

4. Till Dalarna vi for (ny) 

5. Nya paragrafer för paragrafryttare? (ny) 

6. Var ligger egentligen hjärtat av Bergslagen (3:a) 

7. Heja Finland! (ny) 

8. Med Frans Klasson Garneij till mörkrets hjärta (8:a) 

9. Aningslöshet i nyspråket (4:a)

10. Vem ska man rösta på? Gör ett test (5:a) 

Fortsatt stort intresse för målstyrning

Den gamle målstyraren Deng Xiaoping

Bloggen hade i november 607 besökare (474 i oktober) varav 421 (400) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,45 (1,55) och genomsnittlig tid per besök var 43 (63) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, USA, Tyskland, Spanien, Frankrike och Norge; ströbesökare från Danmark, Förenade Arabemiraten, Grekland, Kamerun, Nederländerna, Oman, Polen, Rumänien, Storbritannien, Thailand, Turkiet och Österrike.

  

Det är ett fortsatt stort intresse för målstyrning. Inlägget om målstyrning har dock puttats ned från förstaplatsen till andra plats. Ny etta är ett äldre inlägg om bostadsmarknaden i Kärrgruvan. De tio mest visade inläggen var:

 
1. Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan (2:a) 

2. Går det att styra med mål? (1:a) 

3. Var ligger egentligen hjärtat av Bergslagen (ny) 

4. Aningslöshet i nyspråket (7:a)

5. Vem ska man rösta på? Gör ett test (ny) 

6. Berättelsen om vad monarkin har betytt (4:a) 

7. Hej tomtegubbar slå i glasen (ny) 

8. Med Frans Klasson Garneij till mörkrets hjärta (ny) 

9. Uppryckning av skolan i Skinnskatteberg (ny) 

10. Klassresor (ny) 

Många läste om målstyrning

Inkvisitionens målstyrda tortyrkammare

Bloggen hade i oktober 474 besökare (626 i september) varav 400 (524) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,55 (1,56) och genomsnittlig tid per besök var 63 (53) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, Norge, USA, Tyskland, Spanien, Brasilien, Danmark och Polen; ströbesökare från Australien, Chile, Filippinerna, Japan, Makedonien, Mexico, Nepal, Ryssland, Schweiz och Storbritannien.

 
 

De tio mest visade inläggen:

 
1. Går det att styra med mål? (ny) 

2. Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan (3:a) 

3. Utredningsförslag: Parlamentarism i kommunerna (ny) 

4. Berättelsen om vad monarkin har betytt (10:a) 

5. Ansvarsfull folkpartist också i Norberg (8:a) 

6. Matsafari i Kolbäcksådalen (ny) 

7. Aningslöshet i nyspråket (5:a)

8. Moderater bygger leksaksjärnväg i Kungsör (1:a) 

9. Röd helg på västkusten (ny) 

10. Rönnbärssnapsen klar (4:a) 

Lettström kvar i topp

Intresset för snillet Bernadotte och hans kompis syndabocken Anders Lettström har avtagit och trafiken i juni har återgått till mer normala nivåer. Icke desto mindre ligger inlägget om monarkins betydelse och kärleksgudinnan Afrodite fortfarande i topp på listan över mest visade rubriker.

Sajten fick i juni 602 besök (1.814 i maj) varav 471 (1.623) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,23 (1,15) och genomsnittlig tid per besök var 24 (19) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, Norge, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike; ströbesökare från Australien, Brasilien, Chile, Danmark, Ecuador, Kroatien, Nederländerna, Schweiz och Thailand.

Topplistan över mest lästa inlägg ser ut så här:

1. Berättelsen om vad monarkin har betytt (1:a)
2. Karibackabrännvin (ny)
3. Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan (4:a)
4. Dokumentation från midsommar (ny)
5. Hej tomtegubbar slå i glasen! (ny)
6. Politik och matematik: Hirschman, Herfindahl, Laakso och Taagepera (ny)
   
7. Valborgsresa till Stockholm (2:a)
8. Var ligger egentligen hjärtat av Bergslagen? (ny)
9. Kocko! (ny)
10. Lillevilla inflyttningsklar (ny)
    

Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan

I Kärrgruvan i Norberg har hyresgäster i 94 lägenheter hos det privata fastighetsbolaget Sidenbo fått klara sig utan vatten och värme. Hyresvärden har inte betalat räkningarna. Bolaget har nu äntligen gått i konkurs och det finns en motpart i konkursförvaltaren. Kommunen har gått in och fyllt olja i värmepannan, som skulle räcka till den 14 december.

Den 12 november ströp kommunen vattentillförseln på grund av obetalda räkningar. Samma dag begärde hyresgästföreningen tvångsförvaltning hos hyresnämnden. Men det visade sig att ingen förvaltare var beredd att åta sig uppdraget. Kommunen fyllde olja i värmepannan. Den skulle räcka till den 14 december. Sen var hyresgästerna tvungna att flytta. Kommunen ställde upp med en krisgrupp med läkare, psykologer och en präst för att trösta hyresgästerna. Samma dag försattes bolaget i konkurs.

På sin hemsida skriver hyresvärden ”Vi äger och förvaltar småskaliga hus i Sandarne, Njutånger och Norberg med en familjär relation till våra hyresgäster.Vi strävar efter långsiktighet lokal service och ansvarsfull förvaltning”. Man kan undra hur en ansvarslös förvaltning ser ut om detta är ansvarsfullt.

Problemet är de privata hyresvärdarna. Dessa är ett särskilt problem i Västmanland. Tidningen Hem och Hyra publicerar ”Svarta listan” med hyresvärdar som fällts i hyresnämnderna. Tillsammans med Jönköpings, Västerbottens och Västernorrlands län hamnar Västmanlands län i topp med mer än 2 fällda värdar på svarta listan per 100.000 invånare. Detta är mer än dubbelt så många som genomsnittet per län.

År 2005 svarade allmännyttan – d v s de kommunalägda bostadsföretagen – för 20 procent av bostadsbeståndet i hela Sverige. Detta motsvarar 34 procent av de bostäder som inte är egnahem. Det finns förvisso diverse fel och brister också på de allmännyttiga företagen, men alla som har erfarenhet av dem kan nog vittna om att de är mer ”långsiktiga och ansvarsfulla” än Sidenbo i Kärrgruvan. Jag har själv bott i det allmännyttiga Väsbyhem i över 40 år och aldrig behövt vara utan vatten och värme.

Tokhögern gör sitt för att rusta ned allmännyttan. Tiotusentals lägenheter har sålts, utanför Storstockholm mest till privata värdar. Bara under 2009 såldes 14.400 lägenheter. Boverket redovisar bostadsbeståndet i ett litet antal kommungrupper. I gruppen ”övriga kommuner med mindre än 25.000 invånare” – en grupp som de flesta kommunerna i Västmanlands län hör till har förändringarna inneburit att allmännyttan förlorat marknadsandelar. Det är privatvärdarna som har stärkts. Mellan 1990 och 2005 minskade allmännyttans andel i kommungruppen från 47 till 42 procent av de bostäder som inte var egnahem. Privatvärdarnas andel ökade samtidigt från 29 till 33 procent.

Som om det inte gått tillräckligt snabbt med överföringen av allmännyttan till diverse privatvärdar har man också lagstiftat för att dra ut tänderna på allmännyttan: Allmännyttan ska med sin självkostnadsprincip inte längre vara vägledande för hyressättningen på den privata marknaden. Dessutom ska själva självkostnadsprincipen – alltså att bolagen inte ska vara vinstdrivande – avskaffas. De allmännyttiga bolagen måste nu leverera vinst från hyresgästerna till de kommunala ägarna.

Kan någon – i ljuset av Sidenbo i Kärrgruvan och hyresnämndernas svarta lista – förklara för mig varför det behöver finnas privatvärdar. Och kan någon förklara varför de till och med ska gynnas av politikerna? Kan det vara så att de håller ihop – de som Dante placerade i helvetets sjunde och åttonde kretsar?