Den kommunala demokratin i Skinnskattebergs kommun har
problem. Det framgår av SCB:s medborgarundersökning. Jag har i ett tidigare
inlägg kommenterat resultatet av dom demokratifrågor som ställts i
enkäten. Om man jämför Skinnskattebergsbornas svar med svar i hela riket får
den lokala demokratin i kommunen låga betyg. Dom svarande i Skinnskatteberg
tycker t ex att det är svårt att påverka politiska beslut, beslutsfattandet
präglas av bristande insyn, politikerna arbetar inte för kommunens bästa och
tar inte sitt ansvar. Medborgarna har lågt förtroende för kommunpolitikerna.
Men man skulle ju kunna tänka att kommunen kompenserar sig
genom att leverera. Erbjuds medborgarna den service dom behöver? Löser kommunen
dom problem som finns? Det finns vissa verksamheter som medborgarna är mer
nöjda med än dom svarande i hela riket. Mest markant är den relativa nöjdheten
med äldreomsorgen: bara 29 procent sätter lågt betyg på äldreomsorgen, vilket
kan jämföras med 45 procent i hela Sverige. Det är förstås positivt.
Tyvärr gäller det inte generellt om leveransen från kommunen. Det är ett utbrett missnöje med hur kommunen sköter sina verksamheter. Varannan Skinnskattebergare ger låga poäng på den allmänna frågan, jämfört med bara 20 procent i hela landet. Det är med andra ord ett jämförelsevis uselt resultat på verksamheten. Den genomsnittliga andel som gav låga poäng på åtta frågor om lokaldemokratin var 89 procent. Det är 21 procent fler missnöjda än riksgenomsnittet. Verksamheterna får med andra ord minst lika dåliga betyg som demokratin.
I diagrammet är dom bruna staplarna andel i riket som satt
lågt betyg på respektive verksamhet. Det blå fältet visar hur mycket fler i
Skinnskatteberg som satt låga betyg.
Sämst går det för den kommunala vuxenutbildningen där
skillnaden är hela 43 procentenheter till Skinnskattebergs nackdel. Kommunen
bedriver ingen egen vuxenutbildning utan har avtal med ett antal andra
kommuner. Men det går annars ganska bra för skolförvaltningen. Både grund- och
gymnasieskola bedöms bättre än i hela riket. Ingen av dom skillnaderna är dock
statistiskt säkerställd.
Riktigt uselt är dock resultatet för kollektivtrafiken.
Medelvärdet för fem frågor om möjligheterna att använda kollektivtrafik i olika
sammanhang visar en skillnad på 39 procentenheter i förhållande till
riksgenomsnittet. Ansvaret för kollektivtrafiken faller i första hand på
”regionen”, men det är kommunstyrelsens ansvar att påverka linjesträckningar
och tidtabeller så dom blir så bra som möjligt. När det gäller den lokala
busstrafiken (numera bara Riddarhyttelinjen) har kommunen större ansvar.
Också kultursektorn får dåliga omdömen.
Två frågor om kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet och det
lokala kultur- och nöjeslivet (t ex konstutställningar, teater och konserter)
har lagts samman. Hela 30 procent fler i Skinnskatteberg än totalt ger låga
betyg.
Tre frågor om fritidsverksamheten har lagts
samman. Dom handlar om möjligheterna att använda kommunala idrottsanläggningar,
dessas öppettider och tillgången till träningsplatser utomhus. Skillnaden
gentemot rikssnittet är 26 procentenheter.
Skötsel av fastigheter och mark sammanfattar hur kommunen
sköter naturområden, allmänna platser (parker, torg, lekplatser),
idrottsanläggningar, verksamhetslokaler (t ex skolor och äldreboenden).
Ansvaret faller framförallt på tekniska förvaltningen. Skillnaden
mot rikets i helhet är 22 procentenheter.
Stöd till utsatta och funktionshindrade tillhör socialförvaltningen.
Skillnadsprocenten blir 21 procentenheter. Samma storleksordning av missnöjdhet
gäller klimatfrågorna (kommunens eget klimatarbete och information
till invånarna om hur dom kan bidra). Ansvaret för klimatpolitiken ligger väl
närmast på kommunstyrelsens förvaltning.
Om man skulle låta Skinnskattebergsborna sätta betyg på dom
olika förvaltningarna skulle det bli ungefär så här:
Socialförvatningen får A för Äldreomsorgen, men bara D för
stöd till utsatta och funktionshindrade. Den tekniska förvaltningen får också D
för skötseln av fastigheter och mark. Kommunstyrelsens förvaltning sköter
klimatpolitik och kollektivtrafik. Det blir D för klimatpolitiken men underkänt
F för kollektivtrafiken. Kultur- och fritidssektorn får nöja sig med ett snäpp
högre – ett E. Skolans sätt att sköta vuxenutbildningen får också underkänt F.
Konsekvenserna för
kommunens legitimitet
Dom tyska statsvetarna Hubert Heinelt och Michael Haus
(2005) lanserade en modell för vad som skänker ett demokratiskt system dess
legitimitet. Dom såg tre olika källor till legitimiteten. Inflödeslegitimitet
handlar om medborgerligt deltagande. Det måste finnas en möjlighet att uttrycka
sin åsikt och påverka diskussionen. Medborgarna tycker att systemet är legitimt
för att dom har fått vara med eller haft chansen att vara med.
Utflödeslegitimitet: Systemet värderas efter sin
leveransförmåga. I vilken utsträckning lyckas systemet lösa problem för den
gemenskap som det demokratiska systemet representerar. Genomflödeslegitimitet
slutligen, handlar om öppenhet och genomskinlighet hos institutioner och
processer. Detta är nödvändiga villkor för att ansvar ska kunna utkrävas.
Ansvarsutkrävande är den legitimitetsskapande processen.
Det demokratiska systemet blir legitimt om det finns en
rimlig grad av medborgerligt deltagande, om medborgarna kan utkräva ansvar av dom
styrande och om systemet förmår att lösa problem och leverera dom resultat som
medborgarna behöver och/eller vill ha. Utan legitimitet kan systemet inte
överleva.
Analysen av SCB:s medborgarundersökning i Skinnskattebergs
kommun visar att det finns stora brister i inflödes- och
genomflödeslegitimiteten. Det finns få möjligheter att medverka i
beslutsfattandet och politikerna är inte lyhörda. Insyn och genomskinlighet
brister och dom valda tar inte sitt ansvar. Det finns också stora brister i
leveransförmågan. I flera viktiga frågor får kommunen och dess förvaltningar
utomordentligt dåliga vitsord av medborgarna.
Det lokala demokratiska systemet i Skinnskattebergs kommun
förefaller tyvärr inte hållbart.
Intressant men oerhört skrämmande dåligt hur vår kommun sköts
SvaraRadera