Den politiska krisen i Skinnskatteberg: Samarbete med andra ger stora besparingar och längre till köttgrytorna

Skinnskattebergs kommun är liten och den krymper. Kommunen har stora ackumulerade ekonomiska underskott. Det är svårt att klara av försörjningen med kompetens och personalomsättningen är hög, inte minst på chefsnivå. Kommunen är därmed en självklar kandidat för nedläggning och sammanläggning om nu staten skulle få för sig att göra en ny kommunsammanslagningsreform. Jag har tidigare skrivit om den Österbergska utredningen som har siktet inställt på en sådan reform, men som slår fast att flera av kapacitetsproblemen kan få en läsning genom samarbete mellan kommunerna. Med det resonemanget vore ju Skinnskatteberg också en kandidat för samarbetsrelationer. Men icke. Det enda samarbete man har är med det rent praktiska utbetalandet av löner, där man samarbetar med Avesta, Fagersta, Hedemora, Norberg och Smedjebacken.

Verksamheter där kommunerna i vår omgivning samarbetar, men där Skinnskatteberg har valt att stå utanför är räddningstjänst, kommunal teknik, miljö- och hälsoskydd, fysisk planering, överförmyndare, ekonomikontor, IT, telefoni, upphandling och arkiv.

18 kommuner i vår omgivning samarbetar i tre räddningstjänstförbund

Låt oss ta räddningstjänsten som exempel. Det finns tre olika samarbeten i vår omgivning: I Västra Mälardalens räddningstjänstförbund samarbetar Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Surahammar och Västerås. I Södra Dalarnas räddningstjänstförbund samarbetar Avesta, Fagersta, Hedemora och Norberg. I kommunalförbundet Nerikes Brandkår samarbetar Askersund, Kumla, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro.

Dessa 18 kommuner som alla är större än Skinnskatteberg har alltså tyckt att det finns fördelar med att samarbeta med andra om just räddningstjänsten. Bara Skinnskatteberg som är minst har ansett att man klarar sig bra ändå. Räddningschefen i Västra Mälardalens räddningstjänstförbund räknar i en beskrivning upp fördelarna:

• Snabbare beslutsvägar
• Specialisttjänster
• Tillgång till stödfunktioner
• Överflödiga tjänster kan rationaliseras bort
• Större volymer och lägre priser på inköp
• Färre avtal mellan kommunerna behövs
• Möjlighet till specialisering av personalen
• Ökade möjligheter till utvecklingsarbete och projekt
• Högre flexibilitet
• Samma kompetenskrav och riktlinjer underlättar arbetet
• Mer uthållig organisation vid större händelser
• Möjlighet delta i nationella utvecklingsprojekt

Förbundet välkomnar också nya medlemskommuner. I budgeten skriver man: ”För att klara utmaningarna inför framtiden behöver förbundet växa och ansluta fler medlemskommuner.”

 I förbundschefens uppräkning ovan finns en argumentation för vilka mekanismer som gör att samverkan i ett förbund kan leda till skalfördelar, d v s varför blir verksamheten billigare och mer effektiv.

Minst halva kostnaden för räddningstjänsten kan sparas in

När det gäller kostnaderna finansieras förbundet genom medlemsavgifter som är direkt proportionella mot invånarantalet. Man kan t ex se att Kungsörs kommun betalar omkring 8 miljoner årligen i medlemsavgift. Kungsör är ungefär dubbelt så stort som Skinnskatteberg. Skinnskattebergs medlemsavgift borde komma att röra sig kring 4 miljoner. Man ska då betänka att räddningstjänsten i Skinnskatteberg nu kostar skattebetalarna 8 miljoner. Halva den kostnaden skulle alltså kunna sparas in.

I tabellen här har jag med utgångspunkt i kommunernas räkenskapssammandrag 2022 beräknat besparingen för Skinnskatteberg av att gå med i något av dom tre räddningstjänstförbunden.

Förbund	Nettokostnad per invånare kronor	Skillnad mellan Skinnskatteberg och respektive förbund. Kr/invånare	Total skillnad mellan Skinnskatteberg och respektive förbund. Tusental kronor
Nerikes	1 534	214	945
Södra Dalarna	1 182	562	2 491
Västra Mälardalen	651	1 098	4 832

 

De här kalkylerna pekar på att det är en klar ekonomisk vinst för Skinnskatteberg att gå in i något av dom tre kommunalförbunden. Allra mest tjänar man på att bli med i Västra Mälardalens räddningstjänstförbund. Här handlar det om en besparing på inemot 5 miljoner kronor om året.

Med tanke på den beredvillighet som finns hos Västra Mälardalen att ta in nya medlemskommuner, förefaller valet vara ganska enkelt. Skinnskatteberg borde ta upp förhandlingar med Västra Mälardalens räddningstjänstförbund omgående.

Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund

Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund

Nerikes Brandkår

Samarbeten kan troligen spara minst 10 miljoner om året

Också när det gäller andra verksamheter finns det pengar att tjäna. Kommunal teknik är förstås en sådan verksamhet. Här är det svårare att göra den typ av jämförelser som jag gjort vad gäller räddningstjänsten. Orsaken är att kommunerna räknar in olika verksamheter i den tekniska sektorn. I Skinnskattebergs kommun omfattar sektorn Teknik och Service både vägar och gator, kommunens fastigheter inklusive bostäder, vatten och avlopp, centralkök och städning. I kommunalförbundet Norra Västmanlands kommunalteknikförbund samverkar Fagersta och Norberg om vägar och gator, kommunala fastigheter, bostäder, vatten och avlopp och städning. I den gemensamma nämnden Samhällsbyggnad Bergslagen samverkar Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora med sådana uppgifter som vanligen ingår i en teknisk förvaltning, d v s avfallsfrågor, vatten och avlopp, vägar och gator och fastigheter. Men det som gör den särskilt intressant är att man också sysslar med myndighetsutövning som vanligen hör till en miljö- och hälsoskyddsnämnd och en byggnadsnämnd.

I dessa myndighetsfrågor finns det också andra samarbeten. I Västmanland-Dalarnas miljö- och byggnadsförvaltning deltar Fagersta och Norberg. I Västra Mälardalens myndighetsförbund ingår Arboga och Kungsör.

Just när det gäller myndighetsutövning inom miljö- och byggområdet finns det publicerade data som gör det möjligt att göra en liknande kalkyl som för räddningstjänsten. Det visar sig då att en Skinnskattebergsbo betalar dubbelt så mycket som en invånare i dom samverkande kommunerna i Örebro län för dom här tjänsterna. Den totala besparingen av att delta i detta samarbete skulle bli ungefär 1,2 miljoner kronor. Jag är övertygad om att än större besparingar i den kommunaltekniska verksamheten skulle gå att få ut om Skinnskatteberg skulle närma sig Bergslagens Samhällsbyggnadsnämnd.

Samma sak gäller för överförmyndarnämnden där Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping och Surahammar samarbetar i en gemensam nämnd. Genomsnittskostnaden i dom samarbetande kommunerna är ungefär 200 kronor per invånare, medan Skinnskattebergs skattebetalare får punga ut med 300 kronor. Det blir en total besparing på nästan en halv miljon.

Ja, så där kan man fortsätta. Det finns en rad administrativa tjänster som det också vore möjligt att samarbeta om, t ex inköp, IT, personalfrågor, ekonomiadministration o s v. Lägger man samman allt är jag övertygad om att man skulle kunna spara in åtminstone tio miljoner av skattebetalarnas pengar årligen. Det är pengar som kommunen verkligen behöver för att fylla det svarta hålet och få pengar över för satsningar på välfärden, skola, omsorg, kultur och fritid. Dessutom skulle man avvärja hotet om en nedläggning av kommunen.

Frågan om samarbete har kommit att aktualiseras av knådandet av den skinnskattebergska kommunalpolitikens verkliga surdeg, frågan om om-, till- eller nybyggnad av brandstation. I ett beslut av kommunstyrelsen uppdrogs åt kommunchefen att gå vidare med nybyggnadsprojektet. Han skulle samtidigt utreda samarbete med andra kommuner. Det är i och för sig inte orimligt eftersom ett samgående med något av kommunalförbunden skulle ställa nya (och mindre krav) på Skinnskattebergs brandstation. Kommunchefen har inlett det här genom att engagera en konsultbyrå som för 265 000 kronor ska utreda frågan om samgående. Beslutet i kommunstyrelsen är överklagat men ännu finns ingen dom i förvaltningsrätten.

Det är förstås bra att saken utreds. Men det förfaller onödigt dyrt med tanke på den positiva inställningen från Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund. Dessutom är det som konsulterna ska göra för 265 000, bland annat intervjua valda politiker och tjänstemän, av oklar relevans.

Risk att frågan om samarbete förhalas

Det som oroar är att det handlar om ett led i förhalandet av frågan. Skinnskattebergs kommun har inte någon lysande historia av handlingskraft. Själva brandstationsfrågan gjorde sitt intåg på agendan för tio år sen och inget har ännu blivit av den. Frågan om vad vi på ett vettigt sätt ska använda f d folkhögskolan till väntar på sin lösning sedan tretton år. Ombyggnad av hyreshusen på Klockarbergsvägen 8 till trygghetsboende har stått på dagordningen åtminstone i sex år. Husen står fortfarande tomma medan dom väntande äldre som vill flytta in där så småningom lämnar denna värld. Under åren 2012 – 2022 byggdes noll (0) bostäder i flerbostadshus och femton i småhus.

Det enda jag kan komma på som har hänt under dom två senast avslutade mandatperioderna är några busskurer på Köpingsvägen. Och där var kommunens insatser minimala. trafikverket och landstinget stod för det mesta.

Nej, det går inte fort i Skinnskatteberg. Man kan med all rätt bli orolig att frågorna om samarbete med andra kommuner kommer att förhalas i all oändlighet. Det måste utvecklas ett folkligt tryck om det ska röra sig framåt. Samarbete i kommunalförbund, gemensamma nämnder eller i avtalsform är visst inte oproblematiskt, men den ekonomiska och politiska kris vi nu befinner oss i gör att vi nog tills vidare får tugga i oss nackdelarna.

Inte bara pengarna. Det finns också demokratiska fördelar

Det finns också vinster att göra: Det är ingen idé att sticka under stol med att det framförallt handlar om pengar. Ett stort och växande underskott i kommunens ekonomi är ett svart hål som måste fyllas ut, och samarbetena innebär stora besparingar. Jag har uppskatta att ett ingående i ett brandförsvarsförbund kan ge omkring 5 miljoner om året i besparingar. Och räknar man sen in andra verksamheter som tekniska kontoret, miljö- och bygg, överförmyndaren, administrativa tjänster som ekonomiadministration, IT och upphandling, kommer man säkert upp i tio miljoner om året i besparingar. Det här är besparingar som är nödvändiga om kommunen ska överleva på sikt.

Men, kanske paradoxalt nog, tror jag att samarbetena också kan ha fördelar för den lokala demokratin. Handlingsförlamningen i kommunen beror i mycket på att politikerna har abdikerat från sitt demokratiska uppdrag. Istället för att ägna sig åt utvecklingsfrågor och förbättringar är många upptagna av makt- och revirstrider. Då kommer politiken att handla om vem som kan få kontroll över resurser som kan ge höga arvoden, välbetalda jobb och uppdrag på offentliga arbeten åt släktingar, kompisar och partikollegor,

Samarbete med andra kommuner flyttar beslutsfattandet till gemensamma nämnder eller förbundsorgan. Vi kommer förstås att vara representerade där, men tillsammans med övriga medlemskommuner. Tillgången till resurser som kan fördelas till släkt, kompisar och partigängare blir mindre och svårare att utnyttja dom när andra kommunerna kan se på. Det blir längre till köttgrytorna. Om man fortfarande vill hålla på med politik, får man fokusera mer på dom politiska sakfrågorna än åt att sleva i sig. Det mår den lokala demokratin bra av.