Skyltskåpsfolkpartist plöjer huggormsåkern

Vid ett stormigt möte i Skinnskattebergs kommunfullmäktige igår valde en majoritet av borgerliga och sverigedemokrater en moderat fullmäktigeordförande. Jag har tidigare skrivit om den allians mellan de borgerliga och Sverigedemokraterna som Folkpartiets stjärnskott Carina Sandor har micklat ihop för att själv ta makten i kommunen.

Däremot fegade Sandor ur när det skulle väljas valberedning. Här vågade hon inte gå ut med en gemensam valsedel med Sverigedemokraterna. Valberedningen får därigenom rödgrön majoritet.

Nästa steg i konstitueringen av styret i Skinnskatteberg kommer att bli valet av kommunstyrelse, nämnder och utskott i kommunstyrelsen. Om Sandor följer samma linje även i dessa val - d v s att förlita sig på Sverigedemokraternas röster i val till ordförandeposter men inte gemensamma listor med fascisterna i val av kollektiva organ kommer resultatet att bli följande:

• Folkpartiets Carina Sandor blir kommunalråd stödd på röster från Centern, Folkpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna
• I kommunstyrelsen blir det ingen tydlig majoritet med sju rödgröna, sju borgerliga och en rasistisk SD-ledamot
• I miljö- och byggnadsnämnden och i valnämnden blir det rödgrön majoritet
• I kommunstyrelsens fyra utskott (ledningsutskottet, barn- och utbildningsutskottet, vård- och omsorgsutskottet och tekniska utskottet) blir det lotten som kommer att avgöra om det ska bli borgerlig eller rödgrön majoritet

Hur man med öppna ögon kan gå in i en sådan politisk röra är obegripligt. Allra helst som det har funnits erbjudanden från de rödgröna om blocköverskridande samarbete, som skulle skapa en stabil majoritet och samtidigt stänga SD-rasisterna ute från makten. Men än har kanske inte alla tåg gått.

Tjoho! Ruben är två år

Ivrig storebror och kusin hjälper till med paketöppning

Bygge av presentlego

Folkpartiet och Sverigedemokraterna i samarbete i Skinnskatteberg

I onsdags förra veckan meddelade de rödgröna som fått fler platser i Skinnskattebergs fullmäktige än de borgerliga att de inlett samverkan för att styra kommunen i minoritet. Folkpartiets Carina Sandor kontrade snabbt med att de borgerliga inte skulle acceptera ett rödgrönt minoritetsstyre. Istället avsåg man att ta makten i kommunen med hjälp av Sverigedemokraternas röster.

Om Fp i Skinnskatteberg förverkligar detta har de passerat en gräns. Hittills har inställningen från de demokratiska partierna varit att inte samverka med SD. Efter valet 2010 hade inget av blocken majoritet i riksdagen. Den gången var alliansen större än de rödgröna. De rödgröna släppte då fram en borgerlig minoritetsregering. Efter årets val är situationen omvänd. De borgerliga har då accepterat den rödgröna minoritetsregeringen.

I Västerås var SD efter förra valet vågmästare. Eftersom de rödgröna var större än de borgerliga blev det rödgrönt minoritetsstyre. Efter årets val är den situationen oklar i tre av Västmanlands läns kommuner. I Västerås och Kungsör har man valt en lösning med blocköverskridande majoriteter. Den dörren stängdes på ett tidigt skede i Skinnskatteberg. Både S och V har försökt få till en blocköverskridande majoritet i kommunen. Detta möttes av kalla handen av Carina Sandor som förmodligen redan då hade en uppgörelse klar med SD.

De rödgröna förklarade då att de som största block var beredda att ta ansvar för kommunen. Medvetna om att de skulle komma att styra i minoritet förklarade de att de skulle söka breda lösningar under valperioden. Inte heller någon sådan hand sträcker Carina Sandor ut. Enda rimliga tolkning är att hon är säker på sin allians med SD.

Saken kommer att ställas på sin spets på måndag den 27 oktober när fullmäktige ska välja ordförande. Båda blocken, S+V+Mp och Fp+M+C+SD, säger sig då lansera varsin kandidat. Om inte Skinnskatteberg ska utmärka sig som den kommun som först släpper in SD i styret står hoppet till demokratiskt sinnade borgerliga ledamöter.

Emi och Linnea på höstlov

Emi har hälsat på några dagar. En dag var också Linnea på visit. Här är en dokumentation av ett fåtal av de många höstlovsaktiviteterna.

Jungfrudans över Hedströmmen

Korvgrillning på stranden

Tomtar på loftet

Akvarellmålning

Vem släpper in rasisterna i värmen?

Nu pågår valets efterarbete i kommunerna. Det gäller att få ihop regeringsdugliga styren genom koalitioner mellan partierna. Ledamöter ska väljas till styrelser och nämnder. Jobbet har blivit extra knepigt efter årets val eftersom det saknas tydliga majoriteter i många kommuner. Som balansparti (s k vågmästare) uppträder det rasistiska partiet Sverigedemokraterna, som ingen vill ha med att göra. Proceduren för val av ledamöter i styrelser och nämnder är en intrikat historia.

I första hand är valet ett majoritetsval. Från valberedningen finns ett förslag till hur de olika styrelserna och nämnderna ska bemannas och kommunfullmäktige tar beslutet med acklamation, d v s ordföranden frågar vilka som är för beslutet och försöker höra om det är mest ja- eller nejrop. Som sedvänjan är kan den som blir missnöjd med vad ordföranden tycker sig höra begära votering.

I detta land, kamrat, som är landet Sverige,
har du en röst.
För när votering är begärd
skall den verkställas.

Ur Svante Foerster ”I detta land, kamrat”

Just när det gäller de här valen, som kommunfullmäktige ska genomföra, så gäller en speciell regel: Om en minoritet, som bestäms av kvoten mellan antalet ledamöter som väljer och de som ska väljas begär votering, så ska omröstningen göras som ett proportionellt val – d v s inte som majoritetsval, utan så att de olika partier som deltar i omröstningen får en representation i t ex styrelsen som motsvarar deras andelar av fullmäktige.

Trots att proportionella val alltså blir ett slags huvudregel, så genomförs de nästan aldrig. Hur kan det komma sig? Förklaringen är förstås att det ju är känt på förhand hur många röster de olika partierna kommer att få. Man kan lätt (nåja) räkna ut på förhand hur många platser varje parti får i det organ som ska väljas. Det spar en hel del tid och möda att i valberedningen fördela platserna på just det sättet. Resultatet blir en proportionellt sammansatt valsedel som sen kan antas i fullmäktige med acklamation. Simsalabim blir det en proportionell fördelning trots att man genomför ett majoritetsval.

Den mandatfördelningsmetod som används är den s k heltalsmetoden (d’Hondts metod). Läs mer om olika mandatfördelningsmetoder här. En egenhet hos denna metod är att den har en tendens att gynna stora partier. Det kan därför löna sig för småpartier att slå sig ihop i valkarteller (det brukar kallas valteknisk samverkan). Det kan också löna sig för ett större parti att bilda valkartell med ett eller flera småpartier. Valkartellen uppträder sen som om den vore ett enda parti i omröstningen. Platserna inom kartellen fördelar de deltagande partierna själva. Det kan på det sättet bli skillnader mot hur det skulle ha blivit med proportionella val där varje parti går fram med egna förslag.

Styret i kommunerna är i huvudsak alldeles oreglerat av lagstiftningen. Det är sällsynt att ett parti ensamt har majoritet i fullmäktige och kan lägga vantarna på ordförandeposterna i styrelsen och nämnderna. I de flesta fall bildas det koalitioner av partier. Då är bildandet av valkarteller ett viktigt verktyg. Genom att bilda valkarteller kan man öka sin representation och belöna småpartier för deras stöd.

Om ett parti räknar med att få stöd i en omröstning av de rasistiska Sverigedemokraterna räcker det inte med att man tror det. Man måste uttryckligen säga det. Om det faktiskt vore så att det skulle bli en omröstning i fullmäktige med valsedlar, rösträkning och mandatfördelning efter konstens alla regler kunde det räcka med att lägga fram sitt förslag och sen se om SD röstar på det. Men nu är det ju inte så. Det parti som räknar med SD:s röster måste offentligt i kommunens valberedning deklarera att man räknar in SD:s röster och att man därför ska ha en större tilldelning av platser än vad man annars skulle ha fått. Det innebär i praktiken att man bildar en valkartell med Sverigedemokraterna – man går så att säga in i ett samarbete med SD.

Detta är något som rumsrena demokratiska partier vill undvika. Om det inte går att åstadkomma en blocköverskridande koalition finns det en tyst överenskommelse mellan partierna att det block som är störst får bilda ett minoritetsstyre i kommunen och tillsätta ordförandeposterna i styrelser och nämnder.

Om något eller några av de etablerade partierna agerar så att de de facto bildar koalition med SD bidrar de till normaliseringen av det rasistiska partiet. Det kan knappast någon anständig demokratisk politiker vilja medverka till.

Läs mer om majoritetsstyre och parlamentarism i kommunerna, om blocköverskridande koalitioner och om nödvändigheten att isolera rasisterna.

Välkommen in i värmen. Rikspresidenten Paul von Hindenburg hälsar Adolf Hitler som han just utnämnt till rikskansler.

Dagens Nyheter hårdvaluta för kriminella

Tidningstjuven har varit här och norpat dagens tidning igen. Och det är en alltmer värdefull vara som försvinner. Från den 28 oktober höjer Dagens Nyheter priset med 20 procent. Man kan förstå tjuven som inte vill prenumerera själv. Nu har det gått 286 dagar av det här året. Av dessa har vi haft tidning i brevlådan på utgivningsdagen 180 dagar, motsvarande 62,9 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2014 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	8	2,8
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	68	23,8
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	13	4,5
- vardagar, utebliven tidning	17	5,9
Dagar med tidning på rätt dag	180	62,9

Doris på höstvisit

Bland höstlöven

Konsten att käka med hela kroppen

Åker skottkärra första gången i livet

Nyskördad tomat

Vad händer i kommunerna efter valet i topp

Hur ska man göra nu då?

Med tanke på hur det gick i valet är det kanske inte förvånande att ett äldre inlägg om de komplicerade proportionella mandatfördelningsmetoderna har gjort raketkarriär på topplistan över mest lästa inlägg. Likaså ligger ovissheten om hur man ska rösta kvar på listan. Andra inlägg som också aktualiserats av valet är förslaget om parlamentarism i kommunerna, om regnbågskoalitioner och om organisatoriska modevågor i kommunerna. Hur inlägget om bygget av den okrossbara sängen tagit sig in på listan är dock mera oklart.

Antal besökare var i september 612 (504 i augusti). Av dessa var 461 (375) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,54 (1,66) och genomsnittlig tid per besök var 89 (105) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, Island, USA, Tyskland, Storbritannien, Norge och Thailand. Ströbesökarna var från Brasilien, Canada, Chile, Frankrike, Grönland, Israel, Kroatien och Ungern.

De tio mest visade inläggen i september:

1	Vem ska man rösta på? Gör ett test! (2:a)
2	Politik och matematik 5: Mandatfördelning (ny)
3	Okrossbar säng (ny)
4	Utredningsförslag: Parlamentarism i kommunerna (ny)
5	Dags att damma av regnbågen? (ny)
6	Än slank det hit och än slank det dit (3:a)
7	Strövtåg: Kolsvas röda grus (ny)
8	Jazz på perrongen (ny)
9	En dag med Linnea på Djäkneberget (ny)
10	Mer styrning av kommunerna förslag av utredare (ny)