Ännu en herrgårdslunch

Idag har vi ätit herrgårdslunch. Tillsammans med Malin gick vi längs KUJ-spåret - denhär gången söderut - till Karmansbo. När vi hade tagit oss över åsen och kom ned på spåret upptäckte vi att där hade varit fest på det charmfulla sätt som man ibland ser på landsorten. Där fanns en tom ölburk, hopskrynklat dasspapper och två tomma metadonburkar. Jojomensan här är det full rulle.

Så vandrade vi vidare på den till synes oändliga raksträckan. Svetten lackade och myggen bet. Vilken lycka när vi såg Lilla sjön och förstod att vi snart var framme.

Lilla sjön

Just som vi stapplade in mellan herrgårdsflyglarna började det regna. Tur igen! Nu var strapatserna över och vi inträdde i de fina salongerna. Förlorad vätska kunde snabbt återställas med varsin Tok-Olle. Den andra bilden där Ingrid lyser som ett ljus i natten visar den stiliga salongen.

Ja, så serverades det lunch. Förrätt var sparris med crème fraiche och 63-graders äggula på kavring. Mums filibaba!

I den fina salongen

Sen skilde vi oss åt lite vad gäller varmrätten. För den som så önskade (gissa vem!) serverades det också snaps.

Men allt har ett slut. Så ock en herrgårdslunch. Efter huvudrätten var vi tvungna att ila mot 500-bussen. Efterrätt fick skjutas upp tills vi kom hem.

På väg från herrgården till bussen kom det ett uppfriskande sommarregn. Det var faktiskt så uppfriskande att man när vi väl kom fram till hållplatsen nog hade kunna vrida ur hela sällskapet, och ut hade bara kommit vatten!

Men så kom räddaren i nöden. För den gentila summan av 66 kronor tog 500-bussen oss den tre minuter långa resan (promenaden åt andra hållet hade tagit en timme) till Västanhed. Så rask promenad nedför åsen (viss kantarellplockning efter vägen) och hem. Där blev det klädbyte, vila och dessert. Se det var en riktig herrgårdslunch!

Sparris

Karmansbo busskur