Skinnskatteberg: Förvaltningsrättens bästa kund?

När en kommunmedlem (bor i kommunen, äger fastighet eller betalar skatt i kommunen) anser att ett beslut som kommunen tagit strider mot kommunallagen eller någon annan lag kan man begära att Förvaltningsrätten gör en laglighetsprövning. Om rätten finner att beslutet är olagligt kan domstolen besluta att upphäva beslutet. För Skinnskattebergs kommun är det Förvaltningsrätten i Uppsala som beslutar.

Jan Kallberg har ställt frågan till domstolen om hur många sådana överklaganden som hittills kommit in till rätten. Det blev 12 stycken under 2024 (som inte är slut ännu). Alltså överklagas i genomsnitt ett kommunalt beslut i fullmäktige, styrelsen eller nämnderna i månaden. Kallbergs inlägg finns publicerat i Facebook-gruppen ”Skinnskattebergs kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden.”

Till detta kommer lika många överklaganden av socialnämndens beslut från enskilda som inte anser att dom har fått den hjälp av socialtjänsten som dom har rätt till.

Är 12 överklaganden per år mycket? Ja, troligen. I domstolsverkets statistik särredovisas inte laglighetsprövning enligt kommunallagen. Det ingår istället i kategorin ”övriga mål” tillsammans med t ex mål som gäller djurskyddslagen, utskänkningstillstånd och vissa mål med anknytning till EU-rätten t ex mål om jordbruksstöd. Under 2023 kom det in 25 660 ”övriga mål” till förvaltningsdomstolarna. Om man tar hänsyn till Skinnskattebergs kommuns storlek betyder det att man skulle förvänta sig 10 "övriga mål” per år. Då är inte 12 så mycket.

I en rapport från Statskontoret (2012) rapporterats att under perioden september 2006 till juni 2011 avgjorde förvaltningsrätterna 6 421 mål som gällde laglighetsprövning enligt kommunallagen. Per kommun motsvarar detta 4,5 mål per år. Och med hänsyn taget till Skinnskattebergs kommuns storlek skulle vi förvänta oss 0,5 överklaganden per år.

I det perspektivet är 12 överklaganden jättemycket. Det är 166 procent mer än kommungenomsnittet och 2 300 procent mer än genomsnittligt med hänsyn taget till kommunstorlek. Bra jobbat.

Nästa fråga: Vad betyder det att alla gränser slås i överklaganden? Det behöver inte nödvändigtvis betyda att kommunens rättstillämpning är särskilt klantig. En anledning skulle ju kunna vara att det finns någon rättshaverist som gjort till sin livsuppgift att överklaga kommunala beslut. Den numera avlidne Per Lublin i Borgholm beskylldes ibland vara en sådan. I april 2019 skrev han på sin blogg: ”Hittills i år har jag på bara tre månader lyckats överklaga Borgholms kommuns beslut i hela 193 ärenden. Så jag försöker göra så gott jag kan.”

I kommentarer till Jan Kallbergs FB-inlägg framkommer att ingen ”Lublin” tycks ha varit i farten: ”inte någon står för mer än två. Det är runt 20 personer totalt som överklagat.” Trots detta slås alla rekord i överklaganden. Beroende på hur man räknar, med upp till tvåtusen procent. Det är inte orimligt att det har funnits särskilt många och allvarliga brister i beslutsfattandet som indikeras av överklagandefrekvensen. Som man brukar säga: ”Ingen rök utan eld”. Åtminstone pyr det.