Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” har jag publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material. För äldre inlägg sök "Det var då det" i sökrutan längst upp till vänster.

Med förra månadens inlägg avslutas serien. Här är några smakprov på vad som finns att läsa i de inlägg som publicerats de senaste två åren:

I april 1875 meddelades att lanthandlaren i Snarhem av häradsrätten dömts till 40 kronor i böter för att ha salufört ”fruktvin”, som visade sig innehålla hembränt brännvin, socker och bärsaft. Ett rösträttsmöte med jordbruksarbetare och smeder i Godkärra upplöstes i augusti 1890 av hovmarskalken Patric Reuterswärd som kommit till mötet medförande kronolänsmannen Nygren. Reuterswärd var stark motståndare till utvidgad rösträtt.

1900 Tillbringade Prins Eugen vintern på Riddarhyttans herrgård. DN:s rapportör tyckte att det var ett lämpligt tillfälle att beskriva orten: ”torde få räknas till de ödsligaste trakter i den delen af landet.” På 1920-talet upptogs en stor del av tidningens rapportering av de båda busarna Viktor Ottosson och Viktor Persson, den senare känd som ”Skinn-Viktor”. Tjuvskytte, mened och hembränning ingick i repertoaren, och det talades också om ett tidigare begånget mord.

I februari 1939 besökte kolaren Alex Larsson från Gisslarbo en danstillställning i godtemplarlokalen. Av misshugg, påstod han själv, avlossade han en revolver han hade i fickan mot skogsarbetaren Ingemar Jansson, som sedermera avled. Larsson hävdade att han varit så full att han inget mindes.

En trädestillationsanläggning byggdes 1942. Disponenten Fritz Malmström förklarade de underverk som kunde åstadkommas med produkterna: gengaskol, tjära, metanol, aceton och ättikssyra men framförallt råmaterial för formalin och bakelit. Malmström berättade att i Amerika användes bakelit till och med för hela bilkarosserier och flygplanskroppar.

Det höll till 1956 när fabriken revs. Alf Henriksson uppmärksammade rivningen med en dagsvers i DN: ”Tänk den som nu vore ung och ytterligt rik! Då kunde man inhandla nästan vad man behagar. Svenska Statens Träkols- och Ättiksfabrik skall rivas i Skinnskatteberg i dessa dagar.”

1943 Kunde tidningen meddela att en ny förläggning för ryssar som flytt till Sverige förbereddes i Skinnskatteberg. 4-5 baracker skulle uppföras, och den svenska staten skulle ersättas för sina kostnader av Sovjetunionen.  Lägret uppskattades dock inte av alla. I februari 1944 rapporterades om irritation mellan ryssar och lokalbefolkning. Ryssarna beskylldes för cykelstölder, ofredande och ”lite av varje”

På själva examensdagen fick sju elever i Skinnskattebergs skoldistrikt nedsatt ordningsbetyg sedan de kastat ut sina skolböcker på hemväg från skolan till Gunnilbo.  ”Ungdomarna har inte bara skräpat ned i naturen, utan också visat ett beklämmande förakt för skolan och dess arbete, säger överlärare Bark.”

Daniel Holmström avgick 1958 från uppdraget som kommunalfullmäktiges ordförande. Han hade börjat redan som ordförande i kommunalstämman 1914. Som tack fick han ta emot Svenska Landskommuners Förbunds stora medalj. Det var en annan kontinuitet i kommunalpolitiken på den tiden.

Fyraårige Lars hade en dag 1960 lämnats ensam i pappas bil medan han var in på revirets huvudkontor i Färna. Gossen lyckades på något sätt lägga ur backväxeln och bilen kom i rullning och hamnade i en damm. Pojken räddades av pappan genom en sidoruta och bilen bärgades med hjälp av en traktor.

I augusti 1961 drabbades Skinnskatteberg av en båtkatastrof. En överlastad motorbåt på Nedre Vättern sjönk och åtta personer ombord drunknade.

Under 1960-talet fanns stora planer på ett ”Fritidsland Bergslagen”. Det skulle byggas ett fritidssamhälle med 5 000 hus för 15 000 människor och en rad serviceinrättningar: golf- och tennisbanor, ridhus, idrotts- och bollplaner, elljusspår, skidlift, slalombackar, strövstigar, restaurang, utedansbana och barndaghem. Av allt detta blev just inget verklighet. Men här finns det planer att bita i för dem som än idag vill satsa på turismen i kommunen.

Sveriges Lantbruksuniversitet invigdes 1999 i Uppsala av kungen. SLU hade bildats genom att lantbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara slagits samman. I och med inrättandet av SLU blev också skogsmästarskolan i Skinnskatteberg en del av universitetet.

I juli 1982 meddelades att nu var gruvepoken slut i Riddarhyttan. Strömmen slogs av i Bäckegruvan. De 20 anställda som fanns kvar skulle avveckla verksamheten ovan jord och sen fick de se sig om efter nya jobb.

Inte bara gruvorna i Riddarhyttan försvann. Efter många politiska turer och protester från befolkningen i Skinnskatteberg lades den statliga wallboardfabriken som funnits edan 1952 ned 1988. Många av de inslag på orten som lagt grunden för sloganen ”Kulturriket i Bergslagen” har också gått i graven. Folkhögskolan som spelat en viktig roll som bildnings- och kulturcentrum sedan 1960 försvann definitivt 2010. Samma öde gick elektronmusikfestivalen och körstämman till mötes. Elektronmusikfestivalen i Uttersberg fanns från 1982 till 2001 och Körstämman med centrum på Herrgårdsängen i Skinnskatteberg 1982 – 2013.