Dåliga betyg också till Skinnskattebergs verksamhet

Den kommunala demokratin i Skinnskattebergs kommun har problem. Det framgår av SCB:s medborgarundersökning. Jag har i ett tidigare inlägg kommenterat resultatet av dom demokratifrågor som ställts i enkäten. Om man jämför Skinnskattebergsbornas svar med svar i hela riket får den lokala demokratin i kommunen låga betyg. Dom svarande i Skinnskatteberg tycker t ex att det är svårt att påverka politiska beslut, beslutsfattandet präglas av bristande insyn, politikerna arbetar inte för kommunens bästa och tar inte sitt ansvar. Medborgarna har lågt förtroende för kommunpolitikerna.

Men man skulle ju kunna tänka att kommunen kompenserar sig genom att leverera. Erbjuds medborgarna den service dom behöver? Löser kommunen dom problem som finns? Det finns vissa verksamheter som medborgarna är mer nöjda med än dom svarande i hela riket. Mest markant är den relativa nöjdheten med äldreomsorgen: bara 29 procent sätter lågt betyg på äldreomsorgen, vilket kan jämföras med 45 procent i hela Sverige. Det är förstås positivt.

Tyvärr gäller det inte generellt om leveransen från kommunen. Det är ett utbrett missnöje med hur kommunen sköter sina verksamheter. Varannan Skinnskattebergare ger låga poäng på den allmänna frågan, jämfört med bara 20 procent i hela landet. Det är med andra ord ett jämförelsevis uselt resultat på verksamheten. Den genomsnittliga andel som gav låga poäng på åtta frågor om lokaldemokratin var 89 procent. Det är 21 procent fler missnöjda än riksgenomsnittet. Verksamheterna får med andra ord minst lika dåliga betyg som demokratin. 

I diagrammet är dom bruna staplarna andel i riket som satt lågt betyg på respektive verksamhet. Det blå fältet visar hur mycket fler i Skinnskatteberg som satt låga betyg.

Sämst går det för den kommunala vuxenutbildningen där skillnaden är hela 43 procentenheter till Skinnskattebergs nackdel. Kommunen bedriver ingen egen vuxenutbildning utan har avtal med ett antal andra kommuner. Men det går annars ganska bra för skolförvaltningen. Både grund- och gymnasieskola bedöms bättre än i hela riket. Ingen av dom skillnaderna är dock statistiskt säkerställd.

Riktigt uselt är dock resultatet för kollektivtrafiken. Medelvärdet för fem frågor om möjligheterna att använda kollektivtrafik i olika sammanhang visar en skillnad på 39 procentenheter i förhållande till riksgenomsnittet. Ansvaret för kollektivtrafiken faller i första hand på ”regionen”, men det är kommunstyrelsens ansvar att påverka linjesträckningar och tidtabeller så dom blir så bra som möjligt. När det gäller den lokala busstrafiken (numera bara Riddarhyttelinjen) har kommunen större ansvar.

Också kultursektorn får dåliga omdömen. Två frågor om kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet och det lokala kultur- och nöjeslivet (t ex konstutställningar, teater och konserter) har lagts samman. Hela 30 procent fler i Skinnskatteberg än totalt ger låga betyg.

Tre frågor om fritidsverksamheten har lagts samman. Dom handlar om möjligheterna att använda kommunala idrottsanläggningar, dessas öppettider och tillgången till träningsplatser utomhus. Skillnaden gentemot rikssnittet är 26 procentenheter.

Skötsel av fastigheter och mark sammanfattar hur kommunen sköter naturområden, allmänna platser (parker, torg, lekplatser), idrottsanläggningar, verksamhetslokaler (t ex skolor och äldreboenden). Ansvaret faller framförallt på tekniska förvaltningen. Skillnaden mot rikets i helhet är 22 procentenheter.

Stöd till utsatta och funktionshindrade tillhör socialförvaltningen. Skillnadsprocenten blir 21 procentenheter. Samma storleksordning av missnöjdhet gäller klimatfrågorna (kommunens eget klimatarbete och information till invånarna om hur dom kan bidra). Ansvaret för klimatpolitiken ligger väl närmast på kommunstyrelsens förvaltning.

Om man skulle låta Skinnskattebergsborna sätta betyg på dom olika förvaltningarna skulle det bli ungefär så här:

Socialförvatningen får A för Äldreomsorgen, men bara D för stöd till utsatta och funktionshindrade. Den tekniska förvaltningen får också D för skötseln av fastigheter och mark. Kommunstyrelsens förvaltning sköter klimatpolitik och kollektivtrafik. Det blir D för klimatpolitiken men underkänt F för kollektivtrafiken. Kultur- och fritidssektorn får nöja sig med ett snäpp högre – ett E. Skolans sätt att sköta vuxenutbildningen får också underkänt F.

Konsekvenserna för kommunens legitimitet

Dom tyska statsvetarna Hubert Heinelt och Michael Haus (2005) lanserade en modell för vad som skänker ett demokratiskt system dess legitimitet. Dom såg tre olika källor till legitimiteten. Inflödeslegitimitet handlar om medborgerligt deltagande. Det måste finnas en möjlighet att uttrycka sin åsikt och påverka diskussionen. Medborgarna tycker att systemet är legitimt för att dom har fått vara med eller haft chansen att vara med.

Utflödeslegitimitet: Systemet värderas efter sin leveransförmåga. I vilken utsträckning lyckas systemet lösa problem för den gemenskap som det demokratiska systemet representerar. Genomflödeslegitimitet slutligen, handlar om öppenhet och genomskinlighet hos institutioner och processer. Detta är nödvändiga villkor för att ansvar ska kunna utkrävas. Ansvarsutkrävande är den legitimitetsskapande processen.

Det demokratiska systemet blir legitimt om det finns en rimlig grad av medborgerligt deltagande, om medborgarna kan utkräva ansvar av dom styrande och om systemet förmår att lösa problem och leverera dom resultat som medborgarna behöver och/eller vill ha. Utan legitimitet kan systemet inte överleva.

Analysen av SCB:s medborgarundersökning i Skinnskattebergs kommun visar att det finns stora brister i inflödes- och genomflödeslegitimiteten. Det finns få möjligheter att medverka i beslutsfattandet och politikerna är inte lyhörda. Insyn och genomskinlighet brister och dom valda tar inte sitt ansvar. Det finns också stora brister i leveransförmågan. I flera viktiga frågor får kommunen och dess förvaltningar utomordentligt dåliga vitsord av medborgarna.

Det lokala demokratiska systemet i Skinnskattebergs kommun förefaller tyvärr inte hållbart.