Spricka i högern om Skinnskattebergs hembygdsgård

Kulturföreningen Gimle är en organisation som står Sverigedemokraterna nära. Föreningen leds av SD:s ”chefsideolog” Mattias Karlsson. Tidningen Expo kunde den 30 november 2023 rapportera om hur kulturföreningen Gimle hållit brukar hålla minnesmanifestationer för Karl XII tillsammans med Alternativ för Sverige och Nordiska motståndsrörelsen.

Mikaela Engborg Ryan har för kulturföreningen Gimle skrivit en insändare i Fagersta-Posten där hon tar avstånd från försäljnings- och rivningsplanerna för hembygdsgården i Skinnskatteberg. Ett citat ur artikeln kan vara belysande:

Att fortsätta hålla hembygdsgården öppen för allmänheten för att ge folk möjlighet att lära sig om livet förr och var vi kommer ifrån, är otroligt viktigt. Det skapar en känsla av identitet och samhörighet. Inte minst ger det oss insikt kring hur vi alla är en del av en större historia och sammanhang.

Hur SD-Emtin och hans högerextremistiska kompis Bo Öberg (M) ska hantera att nu också dom egna vänder sig emot dom ska bli intressant att se. Bosse kan kanske ta av sig skorna och banka i bordet eller slänga sig ned och bita i mattan.

Insändaren är bara tillgänglig för tidningens prenumeranter, men den har tidigare publicerats på en öppet tillgänglig blogg. Klicka här för att läsa Engborg Ryans artikel.

 

SD i det kommunala styret triggar turbulens

Hur vanligt är det att dom styrande koalitioner som bildats i kommunerna spricker? Kan man se några mönster i dessa lokala ”regeringskriser”? Hur vanligt är det att resultatet blir en rörelse ”vänsterut” eller ”högerut”? Stärks minoritetsstyren så att det nya styre som tillträder har stöd av en majoritet i fullmäktige? Eller försvagas tvärtom regeringsunderlaget av krisen? Spelar Sverigedemokraternas inträde på dom parlamentariska arenorna en speciell roll? Det här inlägget syftar till att kasta lite ljus på dom här frågorna när vi nu hunnit halvvägs in i valperioden.

Sedan valet 2022 har det varit 37 ”regeringskriser” i 34 kommuner. Jag har då definierat ”regeringskris” med händelser som lett till att den partipolitiska sammansättningen i kommunens politiska styre har förändrats. Dom uppenbara egenskaperna hos ett politiskt styre är dels dess politiska riktning – höger eller vänster – dels om styret bygger på en majoritet i fullmäktige eller om det är ett minoritetsstyre.

Om man ser till den politiska riktningen har jag här räknat dom gamla ”allianspartierna”, d v s M, C, L och KD tillsammans med SD till ”höger”. Dom ”rödgröna”, S, V och Mp kallar jag ”vänster”. Lokala partier har jag för enkelhets skulle klassificerat som vänster-höger-neutrala. Om partier både från ”vänster” och ”höger” ingår i styret klassar jag det som ”blocköverskridande”.

Förändringar från vänsterstyre till blocköverskridande eller högerstyre, eller från blocköverskridande till högerstyre är riktningsförändringar ”högerut”. Omvänt blir det förstås riktningsförändringar ”vänsterut”. I tabellen sammanfattar jag dom 37 kriserna efter dom båda dimensionerna politisk riktningsförändring och förändringar mellan majoritets- och minoritetsstyre.

	Min à maj	Oförändrat	Maj à min
Högerut	1	2		3
Oförändrat	7	12	8	27
Vänsterut	2		5	7
	10	14	13	37

En första iakttagelse är att det är ganska sällan en regeringskris leder till en ändrad politisk riktning. I 27 av dom 37 fallen (73 procent) är det samma färg på styret efter som före krisen. När det gäller dom sex som ändrat riktning är det tydligt att det oftast går vänsterut. Fem av sex förändringar är vänsterut.

När det gäller majoritets- eller minoritetsstyre är förändringar vanligare. Av dom 37 kriserna resulterade 23 (62 procent) i förändringar. Att styret ändras från minoritets- till majoritetsstyre är ungefär lika vanligt som det omvända.

Men det bestående intrycket är att, åtminstone mätt i dessa grova termer, är det vanligaste utfallet att varken den politiska inriktningen eller styrets majoritetsställning förändras. Det gäller i tolv fall (32 procent). En sammanfattning av dom kommunala regeringskriserna skulle kunna vara ”mycket skrik och lite ull”.

Om vi ser på dom olika partiernas öde i kriserna framträder en bild, där det framförallt är högerpartierna som det har gått dåligt för. Centern och Kristdemokraterna har netto förlorat plats i sex kommunstyren var, Liberalerna 5. SD 2 och M 1. På plussidan märks framförallt Socialdemokraterna med en nettoökning med tre styren. Detta förstärker bilden av dom kriser som lett fram till en örändring av den politiska inriktningen. 

	In i styret	Ut ur styret
Socialdemokraterna	7	4	3
Lokala partier	5	3	2
Vildar	2	0	2
Vänstern	3	3	0
Moderaterna	7	8	-1
Miljöpartiet	2	3	-1
Sverigedemokraterna	4	6	-2
Liberalerna	2	7	-5
Centern	5	11	-6
Kristdemokraterna	2	8	-6

Nio fallbeskrivningar

När man ger sig in i lite mer detaljerade beskrivningar av dom olika regeringskriserna är det slående att många är kopplade till Sverigedemokraterna. Det har dels handlat om vilken inställning partierna har till samarbete med SD, men också om konstigheter i hur SD:are har betett sig. I dom styren som bildades efter valet deltog SD i 39 kommuner. Av dessa hörde 12 dom turbulenta kommuner som haft en eller flera regeringskriser. Det motsvarar 35 procent. Motsvarande andel turbulenta styren bland övriga kommuner, som inte haft SD med i styret är bara 8,8 procent.

Sannolikheten för turbulens, en eller flera ”regeringskriser”, är 4 gånger större i kommuner med SD i styret.

Här kommer några exempel ur 34-kommunersurvalet:

Ekerö: Liberalt motstånd mot SD-samarbete ledde till S-lett styre

I Ekerö kommun i Stockholms län bildades efter valet en borgerlig majoritetskoalition ledd av Moderaterna. I övrigt ingick L, KD och C i styret. Styret uppträdde under beteckningen ”Mälaröalliansen”. När Moderaterna ingick ett samarbetsavtal med SD bestämde sig Liberalerna för att lämna koalitionen i maj 2023. I juni 2023 bytte Liberalerna sida och gick i koalition med Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Moderaterna, som utlöst krisen genom avtalet med SD åkte ut ur styret.

”Vi får en tydlig majoritet, slipper SD och får vara bland andra socialliberaler” sa kommunalrådet Fredrik Ohls (L) till tidningen Dagens Samhälle. ”Det känns väldigt skönt [att slippa beroendet av SD]” fortsätter han. ”Eftersom vi har en gemensam värdegrund med andra socialliberaler, men inte med dem.”

Norrtälje: Trollfabriken fick Liberalerna att ta avstånd från SD. Gick med i S-lett styre.

Norrtälje, också i Stockholms län, fick ett M-lett majoritetsstyre med SD, L och KD efter 2022 års val. Det var TV4:s avslöjande av SD:s ”trollkonton” och att det visat sig att kommunala medel, via SD:s uttaxering av partistödet för riksorganisationen, bidrog till finansieringen av trollandet som fick det att rinna över för Liberalerna, som lämnade koalitionen sommaren 2024. Dom sökte sig istället vänsterut och bildade ett S-lett blocköverskridande minoritetsstyre tillsammans med Centern och Miljöpartiet.

Tyresö: C-motstånd mot SD resulterade i ”stor koalition”

Efter valet planerade M, C och KD med stöd av SD i en valteknisk samverkan att ta makten i Tyresö kommun i Stockholms län. En centerpartist satte sig dock på tvären och röstade emot. Resultatet blev att den S-ledda koalitionen med L och MP kunde sitta kvar. I april 2023 anslöt sig också Centern till denna ”vänsterorienterade” blocköverskridande koalition. Men det var, trots att fyra partier ingick, ett minoritetsstyre, som var beroende av Vänsterpartiet för att få igenom budgeten i fullmäktige. Enligt det socialdemokratiska kommunalrådet Anita Mattsson krånglade Liberalerna och ville inte ha med Vänstern att göra. S närmade sig då M, och i april 2024 slängdes småpartierna L, C och MP ut ur styret för att ersättas av Moderaterna. Det socialdemokratiska kommunalrådet menade att motsättningarna mellan S och M framförallt fanns i rikspolitiken, och prisade det nya majoritetsstyret som förväntades skapa stabilitet.

Storfors: C-avhopp spräckte högersamarbete. Resultatet socialdemokratiskt minoritetsstyre

Storfors kommun i Värmland gick efter valet mot ett historiskt maktskifte. Under ledning av Moderaterna skulle SD, C och KD bilda majoritetsstyre efter att kommunen ”alltid” styrts av sossarna. Men redan innan det nya styret tillträtt sprack det. Strax före fullmäktige i december meddelades att C ingått i valteknisk samverkan med S och V. Slutresultatet blev ett socialdemokratiskt enpartistyre i minoritet. Som enda skäl uppgav Centern att man ville vara ”oberoende vågmästare”. Flera media sökte ledande centerpartister för att få ytterligare kommentarer, men lyckades inte få några svar. Man får väl hålla öppet för att det kan handla om påtryckningar från Centerns riksorganisation, som varit starkt emot varje samarbete med SD. Men det är bara en spekulation från min sida.

Hässleholm: SD-kommunalråd påstods anlita torpeder. Krisen slutade med ”stor koalition”

I Hässleholm i Skåne bildades efter valet en majoritetskoalition med SD, M och KD. Sverigedemokraten Hanna Nilsson blev kommunstyrelsens ordförande. Nilsson anklagades våren 2023 för ”stämpling till övergrepp i rättssak”. Hon hade blivit inspelad när hon hade ett samtal med en företrädare för ”Vittfarnas vikingaby”. Hon ska då ha försökt anlita ”vikingarna” som torpeder för att utöva påtryckningar på en privatperson som överklagat en kommunal fastighetsaffär.

Skandalen blev för mycket för hennes koalitionspartners. M och KD skrev i ett pressmeddelande: ”Ett fortsatt styre tillsammans med SD är inte tänkbart om Hanna Nilsson sitter kvar […] Det måste finnas ett förtroende för fortsatt samarbete och det finns inte längre.

Moderaterna närmade sig Socialdemokraterna och man kom överens om att bilda en ”stor koalition” S+M. Denna koalition var dock ett minoritetsstyre, som backades upp genom teknisk valsamverkan med V, C, L och MP.

Ljusdal: Blocköverskridande styre föll på S motstånd mot SD. Resultat rent högerstyre med SD

I hälsingska Ljusdal var det efter valet klart med en blocköverskridande S-ledd majoritetskoalition med deltagande av M, L och KD. När det skulle väljas oppositionsråd försökte Socialdemokraterna stoppa SD och rösta för en centerpartist. Moderaterna och Kristdemokraterna reagerade starkt på detta och lämnade styret. I stället kokade dom ihop en M-ledd majoritetskoalition där också Sverigedemokraterna, Liberalerna och det lokala Ljusdalsbygdens parti ingick.

Sigtuna: C- och L-kritik mot moderat kommunalråd ledde till att dom ersattes av SD i styret

Sigtuna kommun i Stockholms län fick efter valet ett majoritetsstyre av högerpartierna M, KD, L, C och det lokala partiet Samling för Sigtuna. Till kommunstyrelsens ordförande valdes Olov Holst (M). Speciellt från mittenpartierna C och L riktades stark kritik mot Holst, som beskrevs som ett arbetsmiljöproblem. Kritiken medförde att Holst frivilligt avgick. Men samtidigt omstrukturerades styret. Sverigedemokraterna togs med i den styrande koalitionen, som samtidigt meddelade att Centerns och Liberalernas agerande hade skadat förtroendet i kommunledningen: ”Det skadade förtroendet mellan partierna i kommunledningen efter C och L:s avhopp gjorde det omöjligt att fortsätta samarbeta i tidigare konstellation.”

I januari 2024 tillträdde det nya M-ledda majoritetsstyret, där också SD, KD och Samling för Sigtuna ingår.

Klippan: Uteslutna SD:are som nominerat nazister regerar vidare som vildar

Det SD-styrda Klippan i Skåne drabbades av en kris när partiet hade nominerat två ex-nazister, som uteslutits ur SD, till viktiga förtroendeuppdrag. Tolv av fjorton Sverigedemokrater i fullmäktige, varav tio ordinarie ledamöter, uteslöts ur partiet, men fortsatte som politiska vildar. Den tidigare SD-ledda styrande koalitionen tillsammans med KD och det lokala partiet Vår Framtid föll. Till ordförande i kommunstyrelsen valdes den avhoppade moderaten Anna Andrésen. Den moderata partiföreningen i Klippan har flera gånger försökt få Andrésen utesluten, men har fått nej från högre nivåer i partiet.

Skinnskatteberg: Moderaterna räddar majoriteten för SD-styre

Västmanländska Skinnskatteberg misslyckades med att få ihop en styrande koalition efter valet 2022. Därför beslöt man i december 2022 att samtliga nämndpresidier, inklusive kommunstyrelsens presidium endast valdes för tre månader. Sverigedemokraten Ewa Olsson Bergstedt valdes då till kommunstyrelsens ordförande. När fullmäktige åter samlades i mars 2023 hade alla försök att få till ett blocköverskridande styre med S, V och M misslyckats. Istället valde fullmäktige ett SD-lett minoritetsstyre där också L och C ingick.

Vid ansvarsprövningen sommaren 2024 vägrades kommunstyrelsen och socialnämnden ansvarsfrihet. S, V och M som röstade igenom beslutet motiverade det med att styret passivt åsett hur budgetunderskottet accelererade. Dom tre oppositionspartierna drev också igenom att ordförandena i kommunstyrelsen (SD) och socialnämnden (L) skulle få sina ordförandeuppdrag återkallade.

Först efter tre månader, i augusti, kunde fullmäktige välja nya ordförande i dom båda nämnderna. Återigen hade S, V och M misslyckats med att enas om ett nytt styre.

M hade röstat för återkallelse av kommunalrådets uppdrag endast eftersom hon i ett interpellationssvar hade lyckats reta upp M:s gruppledare, som i stundens hetta hade tagit ställning mot henne. Socialdemokraternas gruppledare hade stora svårigheter att på ett begripligt sätt förklara varför S hade stött återkallandekravet.

Slutresultatet blev att det gamla SD-ledda styret återvaldes, nu förstärkt med Moderaterna, sedan M:s gruppledare valts till kommunstyrelsens förste vice ordförande. Den avsatta liberala socialnämndsordföranden återkom på sin post medan däremot den sparkade SD-ordföranden ersattes med en annan Sverigedemokrat.

Mer turbulent kommunalpolitik när SD är med i bilden

Dom här exemplen visar på att kommunpolitiken på flera håll blivit avsevärt mycket mer turbulent genom att Sverigedemokraterna uppträtt på den parlamentariska arenan. Det har i flera fall handlat om att flera av övriga partier har, under anförande av ideologiska skäl, motsatt sig att ge Sverigedemokraterna maktpositioner, medan andra antingen struntat i ideologierna eller svalt förtreten. Det finns också exempel på hur bisarra inslag i ledande Sverigedemokraters agerande har utlöst kriser. I flera fall har stridigheterna lett till att makten har glidit SD ur händerna och det har blivit en tendens till en, visserligen svag, men ändå vänstervind.

Hösten 2022, efter att styrena konstituerats i dom västmanländska kommunerna skrev jag här ett inlägg om hur högerfronten i kommunerna imploderat. Så här beskrev jag mina intryck av den turbulenta hösten:

Det anmärkningsvärda med de här processerna […] är hur valvinnaren SD systematiskt har uteslutits från styrena. Istället har Socialdemokraterna tillsammans med ett eller flera borgerliga partier ledningen i de flesta kommunerna. Orsakerna tycks ofta vara splittring och konflikter mellan högerpartierna. I något fall har SD spelat en roll i dessa konflikter, men det har i flera fall handlat om konflikter mellan traditionella borgerliga partier. Ett eller flera partier har då sökt sig till S, som tagit emot dem och bildat nya majoritetsstyren.

Konflikterna tycks oftast ha handlat om vilka partier som ska ha vilka positioner. Alltid är det någon som känner sig styvmoderligt behandlad. Mycket sällan skyller man på ideologiska skäl – t ex SD:s odemokratiska historia och karaktär. Inte heller är det särskilt vanligt att oenighet i sakfrågor spräcker högerfronten. Ideologiska invändningar mot att ge sig i lag med Vänsterpartiet (som kommit att ingå i styret i fem av kommunerna) har inte heller hörts av.

Den genomgång som jag nu har gjort av 37 kommunala ”regeringskriser” under åren 2022 – 2024 styrker delvis bilden. Stridigheter på den politiska högerkanten har ganska ofta lett till förskjutningar ”vänsterut” i det politiska styret. I dom nio fall som jag har beskrivit lite mer ingående kan man lägga märke till Ekerö, Norrtälje, Tyresö och Hässleholm där högerstyren efter krisen ersatts av S-ledda blocköverskridande styren. I Storfors ledde krisen till ett socialdemokratiskt minoritetsstyre.

Bara i Ljusdal ledde krisen till en förändring ”högerut”, medan Sigtuna, Klippan och Skinnskatteberg hade högerstyren både före och efter krisen.

Till skillnad från utvecklingen hösten 2022 i Västmanlands län var det något vanligare att ideologiska skäl (eller ideologiskt motiverade direktiv från centrala partiinstanser) funnits med i kalkylerna. Det har gällt motstånd mot samarbete med SD från Liberalerna i Ekerö och Norrtälje, från Centern i Tyresö och från Socialdemokraterna i Ljusdal.

Datakällor

Styrenas sammansättning och förekomsten av ”regeringskriser” har hämtats från Wikipedia som framförallt bygger på pressmaterial och Dagens Samhälle. Mandatfördelningen i fullmäktige är hämtad från Valmyndigheten. Beskrivningar av de nio fallen är från Wikipedia och pressmaterial.

Jonny Emtin (SD) på radion om hembygdsgården: ”Vi kan inte ha allting kvar”

Hör kommunalrådet Jonny Emtin (SD) om Skinnskattebergs hembygdsgård i P4 Västmanland:

Glöm inte att skriva under namninsamlingen för att bevara hembygdsgården (269 underskrifter i morse)

För övrigt

Skriv gärna också på namninsamlingen till stöd för kulturskolan (611 underskrifter).

Någon dementi har inte kommit från fullmäktiges ordförande Lennart Lydqvist (L) att det var han som rekvirerade polis för att hålla dom kulturintresserade medborgarna i schack vid fullmäktige i måndags. Ingen ursäkt heller för den delen. Att bådadera har uteblivit kan bara tolkas som att det var Lydqvist som agerade och att han inte skäms.

Vem rekvirerade polis till Skinnskattebergs fullmäktige i måndags?

Många medborgare som var oroade av nedskärningsförslagen, särskilt i kultursektorn, i Skinnskattebergs budget hade kommit till fullmäktiges möte i måndags kväll. Någon ansåg att det var risk för ”oroligheter” och kallade dit polisen. Det kan inte ses som något annat än en fientlig handling riktad mot engagerade medborgare. Engagerade medborgare brukar annars i mer högstämda sammanhang betraktas som ett demokratiskt plus. Någon i kommunen har uppenbarligen en annan åsikt.

Frågan måste därför ställas, och besvaras: Vem var det som kom på idén och rekvirerade polis för att hålla folkmassan i schack? Om ingen annan anmäler sig frivilligt är en rimlig förmodan att den ansvarige är fullmäktiges ordförande Lennart Lydqvist (L). En ursäkt vore på sin plats, Lennart.

För övrigt höll samme Lydqvist ett upptuktelsetal före mötets början. Han var, visade det, sig mot engagemang på sociala medier. Och för åhörarna fanns det fem (5) platser. Det fick inte vara mer än 50 personer i lokalen. Vad det var för bestämmelse, annat än hans egen, bakom det beskedet framgick inte. Men vi vanligt folk var nog för dumma för att förstå sånt.

Fullmäktige har 25 ledamöter. Det finns 19 ersättare, som även om dom inte tjänstgör har rätt att vara med. Där ryker 44 av dom 50 platserna. Så fanns det, guskelov, också en kommunsekreterare där. Det blir alltså 45. ”Vi har dukat för högst 50 personer i lokalen” sa Lydqvist, Det betyder alltså fem platser för dom, enligt uppgift 45 åhörarna. Det kallar jag att bjuda med armbågen det!

Enlig kommunallagen 5: 42 är fullmäktiges sammanträden offentliga. Frågan är då om Lydqvists generösa erbjudande uppfyller villkoret om offentlighet. Jag har inte i en hast hittat något rättsfall där saken har prövats. I pressen (Barometern 26/5 2023) rapporteras om ett fall i Högsby kommun. En juridisk bedömning hade inhämtats från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR):

det [är] inte möjligt för en kommun/region att generellt hänvisa allmänheten till att se fullmäktigemötet live streamat på en datorskärm istället för att erbjuda åhörarplats i fullmäktigesalen […] lagtexten är tydlig, (5 kap 42 § kommunallagen) och […] detta är ett av fundamenten i offentlighetsprincipen. ”Att hänvisa till att man inte kan ha åhörare över huvud taget för att man har en för liten lokal är inte acceptabelt. […] om det skulle komma betydligt fler åhörare än normalt och det då blir fullt, då kan ordföranden såklart avvisa de som inte får plats. Skälet kan t ex vara brandföreskrifter och/eller ordningsskäl.

 Och glöm inte

Namninsamlingen till stöd för kulturskolan (598 underskrifter nu i kväll)

och för att rädda hembygdsgården (230 underskrifter)