Skinnskatteberg: Kuppmakarnas verktygslåda

I det pågående kuppförsöket mot kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) och det socialdemokratiska minoritetsstyret i Skinnskatteberg är det ett tema som framträder som det bärande i anklagelserna (se även den s k förstudien ). I korthet kan berättelsen summeras:

1. Kommunalrådet har vid flera tillfällen rundat kommunchefen och kontaktat hennes underställda i akt och mening att på olika sätt påverka dem.
2. De tjänstemän som sålunda blivit kontaktade av kommunalrådet får därigenom mycket merarbete. Dessutom utbryter osäkerhet om vems direktiv man ska följa: kommunchefens eller kommunalrådet?
3. Tjänstemännen mår i denna pressade situation dåligt. Ett arbetsmiljöproblem har uppkommit på grund av kommunalrådets ”rundning”.

Så här beskrivs alltså utvecklingen i Skinnskattebergs kommunhus. En sak som gör åtminstone mig lite fundersam är att jag tycker mig ha hört berättelsen förut.

I våras blev jag kontaktad av barn- och utbildningsnämndens i Skövde f d ordförande (M). Hon hade blivit utsatt för ett angrepp från kommunens ledande tjänstemän. Detta ledde fram till att hon tvingades avgå: Som nyvald ordförande med stora ambitioner att förbättra skolan tog hon kontakt med avdelningschefer, rektorer och lärare för att få information. Hon gjorde också skolbesök. Sektorchefen för skolan menade att ordförandens agerande blir till ett arbetsmiljöproblem. Sektorchefen lyckas också sprida denna uppfattning till övriga delar av förvaltningen och får både kommunchefen och det moderata kommunalrådet (alltså samma parti som den klandrade nämndordföranden). Krisen eskalerar och till sist tvingas nämndordföranden att avgå. Läs gärna min rapport om striden i Skövde här.

När jag förberedde analysen av Skövde-händelserna hittade jag flera exempel från olika delar av landet. Kommunalrådet i Vimmerby tvingades avgå 2019. Hon fick genom beslut av kommunstyrelsen ett slags besöksförbud. Hon tvingades arbeta hemifrån och om hon ville träffa tjänstemän i förvaltningen måste hon ha en ”överrock” med sig. Den påstådda orsaken var att tjänstemän i förvaltningen börjat ”må dåligt”.

Exemplen kan mångfaldigas. Att över huvud taget i en organisation runda något led i befälshierarkin utlöser nästan omedelbart sura reaktioner från den som blivit överhoppad. Eftersom det är mer passande att detta är ett problem för de underordnade än för en själv, är det naturligt att hävda att rundandet innebär ett arbetsmiljöproblem. Dåligt mående och dålig stämning sprider sig i organisationen. ”Rundaren” måste tillrättavisas eller helst bort.

Det är med andra ord så, att den argumentation som kommunchefen Marie Tollefsen Markström och hennes handgångna f d kommunalrådet och oppositionsledaren Carina Sándor (L), kommunrevisionens ordförande Lennart Lidquist (L) och revisionens biträde Camilla Karlsson tar till redan finns i verktygslådan. Den kan, särskilt om man lyckas få med sig andra delar av förvaltningen och/eller mäktiga politiska aktörer bli framgångsrikt (som i Skövde-fallet). Men modellen är också riskabel eftersom den kan slå tillbaka. Konflikter mellan politiker och kommunala chefer slutar vanligen med att chefen får sluta.

Management by fear

Förvisso är det många i den kommunala förvaltningen som mår dåligt grund av den psykosociala arbetsmiljön. Det framkommer av flera mail och samtal jag fått. Den stora skillnaden är emellertid att det som sägs vara problemet inte är kommunalrådet utan snarare det skräckvälde som kommunchefen (Marie Tollefsen Markström) sägs föra i förvaltningen. Man kan när som helst få sparken på grått papper, eller åtminstone som en näsknäpp bli avstängd från arbetet för en viss tid. När som helst kan kommunens säkerhetschef knacka på dörren och utan motivering skicka hem en. De flesta är livrädda för att skvallra om detta ”management by fear”. Det handlar ju om brödfödan. Men en del vågar, och särskilt kan de som redan lämnat kommunen säga ifrån. De har ju inget att förlora.

Den okände mannen, inga kommentarer och utredning pågår

Användandet av en färdig berättelse; här berättelsen om det rundande kommunalrådet, påminner om liknande verktyg som används av misstänkta i brottsutredningar. Mest berömd är kanske ”teorin om den okända mannen”: ”Det var inte jag som mördade NN. Det var en tredje okänd person som var på platsen.” Ett annat trick som på senare tid sägs ha blivit allt vanligare i gangsterkretsar är att svara ”ingen kommentar” på alla frågor.  I det pågående kuppförsöket i Skinnskattebergs kommun har också detta knep kommit till användning. I en intervju med en lokaltidning svarar kommunchefen just ”ingen kommentar” på flera frågor. Ingen-kommentar-svaren tryfferas ibland med motiveringen ”det pågår en utredning”. Även detta verktyg kommer här tillanvändning. Kommunchefen använder det i tidningsintervjun och revisionsbiträdet ska ha meddelat de förtroendevalda revisorerna att de måste stoppa sina fortsatta utredningsambitioner med motiveringen att misstanke om brott uppkommit (i hennes egen ”förstudie”) och att fortsatt granskning från revisionens sida skulle kunna störa polisens och åklagarens utredningar.

Verktygslådan innehåller mer, som också nyttjats av kuppmakarna i konflikten i Skinnskatteberg. Det allra enklaste är att blåneka. När oppositionsledaren Carina Sándor i en stort uppslagen artikel i lokaltidningen frankt utropar att ”oppositionen visste ingenting” om missförhållandena, det kom som en överraskning”, kan man se det som en form av blånekning. Det som det blånekas till är misstankar om att det i själva verket är hon själv som är spindeln i nätet av kuppmakare. Sándor har flera gånger tidigare i sin karriär framgångsrikt tillämpat blånekningstaktiken. Jag har själv i en tidigare skärmytsling med kommunchefen om publicering av för Carina Sándor ofördelaktigt material, råkat ut för hur kommunchefen blånekat till vad hon alldeles nyss sagt.

Manliga härskartekniker

Ett annat intressant verktyg är ”härskarteknik”-knepet. Begreppet myntades av den norska psykologen och politikern (SV) Berit Ås på 70-talet. De identifierade teknikerna byggde bland annat på hennes egna erfarenheter som kvinna i politiken och vad manliga politiker utsatt henne för. I Ås version var teknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt påförande av skuld och skam.

Härskarteknikknepet förknippas starkt med Berit Ås och hennes erfarenheter av könsmaktsordningen. När man säger att någon använder ”härskartekniker” så impliceras nästan omedelbart referenser till könsmaktsordningen. Här är det en man som utövar makt över en kvinna, och slutsatsen att mannen är kvinnohatare och antifeminist lurar i nästa associationssteg. Jag har själv i den omnämnda skärmytslingen med Marie Tollefsen Markström av henne fått höra att jag är en härskarteknik-utövare. Om hon idag skulle få frågan om hon sagt det skulle hon förmodligen blåneka.

Det har framkommit att kommunchefen påstått att kommunalrådet använt härskartekniker mot henne. Troligen skulle hon nog blåneka även till detta. Fast lite intressant är det att notera det mer inadekvata i att det här i så fall skulle röra sig om en kvinna som skulle försöka betvinga en annan kvinna.

Det finns med andra ord en rad verktyg färdiga i lådan att använda, och flera av dem har använts av kuppmakarna i Skinnskatteberg. Viktigast av allt är förstås berättelsen om ”rundning” som medför sämre arbetsmiljö; alls icke för den rundade men väl för oskyldiga längre ner i hierarkin. Men också gangsterredskapet ”inga kommentarer” och ”utredning pågår” har kommit till användning. Vi ska heller inte glömma ”härskartekniker”, ett instrument med långtgående konsekvenser vad avser motpartens värderingar.

Egentligen är det väl bara ”en okänd man”-tekniken som inte kommit till användning. Men det kommer väl, även om jag inte är okänd för kuppmakarna.