Blommor och bin

När jag en gång i mitten av förra seklet läste nationalekonomi fick vi lära oss att det fanns något som heter ”externa effekter”. Det handlar om att en aktörs (personer eller företag) produktion eller konsumtion påverkar en annan aktörs produktion eller konsumtion, utan att det är möjligt att ta betalt för påverkan.

Blommor och bin var det klassiska exemplet på en ömsesidig positiv extern effekt. Biodlaren och äppelodlaren som var grannar bedrev var och en för sig en produktion som påverkade den andre. Bina fick nektar från äppelblommen som biodlaren sen kunde skörda som honung. Samtidigt pollinerade bina äppelblommorna. Utan bin inga äpplen. Men ingen kunde ta betalt av den andre för dessa tjänster.

Miljöförstöring är ofta ett exempel på negativa externa effekter. Det kan vara luftföroreningar av produktionen av något fanskap, eller konsumenternas nedskräpning som påverkar andras möjligheter.

I läroboken förekom också fyrtornet och brandkåren. Man kan inte stänga av fyrtornets blinkande när det kommer en kapten som vägrar betala. Då går alla, även de betalningsvilliga på grund. Brandkåren kan inte nöja sig med att släcka eldsvådor hos de betalningsvilliga eftersom branden kan sprida sig till andra.

När det inte går dela upp en nyttighet i småbitar och ta betalt för dem, kommer den fria marknaden att underprestera. Marknaden kommer att producera för lite eller inget alls av nyttigheten. Sådana marknadsmisslyckanden är till och med för inbitna marknadsliberaler ett argument för att det måste finnas en statsmakt.

Utanför Söderbärke i södra Dalarna fanns i en gammal bergsmansgård en alldeles utmärkt anläggning som drevs av ett gammalt holländskt par. I den gamla herrgården bedrev de hotellrörelse och tvärs över vägen, i den gamla ladugården, en restaurang väl värd en omväg som det brukar stå i internationella restaurangguider.

Men holländarna blev äldre och det blev jobbigt med rörelsen och de funderade på att lägga ned. Men in klev då som en deus ex machina den kommersiellt medvetna prästen i grannförsamlingen. I koncernen ingår sedan tidigare en tork, ett bolag som enligt bolagsregistret ska bedriva sjukvård och omsorg, en begravningsbyrå, en konferensanläggning, en juristbyrå, ett fritidshem, två förskolor, en grundskola, ett kafé och två kyrkor.

Denna om-sig-och-kring-sig-präst tog sig nu också an bergsmansgårdens hotelldel och startade ett behandlingshem för missbrukare, alltså en tork.

Det gamla holländska paret fortsatte med sin utomordentliga krog i den före detta ladugården.

I reklamen från torken framhålls det att behandlingshemmet ”ligger i en fantastisk miljö med närhet till skog och vatten.” Det som inte framhålls är att det utöver ”skog och vatten” inte finns något annat på platsen än en krog med fullständiga rättigheter tvärs över vägen.

Biodlaren och äppelodlaren har ömsesidig nytta av varandras verksamhet.