De lokala partierna har i SvT:s valkompass besvarat 14 frågor om sina ståndpunkter i kommunalpolitiken. Svaren är en bra källa om man vill jämföra partierna. Vilka partier är överens i vilka sakfrågor? Vilka är starkt oense och i vilka frågor? Svaren på dessa frågor kan ge fingervisningar om vilka styrande koalitioner som kan bildas i kommunerna efter valet.
Socialdemokraterna
och Vänsterpartiet överens om flera viktiga frågor
I Skinnskatteberg är S och V överens om att kommunerna inte
själva ska få bestämma hur många flyktingar som ska tas emot. Moderaterna och
SD är förstås för ett sådant förslag. De båda partierna till vänster är också
överens om att säga nej till privatisering av äldreomsorgen, något som
Moderaterna och Liberalerna är positiva till. Båda partierna är också överens
om att även friskolor ska vara skyldiga att ta emot nyanlända. S och V vill
också satsa på billiga hyreslägenheter. Också där är L och M starkt emot.
Kommunalskatten ska vara oförändrad enligt S och V medan L, M och SD vill sänka
skatten.
Socialdemokraterna och Vänstern är alltså överens i en rad
viktiga politiska frågor. Men det finns förstås också skillnader. Vänstern är
positiv till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön i äldreomsorgen. Vänstern
vill till skillnad från Socialdemokraterna inte heller ha något språktest som
villkor för att anställas i äldreomsorgen. Subventionering av företag genom
rabatter på t ex mark och VA-anslutningar är en annan punkt där de båda
partierna skiljer sig åt. Vänstern vill inte ha någon särbehandling av
företagen. Slutligen tycker inte V att fler elever ska gå i privata skolor.
När det gäller viktiga frågor som flyktingpolitiken,
bostadsbyggandet, oförändrad kommunalskatt och nej till privatisering av
äldreomsorgen borde man vänta sig handling av en S+V-majoritet. När det gäller
de områden där S och V inte är överens som sextimmarsdag och språktest i
äldreomsorgen, företagssubventioner och inställningen till privata skolor, är
det sånt man får förhandla om. Vänsterns möjligheter att få igenom sin linje är
då förstås beroende bland annat av hur många som valt att rösta på partiet.
Liberalerna emot att
bygga hyreslägenheter och vill privatisera i äldreomsorgen
Ett alternativ som emellanåt stuckit upp trynet är en koalition
mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. När vi ser till svaren i SvT:s
valkompass är S och L överens i sina svar på fem frågor: Med en S+L-koalition
skulle vi få subventioner av företag, språktest för jobb i äldreomsorgen, mer
elever i privata skolor mer byggande på strandskyddade områden och mindre
anslag till kulturen i kommunen. Några frågor visar stora skillnader:
Liberalerna skulle slåss mot hyreshusbyggande och för privatisering i
äldreomsorgen. Det skulle med andra ord bli en annorlunda inriktning på
kommunens politik.
Men viktigare är kanske de erfarenheter man har av
relationerna mellan partierna under den gångna valperioden. Det var Liberalerna
som var drivande i att ”släppa fram” det socialdemokratiska minoritetsstyret,
som i praktiken gjorde S helt beroende av L för att få igenom sina förslag i
fullmäktige. Den situationen har Liberalerna utnyttjat till max. De har
tillsammans med M, C och SD motarbetat förslaget att omvandla huset på
Klockarbergsvägen 8 till seniorboende. Först efter långt och segt motstånd
ändrade sig L och röstade igenom förslaget tillsammans med S och V.
Liberalerna har under
den gångna mandatperioden med all önskvärdhet demonstrerar sin opålitlighet som
samarbetspartner
Under den årslånga konflikten då den förra kommundirektören
politiserade för att avsätta S-styret spelade Liberalerna en avgörande roll i
att heja på kommunchefen, som numera uppträder som moderat politiker.
Konflikten lamslog kommunförvaltningen och kostade mångmiljonbelopp i
utredningskostnader och en saftig fallskärm. Vänstern stöttade under hela
förloppet Socialdemokraterna. Liberalerna drev också det olycksaliga
brandstationsprojektet som till sist stoppades genom Folkinitiativets krav på
folkomröstning och genom domstolsbeslut. Det är ingen hemlighet att
vänsterpartister spelade en central roll i både namninsamlingen och den
rättsliga processen.
Liberalerna har med andra ord, till skillnad från
Vänsterpartiet, med all önskvärd tydlighet demonstrerat sin opålitlighet som
samarbetspartner.
Hur gick det till när
C bestämde sig för att samarbeta med SD?
Det tredje alternativet till styre är förstås, om de
borgerliga skulle få majoritet tillsammans med SD och bildar en koalition med
M, L och SD. Om Centern kommer in är fortfarande oklart. De har bara lyckats skrapa
ihop fyra kandidater på sin valsedel sedan den tidigare gruppledaren hoppat av.
Centern har heller inte klarat av att besvara frågorna i valkompassen. Den
”nya” gruppledaren Rolf Andersson ”Sillbo” har dessutom gjort uttalanden om sin
heta önskan att samarbeta med SD, något som C centralt starkt tar avstånd
ifrån. Det är också oklart om Sillbo har förankrat sin SD-vänlighet i Centerns
lokalavdelning, och man kan förstå om det uppstått gny i centerleden.
När vi ser till hur L, M och SD svarat på valkompassens
frågor råder egentligen inte någon större enighet mellan alla tre partierna.
Motstånd mot kommunala bolag och minskade kulturanslag är några sådana frågor.
Däremot är M och SD, som troligen blir dominerande i en sådan koalition överens
i flera frågor: Det gäller t ex i flyktingpolitiken, frågan om
”företagsrabatter” och strandskyddet.
En
socialdemokratisk-vänsterpartistisk majoritet i valet är realistisk
Vilken av de här styrande koalitionerna som kan komma att
bildas är förstås också beroende av valresultatet. Från och med i år har
kommunfullmäktige i Skinnskatteberg 25 platser. Antalet har minskats från 31.
Om man fördelar de 25 platserna efter resultatet i förra valet blir det så här:
- Socialdemokraterna: 11 mandat
- Liberalerna: 6 mandat
- Sverigedemokraterna: 5 mandat
- Vänsterpartiet: 1 mandat
- Centerpartiet: 1 mandat
- Moderaterna: 1 mandat
För att få majoritet krävs det minst 13 mandat. Av de tre tänkbara styrande koalitioner som jag har diskuterat kan två (L+SD+C+M respektive S+L) få majoritet. Vänsterkoalitionen S+V får bara 12 mandat, vilket är ett för lite. Men det krävs bara att väljarna den 11 september ger S eller V ytterligare ett mandat, så tippar majoriteten över. Med 25 platser att fördela så fordras det i princip en tjugofemtedel, alltså 4 procent av rösterna för att det ska ske. De partier som blev representerade i fullmäktige fick tillsammans i förra valet 2 904 röster. Fyra procent motsvarade då 116 röster.
I ett tidigare
inlägg har jag visat att Vänsterpartiet redan kunnat räkna in en hel del av
de nödvändiga 116 rösterna för att ta ytterligare ett mandat. Det krävdes bara
25 nya vänsterröster för att svänga majoriteten till S och V:s fördel.
Det är förstås inte lätt att så här på förhand bedöma
sannolikheten för att 25 väljare ska byta sida. En fingervisning kan man få om
man jämför det nationella valresultatet 2018 med SCB:s stora
väljarsympatiundersökning i maj 2022. Den bild av den nationella valvinden som
framträder är att förlorarpartierna är Centern, Liberalerna, Kristdemokraterna
och Miljöpartiet. Framförallt Socialdemokraterna har valvinden i ryggen. Övriga
partier, d v s Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänstern hamnar rätt nära
sina valresultat från 2018. Om det lokala valresultatet i Skinnskatteberg 2022
helt skulle följa den nationella valvinden, uppskattad som jag har gjort här,
skulle saken vara biff. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skulle
tillsammans sopa hem inte mindre än 14 av de 25 platserna i fullmäktige och få
majoritet.
Slutsatsen är, att det är både vad gäller möjligheterna att
komma överens i politiska sakfrågor och hur troligt det är att väljarstödet
blir tillräckligt, så är det fullt realistiskt med ett S+V-styre i
Skinnskattebergs kommun för mandatperioden 2022-2026.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar