Nu pågår valets
efterarbete i kommunerna. Det gäller att få ihop regeringsdugliga styren genom
koalitioner mellan partierna. Ledamöter ska väljas till styrelser och nämnder.
Jobbet har blivit extra knepigt efter årets val eftersom det saknas tydliga
majoriteter i många kommuner. Som balansparti (s k vågmästare) uppträder det
rasistiska partiet Sverigedemokraterna, som ingen vill ha med att göra.
Proceduren för val av ledamöter i styrelser och nämnder är en intrikat historia.
I första hand är valet ett majoritetsval. Från
valberedningen finns ett förslag till hur de olika styrelserna och nämnderna
ska bemannas och kommunfullmäktige tar beslutet med acklamation, d v s
ordföranden frågar vilka som är för beslutet och försöker höra om det är mest
ja- eller nejrop. Som sedvänjan är kan den som blir missnöjd med vad
ordföranden tycker sig höra begära votering.
I detta land, kamrat, som är landet Sverige,
har du en röst.
För när votering är begärd
skall den verkställas.
Ur Svante Foerster ”I detta
land, kamrat”
Just när det gäller de här
valen, som kommunfullmäktige ska genomföra, så gäller en speciell regel: Om en
minoritet, som bestäms av kvoten mellan antalet ledamöter som väljer och de som
ska väljas begär votering, så ska omröstningen göras som ett proportionellt val
– d v s inte som majoritetsval, utan så att de olika partier som deltar i
omröstningen får en representation i t ex styrelsen som motsvarar deras andelar
av fullmäktige.
Trots att proportionella val
alltså blir ett slags huvudregel, så genomförs de nästan aldrig. Hur kan det
komma sig? Förklaringen är förstås att det ju är känt på förhand hur många
röster de olika partierna kommer att få. Man kan lätt (nåja) räkna ut på
förhand hur många platser varje parti får i det organ som ska väljas. Det spar
en hel del tid och möda att i valberedningen fördela platserna på just det
sättet. Resultatet blir en proportionellt sammansatt valsedel som sen kan antas
i fullmäktige med acklamation. Simsalabim blir det en proportionell fördelning
trots att man genomför ett majoritetsval.
Den mandatfördelningsmetod som
används är den s k heltalsmetoden (d’Hondts metod). Läs mer om olika
mandatfördelningsmetoder här. En egenhet hos denna metod är att den har en tendens
att gynna stora partier. Det kan därför löna sig för småpartier att slå sig
ihop i valkarteller (det brukar kallas valteknisk samverkan). Det kan också
löna sig för ett större parti att bilda valkartell med ett eller flera
småpartier. Valkartellen uppträder sen som om den vore ett enda parti i
omröstningen. Platserna inom kartellen fördelar de deltagande partierna själva.
Det kan på det sättet bli skillnader mot hur det skulle ha blivit med
proportionella val där varje parti går fram med egna förslag.
Styret i kommunerna är i
huvudsak alldeles oreglerat av lagstiftningen. Det är sällsynt att ett parti
ensamt har majoritet i fullmäktige och kan lägga vantarna på ordförandeposterna
i styrelsen och nämnderna. I de flesta fall bildas det koalitioner av partier.
Då är bildandet av valkarteller ett viktigt verktyg. Genom att bilda
valkarteller kan man öka sin representation och belöna småpartier för deras
stöd.
Om ett parti räknar med att få
stöd i en omröstning av de rasistiska Sverigedemokraterna räcker det inte med
att man tror det. Man måste uttryckligen säga det. Om det faktiskt vore så att
det skulle bli en omröstning i fullmäktige med valsedlar, rösträkning och
mandatfördelning efter konstens alla regler kunde det räcka med att lägga fram
sitt förslag och sen se om SD röstar på det. Men nu är det ju inte så. Det
parti som räknar med SD:s röster måste offentligt i kommunens valberedning
deklarera att man räknar in SD:s röster och att man därför ska ha en större
tilldelning av platser än vad man annars skulle ha fått. Det innebär i
praktiken att man bildar en valkartell med Sverigedemokraterna – man går så att
säga in i ett samarbete med SD.
Detta är något som rumsrena
demokratiska partier vill undvika. Om det inte går att åstadkomma en
blocköverskridande koalition finns det en tyst överenskommelse mellan partierna
att det block som är störst får bilda ett minoritetsstyre i kommunen och
tillsätta ordförandeposterna i styrelser och nämnder.
Om något eller några av de
etablerade partierna agerar så att de de facto bildar koalition med SD bidrar
de till normaliseringen av det rasistiska partiet. Det kan knappast någon
anständig demokratisk politiker vilja medverka till.
|
Välkommen in i värmen. Rikspresidenten Paul von Hindenburg hälsar Adolf Hitler som han just utnämnt till rikskansler. |