Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg prickad för bristande styrning

Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg har återigen prickats av kommunens revisorer. Det skedde vid granskningen av verksamheten 2013. Revisorerna riktade en anmärkning mot kommunstyrelsen eftersom man trots flera gånger framförd kritik inte arbetat fram mätbara mål för den kommunala verksamheten. Här följer mitt anförande i kommunfullmäktige den 16 juni.

Målstyrning är en tilltalande och till synes enkel idé. Men, målstyrning är en svår gren.

Det finns en rad problem med den till synes enkla idén. Listan är lång: Hur ska man kunna skilja mål från medel? Politiska beslut är ofta kompromisser och ett medel att uppnå kompromisser är att uttrycka sig luddigt men målstyrningsläran förutsätter precisa och mätbara mål. En del mål är relevanta men svårmätbara. Ingen kommer att bry sig om att sträva mot sådana mål, man nöjer sig med det mätbara. Det är ofta oenighet om medlen att uppnå målen. Politikerna kan då inte göra sig av med ansvaret att välja hur målen ska uppnås. Det är ingen mening med att formulera mål för sådant som kommunen inte kan påverka. Målstyrningsläran strider också mot politikens inneboende logik: Politiker och partier som vill vinna val måste ha makt över sakfrågorna, inte bara abstrakta målformuleringar. Målstyrningen har också praktiska problem: Vem ska precisera de luddiga politiska målformuleringarna? Hur ska man utvärdera verksamheten och hur ska man avgöra vad som hade hänt om inte den utvärderade verksamheten hade funnits?

Styrning

Det finns organisationsforskare som menar att det är så svårt att styra med mål att det egentligen är omöjligt.

Det må vara hur som helst med den saken. Ett tycks både anhängare och kritiker vara ense om: Målstyrning är alldeles meningslös om man inte har ett system för uppföljning och utvärdering. Man kan inte styra om man inte vet om ens styrsignaler leder fram mot målet, om de är helt verkningslösa eller om de leder bort från målet.

Förutsättningen för att kunna följa upp och utvärdera är att målen formuleras så att de är mätbara. Det är på den punkten revisorerna vid ett flertal tillfällen har riktat kritik mot hur kommunstyrelsen tillämpar målstyrningsläran i Skinnskattebergs kommun. Om fullmäktige har formulerat icke mätbara mål är det styrelsens uppgift att precisera dem till mätbarhet, eller åtminstone att gå tillbaka till fullmäktige och säga att det här målet kan vi inte ha för verksamheten – det är inte uppföljningsbart.

Målstyrningssystemet i kommunen har tre nivåer. Överst finns en av fullmäktige beslutad vision. På nästa nivå finns tretton kommungemensamma mål också de beslutade av fullmäktige. På den lägsta nivån finns ett stort antal aktiviteter utarbetade av förvaltningen och beslutade av styrelsen. Det antas att aktiviteterna bidrar till uppnåendet av målen.

I tidigare redovisningar har uppföljningen gjorts på så sätt att aktiviteterna ”prickats av”: Har aktiviteten genomförts helt, delvis eller inte alls? Om alla aktiviteter som knyts till ett mål har genomförts har man påstått att måluppfyllelsen har varit 100 procent. Om detta vet man tyvärr ingenting eftersom uppföljningen inte har skett i termer av målet. Detta har vi flera gånger kritiserat från revisionen.

Kritiken har i årets årsredovisning lett till ett nytt system för uppföljning. Man uttrycker sig nu i termer av målen på en tregradig skala: Målet är helt uppfyllt, målet är delvis uppfyllt, målet är inte uppfyllt. Bedömningarna är kvalitativa och bygger inte på någon mätning av målvariablerna. Tyvärr uppfyller detta system lika lite som det förra kraven på uppföljnings- och utvärderingsbarhet.

De tre betygsnivåerna, varav bara två kommer till användning (helt och delvis uppfyllt) är på tok för oprecisa. De kvalitativa bedömningarna är inte tillförlitliga. Det framgår av att bedömningar som görs av samma sak på olika ställen i årsredovisningen är olika. Troligen skulle också olika bedömare kunna komma till olika resultat. Problemet kvarstår med andra ord.

När revisionen lät sina sakkunniga göra en utvärdering av kommunens styrsystem och återigen framförde denna kritik fick vi ett svar från kommunstyrelsen som inte andades handlingskraft. Om mätbarhet, uppföljning och utvärdering sades inget i kommunstyrelsens svar. I allmänna ordalag talade man om att styrmodellen skulle ”vidareutvecklas” och att det skulle komma en ”eventuell ny eller reviderad styrmodell”. Detta kritiken till trots och till trots att det finns ett fullmäktigebeslut om att mätbara effektmål som en mellannivå i styrsystemet skulle utarbetas.

Revisorerna har ansett att denna kommunstyrelsens bristande dådkraft är anmärkningsvärd och vi har därför i årets revisionsberättelse tvingats höja tonläget och vi riktar därför en anmärkning mot kommunstyrelsen. Vi hade gärna sett att fullmäktige ställt sig bakom denna anmärkning, men noterar att presidiet tyvärr inte har något sådant förslag. Revisionens anmärkning står dock fast. Kommunstyrelsen har förhållit sig passiv till tidigare kritik och till fullmäktiges beslut.