Blommor och bin

När jag en gång i mitten av förra seklet läste nationalekonomi fick vi lära oss att det fanns något som heter ”externa effekter”. Det handlar om att en aktörs (personer eller företag) produktion eller konsumtion påverkar en annan aktörs produktion eller konsumtion, utan att det är möjligt att ta betalt för påverkan.

Blommor och bin var det klassiska exemplet på en ömsesidig positiv extern effekt. Biodlaren och äppelodlaren som var grannar bedrev var och en för sig en produktion som påverkade den andre. Bina fick nektar från äppelblommen som biodlaren sen kunde skörda som honung. Samtidigt pollinerade bina äppelblommorna. Utan bin inga äpplen. Men ingen kunde ta betalt av den andre för dessa tjänster.

Miljöförstöring är ofta ett exempel på negativa externa effekter. Det kan vara luftföroreningar av produktionen av något fanskap, eller konsumenternas nedskräpning som påverkar andras möjligheter.

I läroboken förekom också fyrtornet och brandkåren. Man kan inte stänga av fyrtornets blinkande när det kommer en kapten som vägrar betala. Då går alla, även de betalningsvilliga på grund. Brandkåren kan inte nöja sig med att släcka eldsvådor hos de betalningsvilliga eftersom branden kan sprida sig till andra.

När det inte går dela upp en nyttighet i småbitar och ta betalt för dem, kommer den fria marknaden att underprestera. Marknaden kommer att producera för lite eller inget alls av nyttigheten. Sådana marknadsmisslyckanden är till och med för inbitna marknadsliberaler ett argument för att det måste finnas en statsmakt.

Utanför Söderbärke i södra Dalarna fanns i en gammal bergsmansgård en alldeles utmärkt anläggning som drevs av ett gammalt holländskt par. I den gamla herrgården bedrev de hotellrörelse och tvärs över vägen, i den gamla ladugården, en restaurang väl värd en omväg som det brukar stå i internationella restaurangguider.

Men holländarna blev äldre och det blev jobbigt med rörelsen och de funderade på att lägga ned. Men in klev då som en deus ex machina den kommersiellt medvetna prästen i grannförsamlingen. I koncernen ingår sedan tidigare en tork, ett bolag som enligt bolagsregistret ska bedriva sjukvård och omsorg, en begravningsbyrå, en konferensanläggning, en juristbyrå, ett fritidshem, två förskolor, en grundskola, ett kafé och två kyrkor.

Denna om-sig-och-kring-sig-präst tog sig nu också an bergsmansgårdens hotelldel och startade ett behandlingshem för missbrukare, alltså en tork.

Det gamla holländska paret fortsatte med sin utomordentliga krog i den före detta ladugården.

I reklamen från torken framhålls det att behandlingshemmet ”ligger i en fantastisk miljö med närhet till skog och vatten.” Det som inte framhålls är att det utöver ”skog och vatten” inte finns något annat på platsen än en krog med fullständiga rättigheter tvärs över vägen.

Biodlaren och äppelodlaren har ömsesidig nytta av varandras verksamhet.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” har jag publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material. För äldre inlägg sök "Det var då det" i sökrutan längst upp till vänster.

Med förra månadens inlägg avslutas serien. Här är några smakprov på vad som finns att läsa i de inlägg som publicerats de senaste två åren:

I april 1875 meddelades att lanthandlaren i Snarhem av häradsrätten dömts till 40 kronor i böter för att ha salufört ”fruktvin”, som visade sig innehålla hembränt brännvin, socker och bärsaft. Ett rösträttsmöte med jordbruksarbetare och smeder i Godkärra upplöstes i augusti 1890 av hovmarskalken Patric Reuterswärd som kommit till mötet medförande kronolänsmannen Nygren. Reuterswärd var stark motståndare till utvidgad rösträtt.

1900 Tillbringade Prins Eugen vintern på Riddarhyttans herrgård. DN:s rapportör tyckte att det var ett lämpligt tillfälle att beskriva orten: ”torde få räknas till de ödsligaste trakter i den delen af landet.” På 1920-talet upptogs en stor del av tidningens rapportering av de båda busarna Viktor Ottosson och Viktor Persson, den senare känd som ”Skinn-Viktor”. Tjuvskytte, mened och hembränning ingick i repertoaren, och det talades också om ett tidigare begånget mord.

I februari 1939 besökte kolaren Alex Larsson från Gisslarbo en danstillställning i godtemplarlokalen. Av misshugg, påstod han själv, avlossade han en revolver han hade i fickan mot skogsarbetaren Ingemar Jansson, som sedermera avled. Larsson hävdade att han varit så full att han inget mindes.

En trädestillationsanläggning byggdes 1942. Disponenten Fritz Malmström förklarade de underverk som kunde åstadkommas med produkterna: gengaskol, tjära, metanol, aceton och ättikssyra men framförallt råmaterial för formalin och bakelit. Malmström berättade att i Amerika användes bakelit till och med för hela bilkarosserier och flygplanskroppar.

Det höll till 1956 när fabriken revs. Alf Henriksson uppmärksammade rivningen med en dagsvers i DN: ”Tänk den som nu vore ung och ytterligt rik! Då kunde man inhandla nästan vad man behagar. Svenska Statens Träkols- och Ättiksfabrik skall rivas i Skinnskatteberg i dessa dagar.”

1943 Kunde tidningen meddela att en ny förläggning för ryssar som flytt till Sverige förbereddes i Skinnskatteberg. 4-5 baracker skulle uppföras, och den svenska staten skulle ersättas för sina kostnader av Sovjetunionen.  Lägret uppskattades dock inte av alla. I februari 1944 rapporterades om irritation mellan ryssar och lokalbefolkning. Ryssarna beskylldes för cykelstölder, ofredande och ”lite av varje”

På själva examensdagen fick sju elever i Skinnskattebergs skoldistrikt nedsatt ordningsbetyg sedan de kastat ut sina skolböcker på hemväg från skolan till Gunnilbo.  ”Ungdomarna har inte bara skräpat ned i naturen, utan också visat ett beklämmande förakt för skolan och dess arbete, säger överlärare Bark.”

Daniel Holmström avgick 1958 från uppdraget som kommunalfullmäktiges ordförande. Han hade börjat redan som ordförande i kommunalstämman 1914. Som tack fick han ta emot Svenska Landskommuners Förbunds stora medalj. Det var en annan kontinuitet i kommunalpolitiken på den tiden.

Fyraårige Lars hade en dag 1960 lämnats ensam i pappas bil medan han var in på revirets huvudkontor i Färna. Gossen lyckades på något sätt lägga ur backväxeln och bilen kom i rullning och hamnade i en damm. Pojken räddades av pappan genom en sidoruta och bilen bärgades med hjälp av en traktor.

I augusti 1961 drabbades Skinnskatteberg av en båtkatastrof. En överlastad motorbåt på Nedre Vättern sjönk och åtta personer ombord drunknade.

Under 1960-talet fanns stora planer på ett ”Fritidsland Bergslagen”. Det skulle byggas ett fritidssamhälle med 5 000 hus för 15 000 människor och en rad serviceinrättningar: golf- och tennisbanor, ridhus, idrotts- och bollplaner, elljusspår, skidlift, slalombackar, strövstigar, restaurang, utedansbana och barndaghem. Av allt detta blev just inget verklighet. Men här finns det planer att bita i för dem som än idag vill satsa på turismen i kommunen.

Sveriges Lantbruksuniversitet invigdes 1999 i Uppsala av kungen. SLU hade bildats genom att lantbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara slagits samman. I och med inrättandet av SLU blev också skogsmästarskolan i Skinnskatteberg en del av universitetet.

I juli 1982 meddelades att nu var gruvepoken slut i Riddarhyttan. Strömmen slogs av i Bäckegruvan. De 20 anställda som fanns kvar skulle avveckla verksamheten ovan jord och sen fick de se sig om efter nya jobb.

Inte bara gruvorna i Riddarhyttan försvann. Efter många politiska turer och protester från befolkningen i Skinnskatteberg lades den statliga wallboardfabriken som funnits edan 1952 ned 1988. Många av de inslag på orten som lagt grunden för sloganen ”Kulturriket i Bergslagen” har också gått i graven. Folkhögskolan som spelat en viktig roll som bildnings- och kulturcentrum sedan 1960 försvann definitivt 2010. Samma öde gick elektronmusikfestivalen och körstämman till mötes. Elektronmusikfestivalen i Uttersberg fanns från 1982 till 2001 och Körstämman med centrum på Herrgårdsängen i Skinnskatteberg 1982 – 2013.

 

Krisen i Skinnskatteberg: Dubbla budskap från Dalanätverket

PR-konsulten Niklas Lindh i Falun har slagit till igen. Återigen har han intervjuat Uppsalaprofessorn Olle Lundin (förekommer ofta i media och håller alltid med den som frågar). Han är upprörd över att Lena Lovén Rolén ska ha mobbat kommunchefen Marie Tollefsen Markström. Hen uppmanar henne att göra en polisanmälan.

Samtidigt har vi läst den rapport från konsulterna AB Human & Heart i Falun där det konstateras att nio av kommunchefens anklagelser om kränkande särbehandling var obefogade. I tre fall bedömdes det ha förekommit kränkningar, varav kommunalrådet var den kränkande i ett fall. Kränkningskonsulterna anslår en mer försonlig ton i sina rekommendationer: De tycker att man ska jobba med medling och teamutveckling, tillitsbaserad styrning och ett styrdokument för hur styrningen i kommunen ska fungera.

Alltså två olika rekommendationer från Dalanätverket. Niklas Lindh (Olle Lundin) vill trappa upp konflikten genom polisanmälningar. Kränkningskonsulterna vill sänka konfliktnivån genom att medla och bygga upp tillit.

Dalanätverket?

Kan det vara slumpen som gör att PR-konsulten Lindh och kränkningskonsulterna Human & Heart båda finns i Falun? Som Leif GW Persson brukar säga: ”Hata slumpen”

Niklas Lindh hyrs ut som redaktionschef för Dalabygden av Niklas Lindh Kommunikation AB. Bolaget är enligt egen beskrivning verksamhet bl a med PR-verksamhet för offentlig sektor m m. Niklas var anställd av SVT Dalarna i över 20 år när han 2015 sa upp sig för att bli kommunikationschef i Falu kommun. I augusti 2017 sa han upp sig på kommunen. Innan dess hade han och två andra chefer hotats av uppsägning: Ledningsförvaltningens chef Inger Klangebo och personalchefen Richard Mårtensson. Orsaken skulle bl a ha varit att kommunen inte ville tillåta att de jobbade med sina egna företag på arbetstid. Men det förekom också andra konflikter särskilt infekterad var kommunens konflikt med Klangebo. Alla tre sade då upp sig. Alla tre skulle bli egna företagare enligt SVT Nyheter Dalarna. Niklas Lindh säger att han kommer att samarbeta med Mårtenssons och Klangebos företag. Därmed skulle modern HR kombineras med kommunikationsarbete.

Inger Klangebo är idag seniorkonsult och delägare i Human & Heart AB. På hennes LinkedIn-sida skriver Niklas Lindh: ”Inger är en av de klokaste människor som jag någonsin har känt. Med sin energi, sitt mod, sin etiska kompass och sitt goda hjärta är hon en av de bästa chefer, kollegor och vänner man kan tänka sig.” Också Richard Mårtensson är seniorkonsult och delägare i Human & Heart. Lindh har också skrivit artiklar på bolagets nätsidor.

Det kan tilläggas att Marie Tollefsen Markström studerat på Försvarshögskolan samtidigt som en av utredarna, och att Hans Markström är född och uppvuxen i Ludvika. Men det är nog bara slumpens skördar.

Äntligen: Skinnskattebergs kommun flaggar för minoriteter

Kommunstyrelsen beslöt den 6 april ”att flaggning sker vid samtliga nationella minoriteters högtidsdagar/flaggdagar och Pridedagen.”

Inte oväntat reserverade sig Sverigedemokraterna mot beslutet. De har ju ledande partiföreträdare som inte anser att till exempel judar och samer inte är riktiga svenskar. Vad de tycker om romer och homosexuella vill jag helst inte veta. Inte heller oväntat reserverade sig den högerextremistiske moderatledaren Bo Öberg.

Skinnskatteberg: Så blev nio falska anklagelser en framgång för kommunchefen

Detta har hänt

Säcken börjar nu knytas ihop i krisens Skinnskattebergs kommun . Det här är vad som i korthet har hänt. I oktober i fjol presenterade kommunrevisionens ordförande en anklagelseskrift från kommunchefen Marie Tollefsen Markström riktad mot kommunalrådet Lena Lovén Rolén. Bland annat anklagades kommunalrådet för ekonomisk brottslighet. En central roll i hur anklagelseskriften kom till spelades av revisionens sakkunniga biträde Camilla Karlsson.

När beskyllningarna kreverade sjukskrev sig kommunchefen för sitt dåliga mående. Samtidigt avslöjades att biträdet Karlsson via en bulvan gjort affärer med kommunen för inemot 2 miljoner kronor. Hon var med andra ord inte oberoende av dem som skulle granskas. Detta strider mot hennes avtal med revisionen och mot alla etiska regler i branschen. Karlsson prickades sedermera för bristande oberoende av den organisation som certifierar kommunala yrkesrevisorer.

Kommunstyrelsen beslöt att uppdra åt revisionsbyrån PwC att utreda de beskyllningar och anklagelser som förts fram. PwC:s ambitiösa slutrapport slog fast att anklagelserna i huvudsak avvisades. På några punkter hade PwC mild kritik mot kommunalrådet. Anklagelsen om ekonomisk brottslighet pulveriserades.

Nu har ytterligare en utredning kommit på bordet. Kommunchefen hade anmält kommunalrådet samt fullmäktiges ordförande Aneth Arvidsson (S) för kränkande särbehandling. Den här utredningen är gjord av konsultfirman Human&Heart. I anmälan tar kommunchefen upp tolv olika händelser där hon anser att hon blivit kränkt.

I nio av de tolv påstådda händelserna gör konsulterna den bedömningen att det inte har förekommit någon kränkning. I tre fall anser de att kommunchefen blivit kränkt. Det gäller ett Facebook-inlägg som kommunalrådet gjort, en delning av mitt inlägg i den här bloggen där jag berättade vad som hänt på fullmäktiges möte den 16 november samt att fullmäktiges ordförande läst upp en skrivelse som en av de förtroendevalda revisorerna skickat till fullmäktige.

Här nedan har jag ställt samman alla de påståenden som Marie Tollefsen Markström (MTM) gjort om hur hon kränkts av Lena Lovén Rolén (LLR) och Aneth Arvidsson (AA).

 

	MTM:s påståenden	Konsulternas bedömning
1	LLR ska ha sagt att MTM använder sig av härskartekniker	Ej kränkning
2	LLR ska ha sagt att hon vill ha bort MTM som går oppositionens ärenden	Ej kränkning
3	Vid möte med chefer mm om styrning i kommunen har LLR och AA agerat så att man får intrycket att kommunchefen är oviktig	Ej kränkning
4	I samband med frågan om omvandling av huset Klockarbergsvägen 8 genom SBO ska LLR ha sagt att MTM inte vet hur det är att arbeta i en kommun	Ej kränkning
5	LLR ska ha sagt att MTM:s budgetförslag om marknadsföring syftar till en heltidstjänst för MTM:s make	Ej kränkning
6	LLR ska ha lagt sig i hanteringen av en chef som MTM bedömde som en säkerhetsrisk	Ej kränkning
7	LLR ska ha gjort kränkande uttalanden om MTM i en intervju i Fagersta-Posten	Ej kränkning
8	LLR har i ett Facebook-inlägg gjort uttalanden som tolkats som att MTM vill ha bort henne	Kränkning
9	LLR ska ha ”svartmålat” MTM inför flera chefer	Ej kränkning
10	MTM ville säga upp en chef, som då sjukskrev sig. När MTM själv sjukskrev sig ska LLR ha sagt att ”nu är hon borta, nu kan du komma tillbaka”	Ej kränkning
11	AA ska ha delat mitt blogginlägg om fullmäktige den 11 november. LLR ska ha delat eller gillat inlägget.	Kränkning
12	AA läste upp revisorn Elisabet Hultbergs skrivelse till fullmäktige vid fullmäktige den 11 november. Innehållet var enligt MTM lögnaktigt och kränkande	Kränkning

Konsulterna avvisar nio av de tolv anklagelserna. I tre fall anser de att Marie Tollefsen Markström har blivit kränkt. Det handlar om ett Facebook-inlägg som kommunalrådet skrivit. Hon har senare raderat inlägget och pudlat, lagt sig ned och blottat strupen och rullat runt så att dammet yrt. Icke desto mindre tycker konsulterna att kommunchefen blev kränkt.

De båda andra fallen av kränkning är först att förra fullmäktigeordföranden Aneth Arvidsson har delat ett blogginlägg med kritik mot kommunchefen. Kommunalrådet ska ha ”gillat” inlägget. Det senare har dock varit svårt att belägga. För det andra har samma Aneth Arvidsson i fullmäktige läst upp ett brev från en förtroendevald revisor. Det var kränkande anser konsulterna. Inte heller i det fallet var Lena Lovén Rolén inblandad.

Alltså summa summarum: Av tolv anklagelser anses nio vara obefogade. I två fall anser de anlitade konsulterna att kommunchefen blivit kränkt, men inte av kommunalrådet utan av fullmäktiges dåvarande ordförande. I en enda av de tolv påstådda kränkningarna var det kommunalrådet som i ett senare raderat Facebook-inlägg ansågs ha kränkt kommunchefen.

Vad bidde det då? En tummetott? Icke desto mindre rekommenderar konsulterna att kommunen ska anlita professionell hjälp för att bygga tillit mellan kommunchefen och kommunalrådet. Månne de själva säljer sådana tjänster?

Det blir sannerligen inte mycket över. Revisionsbiträdet som var megafon för beskyllningarna har prickats och sagt upp sitt avtal med kommunen. Revisionsbyrån som utredde beskyllningarna avvisade i huvudsak alla anklagelser, särskilt påståendena om kommunalrådets ekonomiska brottslighet. Konsulterna som utrett påståendena om kränkande särbehandling avvisar nio av tolv påståenden.

Konsekvenserna har blivit vådliga. Den uppenbarligen ömfotade kommunchefen har sjukskrivits i fem månader, utredningskostnader för kommunen i miljonklass, ytterligare dålig stämning både i kommunförvaltningen och i politiken. Att få Skinnskattebergs kommun att fungera efter detta blir sannerligen ingen lätt uppgift. För att inte tala om hur man ska kunna reparera kommunens skadade ”varumärke”.

Kränkningsutredningen i media

Lokala media uppmärksammade snabbt utredningen om kränkande särbehandling. Fagersta-Posten skriver ”Ny utredning slår fast: Mobbning har förekommit i ledningen”. Fagersta Nyheter rubricerar en mycket snarlik artikel ”Skarp kritik från oberoende utredare om att kommunalrådet kränkt kommunchefen” och P4 Västmanland rapporterar att ”nu visar en färsk utredning att kommunalrådet Lena Lovén Rolén har utsatt kommunchefen för Marie Tollefsen Markström för kränkande särbehandling.” Niklas Lindh, redaktionschef för tidningen Dalabygden som ingen läser och PR-konsult tar i ordentligt: ”Kommunalrådet utsatte kommunchefen för kränkande särbehandling”.

Tidigare utredningar i krisförloppet – Skyrevs utredning som prickade revisionsbiträdet och PwC:s utredning om anklagelserna från kommunchefen mot kommunalrådet bl a för ekonomisk brottslighet, där det mesta avvisades – har inte på långt när fått samma uppmärksamhet.

Det är uppenbart att någon eller några – kommunchefen själv eller några av de borgerliga politiker som använt henne som nyttig idiot – har varit mera på den här gången. Men förut hade de väl ännu inte kommit i kontakt med mannen från Dalarna.

 

Ögonbrynslyftare

I ”händelse nummer 5” påstås kommunalrådet ha kränkt kommunchefens genom att säga att förslaget om miljonanslag till marknadsföring syftat till att bereda heltidsjobb åt kommunchefens make som redan jobbar deltid som turismsamordnare. Här svarar Marie Tollefsen Markström att han ”har inget intresse av att arbeta heltid i kommunen, då han har ett eget företag.” Företaget, bl a annat specialiserat på bussresor, har enligt publicerade uppgifter för åren 2018 och 2019 haft en omsättning på noll (0) kronor. Då får man inte leva på stor fot.

I ett mail till utredarna den 14 februari rubricerat ”sekretess” har kommunstyrelsens andre vice ordförande Carina Sándor (L) försökt påverka vilka personer utredarna borde prata med. Påverkansförsöket avvisades uttryckligen av utredarna.

Skogen är borta

Skogen bakom vårt hus är borta. Under några nätter för några veckor sedan rakade en gigantisk skogsmaskin rent i den tidigare granskogen. Det var väl i och för sig en välsignelse. Vid närmare betraktande kunde till och med en lekman som jag se att skogen var sjuk. Under de 38 år jag haft hus i Västanhed har jag aldrig sett till spåret av någon skogsskötsel. Vindfällen har legat huller om buller. Nu var praktiskt taget alla stora granar utsatta för mordiska angrepp av granbarkborre. Vid foten av träden låg drivor med nedfallen bark från de nakna stammarna.

Det var i och för sig inte ointressant att se granskördaren i gång. Den arbetade bara nattetid. Plötsligt skar skarpa ledljus genom nattmörkret och in genom fönstren. De långa kranarmarna gjorde att den påminde om en giraff. Fram på kvällskvisten brukade vi undra när ”giraffen” skulle dyka upp.

Skogen ägs av Uppsala Akademi och har fastighetsbeteckningen ”Akademiskogen”. Jag har ofta undrat om Uppsala Akademis skogsinnehav här, en bra bit från Uppsala, har något med Julinsköldska cessionen att göra. Akademin borde väl på något sätt ha kompenserats för pengar som drullats bort av patron på Nyhammar. Är det någon som vet?

Jag förmodar att värdet på virke som angripits av granbarkborre inte är särskilt högt. Akademiförvaltningen passade – troligen för att få bättre betalt – på tillfället att samtidigt avverka en ganska lång sträcka på Köpingsåsens västra sluttning. Det handlar om en sträcka på sisådär 1,5 kilometer, tidigare huvudsakligen bevuxen med tall. Detta gör att vi numer har god uppsikt över landsvägen. Eftersom åskrönet är något högre upp, kan man från sovrumsfönstret se trafiken. Nattetid ser det ut som om bussar och lastbilar svävar som kon över Sarek (”Jag vet att den flyger”).

En annan konsekvens av det nya landskapet är att det nu är fritt fram för vinden över hygget. Vid den hemska snöstormen Evert den 11 mars tog det i ordentligt. Två friska trettiometersgranar i sydvästra delen av tomten klarade inte av att hålla emot. Jag har tidigare skrutit med att vi ägde en egen skogsbacke. Numera får man skryta med att vi äger ett kalhygge. Och grannen med att de fortfarande har en friggebod. De båda bjässarna lade sig till ro precis bakom stugan.

Vid ett informationsmöte i oktober i fjol lovade företrädare för skogsägaren att det nog trots avskogningen skulle bli ganska trevligt. Grenar och toppar (grot) skulle städas bort och det skulle bli ”fint och trevligt att ströva i området.” Nja, riktigt så blev det nu inte. Men man får väl trösta sig med att om sådär en 40 år står skogen tät och hög igen, och mycket av groten har nog multnat. Själv är jag bara 114 år då.

En annan kul grej är att vi nu har fått tillgång till den ena av områdets två fornminnen. Sisådär en 70 meter från huset finns en kolbotten, numera skyddad av ”hänsynsstubbar”. Jag har inte på alla 38 år sett denna lämning, men vägledd av hänsynstubbarna var jag där på utflykt i dag. Att det skulle ha varit en spännande upplevelse är nog att ta i. Den andra fornlämningen ligger på åsen, strax invid landsvägen. Det är Älvstenen. Där har vi varit förut och man kan läsa mer om den här. Där kan man faktiskt med lite tur få se älvorna.

En väg som till himla bär

Kulturminnesvårdshänsynsstubbar

Efter stormen Evert

Om grot

Lätt och fint att ströva

Dalapåsk

 

Lunchrast i Söderbärke. Pärlan vid Barken.

Påskaftonsbuffé avhämtad på Tolvsbo Värdshus

Nu blev kuppmakarna i Skinnskatteberg världsberömda

Försöket att ta över Skinnskattebergs kommun är inte över, men kaparna har haft svåra motgångar under mars. De externa utredarna har i stort sett helt avvisat påståenden och beskyllningar mot kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) som företrädare för det politiska styret i kommunen. Revisionens sakkunniga biträde som agerat som kuppmakarnas megafon har prickats av de kommunala yrkesrevisorernas organisation. De här motgångarna har lett fram till att kommunchefen som planerats att ta makten börjat slå vilt omkring sig med allt stolligare beskyllningar. Allt detta har förstås väckt stort intresse i läsekretsen. Inlägg som relaterar till det nu allt mer misslyckade kuppförsöket intar sex av platserna på mars månads tio-i-topp. Utvecklingen har också fått internationell uppmärksamhet med läsare från inte mindre än 89 länder jorden runt!

Antal besökare var i mars 1 515 (640 i februari). Av dessa var 904 (366) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,54 (1,36) och genomsnittlig tid per besök var 114 (55) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Japan, Tyskland, Brasilien, Spanien, Indonesien, Sydkorea, Bangladesh, Indien, Kina, Ryssland, Kanada, Storbritannien, Italien, Turkiet, Vietnam, Frankrike, Mexiko, Nigeria, Filippinerna, Österrike, Iran, Myanmar, Rumänien, Tanzania, Ukraina, Argentina, Chile, Algeriet, Egypten, Etiopien, Israel, Malaysia, Saudiarabien, Thailand, Taiwan och Sydafrika. Ströbesökare kom dessutom från 50 andra länder.

De tio mest visade inläggen i mars:

 

1	Nu dras snaran åt om Skinnskattebergs kuppmakare (ny)
2	Krisen i Skinnskatteberg: Här kommer kavalleriet! (ny)
3	Vem var det som viskade? (ny)
4	Krisen i Skinnskatteberg: ”Det var inte jag, det var hon!” (ny)
5	Externa utredare friar Skinnskattebergs kommunalråd från brottsmisstankar (ny)
6	SD-attack mot kommunfullmäktige i februaritopp, men fortsatt intresse för försöket att kapa Skinnskattebergs kommun (ny)
7	Illaluktande härva i Skinnskattebergs kommun (8:a)
8	Nu är fascistkramarna i stöten igen (ny)
9	Det hände i mars i Skinnskatteberg (ny)
10	Tyska kyrkan i Gunnilbo (ny)