söndag 29 december 2019

Doris och Linnea på jullov

Julklappsrullskridskor testas bums
Trams hos Zorba, greken i Kolsva efter bad i Malmabadet
Här fick Doris tag på kameran
Och här var det Linneas tur att knäppa

onsdag 25 december 2019

Krissmöss?

Jag minns att när jag var barn firades det en högtid som kallades "jul". Jag har senare förstått att den hade något slags religiös koppling. Men det var inget som bekymrade ett modernt sekulariserat socialdemokratiskt hushåll. Jag vet inte vart den där "julen" har tagit vägen. Numera firas det istället "krissmöss" eller möjligen "säntaklås". Jag tror att det är något slags amerikanskt påfund.

söndag 22 december 2019

Storstadsweekend


Just hemkomna från ett dygn i Västerås. Vi mötte där våra gamla vänner och kamrater Lisbet och Sune från Upplands Väsby. Efter fördrink på rummet på Hotel Plaza var det dags för middag på Ingrids favoritrestaurang (i Västerås) ”Nya Hattfabriken”.

Så lördagskvällens höjdpunkt. I Västerås fina konserthus var det tidsmaskin. Tidsmaskinister som förflyttade oss och en fullsatt salong till sent 1950-tal var coverbandet ”The Refreshments”. Det handlade om rock-and-roll, förmodligen en av världshistoriens mest epokskapande musikgenrer. Till kvällens plus får man förstås räkna just detta – rock-and-rollen. Det var som att bli förflyttad till aulan i Häggviksskolan eller kanske till och med Helenelunds Medborgarhus. Ni som var med förstår. 

Gråhåriga och skalliga rockade med efter den förmåga som hög ålder medger.

Plus var också ljudnivån. Inte en hörapparat behövde vara påslagen. Och saxarna! När barytonsaxofonen tutade blev det en tryckvåg som fick bröstbenet att vibrera. Ett slags HLR så att säga. Bästa biten var, åtminstone i mitt tycke den gamla Elvisdängan ”Blue Christmas”. Inget går upp emot kungen!

Gästartisterna systrarna Bondesson som uppträder under artistnamnet ”Baskery” var lite tunna i första akten men karskade upp sig efter paus och rockade loss rejält.

Det fanns förstås också minustecken. Jag måste säga att det är lite enahanda med två timmar med låtar som alla handlar om nån Säntaklås. Hade gärna sett lite mer klassiska rocklåtar. Gärna ur den kungliga repertoaren. Koreografin var lite sisådär, men friskades upp i ett nummer av en dansande julgran.

Så var det debriefeing på hotellet och övernattning följd av en alldeles utmärkt frukostbuffé. Guldstjärna för den.

Efter en tidig tupplur blev det dags för lunch med Sara och Linnea på Linneas favoritrestaurang ”Agrill” vid Färjkajen.

Som grandios final till sist ett besök på Ikea på Bäckby. Se det var en riktig storstadsweekend.

Två toppentjejer lunchar på Agrill


måndag 16 december 2019

Det hände i Skinnskatteberg i december


1877 1700-talshumor: Gamla presthistorier

Kyrkoherden Petræus i Skinnskatteberg var en qvick och rolig man, som emellertid led mycken smälek för sitt röda skägg. Han led dock detta med tålamod med undantag af en gång då några af kamraterna vid ett prestmöte på 1700-talet – betecknande för tidens seder – passade på att under hans sömn – steka strömming derpå. Detta kunde han först sent förlåta. (DN 21/12 1877)

Johannes Petri Petræus var född i Möklinta den 4 juni 1656. Jobbet i Skinnskatteberg fick han 1702 och när han började bli skröplig fick han kungligt tillstånd att överlåta jobbet på sin måg. Sedermera dog han den 2 juni 1722. Enligt Westerås Stifts Herdaminne var han ”arbetsam och nyttig, men ock för sin synnerliga qwickhet en sällskapsman, som roade många.” Också i detta herdaminne återges den märkliga historien om strömmingsstekningen i skägget. Undrar hur många skratt det som var vansinnigt roligt på 1700-talet skulle locka fram idag. Och hur gick det egentligen till att steka strömming i skägget?

1879 Totalt uppbränd i mila

Totalt uppbränd blef i lördags 45-årige hemmansbrukaren A. Eriksson i Sunnanfors, Skinnskattebergs socken i Vestmanlands län. Sysselsatt med kolning i fyra milor för Baggå bruk hade han bestigit en, som dock var så smält att Eriksson störtade ned i densamma. Ensam som han var i skogen, kunde han icke erhålla någon hjälp. Först då milan började brinna, skyndade folk till stället. Då milan sedermera refs, påträffades större delen af mannens benbyggnad; allt det öfriga var förstördt af elden. Den omkomne efterlemnar hustru och 9 barn i knappa omständigheter. (DN 13/12 1879)

1879 Difteri

Difteri är gängse bland barnen i Ramsbergs, Vestanfors och Skinnskattebergs socknar. Dödligheten har inom de sistnämnda församlingarne under den sista tiden varit betydlig. (DN 27/12 1879)

1898 Uttersbergs bruks aktiebolag

Uttersbergs bruks aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte vid Uttersbergs bruk i Skinnskattebergs socken af Västmanlands län och som har till ändamål att, efter förvärvande af Uttersbergs bruk och Östanfors masugn med tillhörande vattenfall, grufvor och grufdelar samt inventarier af alla slag, idka bergs- och jordbruk samt annan industriell verksamhet. Aktiekapitalet uppgår till 300,000 kr, och kan utgöra lägst 150,000, högst 450,000 kr. samt är fördeladt i aktier à  500 kr. Styrelsen utgöres af bruksägare L. U. Lindberg å Kohlswa, Bro socken af Västmanlands län, kapten A. W. Frestadius å Uttersberg och ingeniör J. A. Drakenberg i Stockholm. (DN 29/12 1898)



1913 Ljusne-Voxna börjar gruvdrift i Västmanland

Ljusne-Voxna aktiebolag har av Klackfältets gruvaktiebolag i Uttersberg i Västmanland inköpt en mindre järngruva. Köpeskillingen hemlighålles, men förmodas vara cirka 400,000 kr. Den inköpta gruvan, som hittills blott undersökts, men ej exploaterats, är belägen 2 km. från Pehrs gruva, vilken är den största tillhörande Klackfältet. (DN 17/12 1913)

Bolaget hade redan tidigare köpt en del mindre gruvor av Baggå bruk. Avsikten är att anlägga ett större anrikningsverk. Bolaget sysslade annars med sågverksrörelse, järntillverkning, terpentin- och tjärtillverkning, mekanisk verkstadsrörelse m m i Hälsingland. Fint folk satt i bolagets styrelse: greve W von Hallwyl, kammarherre C W Th von Eckermann och ingenjör Harry von Eckermann.

1934 Dödsfall i mila

Elvaåriga Ture Larsson från Skinnskatteberg, som på torsdagen föll ned i en kolmila och blev svårt bränd, har natten till lördagen avlidit på Köpings lasarett. (DN 2/12 1934)

1939 Träkolskrossar testas

Vid Skinnskatteberg i Västmanland kommer under januari att företas officiell provning av träkolskrossar. Proven, för vilka svarar statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, kommer att anordnas som serieprov med olika kolsorter och avse att utröna maskinernas avverkningsförmåga, avstybbningens storlek samt produktens jämnhet, renhet m. m.
Anmälning om deltagande i provningen göres före 1 januari 1940 till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, Vasagatan 52, Stockholm, varifrån anmälningssedlar kunna rekvireras. (DN 15/12 1939)

1942 Trolleri med trä

En ny högaktuell industri har på rekordtid skjutit upp mitt i Skinnskattebergs samhälle. Det är statens skogsindustrier som nyligen fått en stor trädestillationsanläggning färdig, sex väldiga retorter på vardera 75 kubikmeter ved. Om man inberäknar arbetsstyrkan i det nya, moderna sågverket, som blev klart i fjol och de som sysselsättas i lådfabriken och fabriken för monteringsfärdiga hus, så är det nu 300 arbetare som sysselsätts i Skinnskattebergs industrier. (DN 5/12 1942)

Disponent Fritz Malmström berättar för tidningen att det bara finns två sådana anläggningar till i Sverige. Den ena ligger i Piteå och den andra är Kooperativa förbundets träkolsfabrik i Lycksele. Förutom gengaskol ska man ta vara på biprodukter. Tjära är en sådan. Tjäran skickas till västkusten där den används som motorbränsle för fiskeflottan. Det blir också metanol som kan användas som bensin, men viktigast är råmaterial för framställning av formalin och bakelit. Bakeliten används i elektriska apparater och i Amerika för hela bilkarosserier och flygplanskroppar. Man håller också på att utveckla processer för framställning av aceton och ättiksyra.

1943 Högre skogsskola

En ettårig högre skogsskola, huvudsakligen på grundval av den utbildning som meddelas vid skogsskolorna, föreslås av 1943 års skogsundervisningsutredning. Skolan skall förläggas till Skinnskattebergs herrgård i Västmanland och elevantalet blir omkring 20 pr år. (DN 11/12 1943)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här



lördag 14 december 2019

Bruno ett år. Hurra!

Födelsedagstårta
Presentöppning
Storebröderna Ruben  och Julian och kusin Emi spelar "Ritjakten" med Ingrid och morfar
Medan Bruno går sin väg

söndag 1 december 2019

Fem öres skattesänkning i novembertoppen


Det besynnerliga budgetbesluten i Skinnskattebergs kommunfullmäktige har dragit till sig mest uppmärksamhet från läsarna i november. Först röstade de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna igenom en skattesänkning på hela fem öre per intjänad hundralapp. Sen lyckades det socialdemokratiska minoritetsstyret få igenom resten av sin budget med indirekt stöd av samma Sverigedemokrater. Hur och varför det blev så har föranlett huvudbry och än så länge inga svar. Hade Socialdemokraterna eller Folkpartiet (”Liberalerna”) köpt Sverigedemokraternas röster? Och i så fall till vilket pris? Inläggen 1, 2 och 8 handlar om budgetfrågan.

Antal besökare var i november 359 (363 i oktober). Av dessa var 205 (232) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,75 (1,56) och genomsnittlig tid per besök var 87 (62) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, USA, Frankrike och Storbritannien. Ströbesökare var från Brasilien, Nederländerna, Nigeria, Norge, Portugal, Spanien, Tjeckien, Tunisien, Tyskland och Österrike.

De tio mest visade inläggen i november:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10