Husbondens röst

Surahammars kommun beslöt i fjol att lägga ned högstadieskolan i Virsbo. Elevunderlaget räckte inte till. Det utbröt politisk kalabalik. Det var på håret och resultatet av rena tillfälligheter att nedläggningsbeslutet till sist gick igenom. I samband med valet till Europaparlamentet genomfördes nu en folkomröstning om att åter öppna skolan. Valdeltagandet i omröstningen var mycket lågt men en mycket stor majoritet röstade för att skolan åter skulle öppnas. Det kommer inte att bli så. För säkerhets skull föreslår kommunledningen att delar av skolan ska rivas.

Husse

Frågan är med andra ord särskilt infekterad. I debatten efter folkomröstningen har P4 Västmanland gett plats för lokala aktörer som tror att ett förstatligande av skolan skulle öppna möjligheter att behålla landsbygdsskolor. Det är förstås gefundenes fressen för den folkpartistiske riksdagsmannen Roger Haddad från Västerås. Haddad är en politiker som oftast gläfser med husbondens (Björklunds) röst. Han är inte sen att nappa på idén om staten som landsbygdsskolornas frälsare:  ”Folkpartiets åsikt är att staten ska ta hela ansvaret för skolväsendet … visst, det blir mindre känsligt för de mindre kommunerna om staten tar ett större finansiellt ansvar än om småkommuner ska stå med en massa kostnader för skolan.”

I själva verket var det på vippen att den lokala opinionen hade lyckats förmå tillräckligt många i fullmäktige att motsätta sig nedläggningsbeslutet. Man undrar hur den lokala opinionen skulle ha agerat om en statlig myndighet hade stått för nedläggningsförslaget?

Orsaken till att många kommunalpolitiker i Surahammar trots allt var känsliga för opinionen är förstås att väljarna i Virsbo är en icke föraktlig del av deras väljarunderlag. Hur stor del av riksdagspolitikernas väljarunderlag utgör väljarna i Virsbo?

Voff, voff!

Det blir alltid en förfärlig kalabalik när skolor eller sjukhus förslås bli nedlagda. Kommunernas och landstingens politiker utsätts för ett starkt opinionstryck. Detta var förmodligen en viktig orsak till att sjuhussektorn förstatligades i Norge. Det blev betydligt lättare att anpassa strukturen utan störningar från de fylkeskommunala väljarna.

Och hurudan ser statens meritlista ut när det gäller att bevara offentlig service på landsbygden: Hur är det med skattekontoren, hur är det med fristående campus till regionala högskolor? Vart har postkontoren tagit vägen? Och arbetsförmedlingskontoren? Var är polisstationerna på landsbygden? Försäkringskassans kontor? Vad har hänt med de lokala tingsrätterna?

Man undrar om vi bor på samma planet, vi på landsbygden och Roger Haddad?