Det hände i oktober i Skinnskatteberg

1900 Prins Eugens vinterresidens

Den 11 oktober 1900 meddelar Dagens Nyheter att prinsen kommer att tillbringa större delen av vintern i Riddarhyttan, ”en gammal bruksegendom i Skinnskattebergs socken af Västmanland, upp emot Dalgränsen. Man kommer dit öfver Köping samt järnbanan till Uttersberg och Riddarhyttan.” Från stationen till den gamla herrgården, där prinsen ska bo är det något över en kvarts mil. ”Vägen leder genom ödsliga, tysta skogar.” Om själva herrgården vet tidningen att berätta att ”den är belägen midt inne i skogen, och omgifves af en trädgård, som dock ej fått vidare fart, ty klimatet är bistert, till följd af det höga läget.” Vidare finns ”i trädgården och alldeles midt för boningshuset gamla, ofyllda gruföppningar af okändt djup.”

Malmfyndigheterna beskrivs också i artikeln och det konstateras att en metall som kunde utvinnas var ”cerium [som] var af mycket högt värde för belysningsämdamål. Denna utgör nämligen grundämnet i de s.k. auerska glödstrumporna… Stenen såldes till Wien … à 1 kr. 50 öre pr kilo. Så dyrbar var malmen i alla händelser att transporten ägde rum i plomberade lådor.”

Herrgården är så avsides belägen att den ”torde få räknas till de ödsligaste trakter i den delen af landet.” Till tröst meddelas dock att ”Ett godt stycke norrut, på andra sidan af en bergig skogstrakt, utan egentliga vägar, ligger det stora Baggå, hofmarskalken Reuterswärds bekanta egendom.”

Kanske ska man lägga till att Riddarhyttans herrgård revs 1978. Kanske lika så bra med tanke på det ödsliga läget och karga klimatet.

Riddarhyttans herrgård. Foto Alfred Pettersson

1914 Nytt bolag köper Baggå ångsåg

Hrr A. R. Westerdahl, F. A. Westerdahl och C. E. Magnusson, aktiebolaget Westerdahl & Karlsten samt H. W. Hansons trävaruaktiebolag bilda aktiebolag med lägst 100,000 och högst 300,000 kr. för att efter öfvertagande av Baggå Ångsåg, Clas Sundin C:o, i Skinnskatteberg bedriva trävaru- och sågverksrörelse. (DN 2/10 1914)

1930 Stenar på rälsen vid Karmansbo. Olyckor avvärjda genom tågens ringa fart.

Från Dagens Nyheters korrespondent.

KÖPING, måndag.

Ett järnvägsattentat som lätt kunnat få ödesdigra följder förövades i går kväll på Köping – Uttersberg – Riddarhyttans järnväg. Då uppgående kvällståget från Köping befann sig cirka 300 meter från Karmansbo station förmärktes några kraftiga stötar. Vid en omedelbart företagen undersökning visade det sig att två stenar varit utplacerade på rälsen. Det var den ringa hastigheten vid ingåendet till stationen som förhindrade en urspårning. (DN 28/10 1930)

En kvart senare kom södergående tåg, och nu hade ännu fler stenar placerats ut. Också den här gången undveks urspårning av den låga hastigheten. Landsfiskalen Nohre från Skinnskatteberg underrättades och han ”reste ned och företog en första undersökning.”

Landsfiskalen har redan från början gott spår på förövarna. Det kunde snart nog konstateras att tre unga män från orten uppehållit sig i närheten av attentatsplatsen vid tidpunkten för ogärningen. Enligt vad landsfiskal Nohre på Dagens Nyheters korrespondents förfrågan upplyser torde gärningsmännen redan i kväll kunna anhållas och befordras till laga näpst.

Tidningens korrespondent vet också att det för ett tiotal år sedan var ett attentat på samma plats. En s k påsksmäll hade anbringats så att en del av rälsen hade slitits upp. Det upptäcktes dock och ingen olycka inträffade.

1931 Kristid: Skinnskattebergs såg stoppar

VÄSTERÅS, måndag.

T.T. Driften vid A.-B. Skinnskattebergs såg- och lådfabriks sågverk har inställts, varigenom 125 man blivit utan sysselsättning. Driften vid hyvleriet och lådfabriken har även delvis måst inskränkas. (DN 20/10 1931)

1934 Tjuvskytt lämnade älgen åt sitt öde

Ett fall av djurplågeri har i dagarna uppdagats på inägorna till Sotebo gårds marker i Skinnskattebergs socken. På en stig anträffades en tjuvskjuten älgko som låg svårt skadad. Älgen var varm då den anträffades, och den torde alltså ha fallit endast någon halvtimme innan den upptäcktes. En skottskada i bakkroppen konstaterades vid en i hast vidtagen undersökning av några tillkallade polismän, och vidare varseblevs ett 22 cm. långt sår, varför man antar att älgen sedan den skjutits fått någon gärdsgårdsstör i buken. Den skjutna kon hade mjölk i juvret och hade tydligen varit följd av en kalv. Utredning i saken pågår. (DN 12/10 1934)

1934 Domänstyrelsen köper miljonskog av Handelsbanken

Den 20 oktober 1934 meddelade DN att Svenska Handelsbanken som äger Skinnskattebergs. Hornsdals och Karlsdals bruks skogar ligger i underhandlingar med domänstyrelsen om försäljning av brukens skogar. Det är en affär på 6 miljoner, vilket utgör hälften av Domänstyrelsens fond för inköp. Domänstyrelsen måste ha regeringens tillstånd för affären.

En månad senare, den 17 november 1934, rapporterades att Domänstyrelsen vill köpa mer, fastigheter tillhörande Ferna bruk för 2.350.000 kronor. Köpet ”avser Ferna bruks aktiebolag tillhöriga skogs- och jordbruksfastigheter i Gunnilbo, Heds, Skinnskattebergs och Västanfors socknar. I köpen skulle även ingå industriella anläggningar.”

1943 Nytt ryssläger i Västmanland

En ny förläggning för ryssar som flytt till Sverige förberedes för närvarande, enligt vad Dagens Nyheter erfar. Den skall förläggas till trakten av Skinnskatteberg i Västmanland och meningen är att uppföra 4 – 5 baracker av arbetsmarknadskommissionens typ.

Förläggningar finns tidigare i Byringe, i Baggå och Abborrtjärn samt sedan en tid tillbaka vid Lisma i Huddinge. Någon minskning i flyktingarnas antal har inte förmärkts, ej heller någon avgång genom att vederbörande kunnat sändas vidare, varför behov finns för den nya förläggning som håller på att komma till stånd. Det kan tilläggas att svenska staten på vedertaget sätt ersättes från Sovjetunionen för kostnaderna. (DN 22/10 1943)

1943 40 arbetare i livsfara vid brand i gruvanläggning

VÄSTERÅS, torsdag.

En förödande eldsvåda hemsökte Källfallets gruvanläggningar i Riddarhyttan på torsdagskvällen. Elden började i den omkring 40 meter höga gruvlaven och spred sig därefter till linbanestationen och spelhuset, som spolierades. Vid eldsutbrottet befann sig ett 40-tal arbetare nere i Källfallets gruva och hade ingen annan möjlighet att ta sig upp ur gruvan än på stegarna. (DN 29/10 1943)

Det var, menade man inte någon risk att elden skulle sprida sig ned i gruvan, och att arbetarna skulle kunna vara kvar i gruvan över natten. Branden bekämpades av Riddarhyttans och Skinnskattebergs brandkårer.

1944 Kaj ritar en elefant

Och här kommer 11-årige Kaj Dufvelin, färdig att visa sin väldiga dresserade elefant. Kaj fick se den där elefanten i Högholmens djurpark i Finland, och så drev han in den i vår gemensamma cirkus. Kaj är en finsk pojke som för närvarande vistas i Skinnskatteberg i Västmanland. (DN 22/10 1944)

Kajs elefant

1947 Omorganisation av kolarskolorna

Förslag till omorganisation av statens kolarskola har av domänstyrelsen förelagts regeringen. Styrelsen anser önskvärt att skolan ombildas så att eleverna får en betydligt allsidigare praktik under kompetenta lärares ledning i de vanligaste förekommande skogsarbetena. Med ett större antal elever av 32 pr kurs och två kurser pr år måste tre förläggningar ordnas. Den nuvarande förläggningen för kolarskolan i Skinnskatteberg skall fortfarande disponeras, och därjämte placeras en i Norrland och en i södra Sverige. (DN 22/10 1947)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här.