Vi storhandlade idag som vanligt på Konsum i
Skinnskatteberg. Vi hittade inga apelsiner. När jag frågade en i personalen som
jag hittade mellan ett par hyllor svarade snorpan: ”Det finns inga apelsiner”.
Eftersom jag vet att apelsiner finns undrade jag vad hon menade. ”De hade inte
varit med i leveransen, men skulle kanske komma på fredag.”
Vaniljglass saknades också. Glassfrysen såg ut som en
brödhylla på Sovjettiden. Vi fick lov att komplettera på ICA. Visst fanns det
apelsiner! Och vaniljglass. Förra veckan gällde det romansallad (okej det är
kanske en lite mer udda vara än apelsiner) och tandstickor. Veckan innan var
det något annat.
Vi är kooperatörer och har handlat på Konsum i 50 år. Men om
man vid varje inköpsrunda måste komplettera med enkla basvaror på ICA sätts
ideologin på prov. Kanske vore det enklare att göra alla sina inköp på ICA där
varorna finns? Och hur blir det med dem som inte känner den kooperativa
solidariteten. Vilket skäl finns då att handla på Konsum?
Konsum i Skinnskatteberg har hittills haft övertaget i den
lokala konkurrensen. Men om privathandeln får övertaget kan det gå raskt utför.
Grannkommunen Köping är ett bra exempel. Där finns numera bara en liten
närbutik i en utkant kvar. Domusvaruhuset gick all världens väg och likaså den
stora konsumbutiken i Kolsva. Och detta till trots att man med kännedom om
stadens sociala och politiska struktur skulle vänta sig att där skulle finnas
kooperatörer.
Med attityden att det inte spelar någon roll om kunderna går
till konkurrenterna eller att de får vänta en vecka på enkla basvaror är
kooperationens dagar snart räknade också i Skinnskatteberg. En driftig handlare
sitter väl inte bara med armarna i kors och väntar på vad något centrallager
behagar skicka för varor?
Uppryckning om jag får be.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar