Mycket skit på Södermalm

Det var mycket skit på Söder häromveckan. På Nytorget mitt i hjärtat av Sofo satt lillführern Jimmie Åkesson och signerade böcker. Och vid Södra station spårade ett tåg fullastat med skit ur.

Linneas helg

Rekonstruktion av blåbärsris

Läskig mask

I bastun

Lex Carina blir verklighet

Den 27 november väntas riksdagen klubba igenom ett antal förändringar i kommunallagen. Bland dessa märks den förändring som jag tidigare beskrivit som ”Lex Carina”:

Regeringens förslag: Om den politiska majoriteten i fullmäktige har förändrats på ett sådant sätt att det parti som en nämnds ordförande företräder inte längre ingår i den politiska majoriteten, får fullmäktige välja ett nytt nämndpresidium.

I början av sommaren skickade regeringen förslaget till lagrådet, som inte hade något att invända på den här punkten. Också konstitutionsutskottet tillstyrker förslaget. Om en kommun med rödgrön majoritet till exempel skulle vilja införa en s k regnbågskoalition blir det alltså fritt fram att ge maktpartiets kommunalråd sluffen.

Strövtåg: Här stod sängarnas vagga (sic!)

Den 19 december 1917 kunde Köpings-Posten meddela att ”Nya tagelspinneriet i Bråten Bernshammar har af statens industrikommission godkänts som köpare af häst- och nöttagel”. Bråten är den allra sydligaste delen av den långsträckta byn Bysala, som sträcker sig närapå fyra kilometer längs väg 250 och sjön Långsvan. Det fanns en hel del småindustrier i Bysala som t ex cementvarufabrik och bryggeri, men sängtillverkningen i Bråten var något av en specialitet.

Den 7 november 1924 meddelade Bärglagsbladet att ägarna till Nya tagelspinneriet, herrarna Tore Jansson, David Jansson och E Arnold, hade försålt rörelsen ”med fastigheter, maskiner och övriga inventarier till hrr Verner Ahlqvist och C:o vilka komma att fortsätta med rörelsen. Tillträde 1 januari 1925.” Ett par veckor senare meddelade Köpings-Posten att ”Till länets handelsregister har anmälts av Karl Verner Ahlqvist, att han i Heds socken ämnar idka tagelspinneri i förening med handel under firma Bysala tagelspinneri V. Ahlqvist”

I Köping fanns på udden där Kölstaån och Valstaån flyter samman till Köpingsån ruinerna av en fabriksbyggnad som hade eldhärjats 1919. Tomten med fabriksruinen köptes 1925 av Nya Tagelspinneriet i Bråten. Verksamheten bedrevs under firma Nya Tagelspinneriet, Janson & Arnold. Sermanpå där dök Janson & Arnold upp igen. Nya Tagelspinneriet flyttade 1950 till nybyggda lokaler vid Nya Hamnvägen i Köping och blev så småningom Hästens sängar AB. Sermanpå igen.

Om man läser på Hästens hemsida på nätet så meddelas det lite skrytsamt att ”Sömn är en passion för oss på Hästens. Det uppdrag vi tagit på oss är att förändra världen med hjälp av sömn. Och för att ge världen den bästa sömnen skapar vi de allra bästa sängarna. Och som Sveriges äldsta sängtillverkare har vi slipat på detta sedan 1852.” Så det tyder väl på att Nya tagelspinneriet i Bråten var äldre än 1917.

Och samtidigt som Janson och Arnold gick mot nya segrar i Köping fortsatte Verner Ahlqvist oförtrutet verksamheten i Bråten. Och inte nog med det. I Bysala fanns förutom Ahlqvists tagelspinneri också Bröderna Janssons spiralmadrassfabrik (tidigare Bysala Fjäderfabrik). Det var nog inte lätt att hitta en annan by i Sverige av Bråtens storlek med sådan betydelse för sängbyggande.

Eftersom Ahlqvist tog över rörelsen 1925 borde annonsen vara från 1950

Produktprovning. I rollen som sängtestpilot ser vi Ingrid.

Strövtåg i Hedbygden

Det här är det åttonde inlägget i succéserien ”Strövtåg i Hedbygden”. På kartan markeras södra Bysala där sängindustrins vagga stod med 8. Tidigare inlägg har handlat om ”Galgbacken” (1), ”Vattenfallet som kom av sig” (2), ”Storsvindlaren”  (3), ”Flygplatsen” (4), ”Knopptorpet” (5), ”Älvstenen” (6) och ”Sjörået”.

 

En onsdagstjuv också

Även dagens tidning stulen. Träffprocenten (andel dagar med DN i lådan på utgivningsdagen) för 2013 nere på 66 procent blankt.

Måndagstjuven på banan igen

Stal tidning i Västanhed. Dagens Nyheters träffprocent (andel dagar med tidning i brevlådan på utgivningsdagen) för innevarande år är nu nere på 66,1 procent.

Inga nyheter idag eller tidning stulen?

Egendomligt nog fanns det inte någon tidning idag. Kan det verkligen vara så att det inte har hänt något och att det därför inte kommer ut någon tidning? Eller har tidningstjuven varit framme? Vem vet? Nu har det i alla fall gått 318 dagar sedan årsskiftet. Av dessa har det funnits tidning i brevlådan på utgivningsdagen i 212 dagar vilket motsvarar 66,7 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2013 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	9	2,8
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	80	25,2
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	3	0,9
- vardagar, utebliven tidning	14	4,4
Dagar med tidning på rätt dag	212	66,7

Regnbågen och guldpottan

Blockpolitiken är sedan 50-talet cementerad i den svenska politiken. Det är i stort sett otänkbart att Socialdemokraterna skulle kunna ingå i samma regering som något av de borgerliga partierna vad än Stefan Löfven säger. Efter det borgerliga maktövertagandet 2006 har skiljelinjerna mellan de båda blocken blivit än djupare. Miljöpartiet har emellanåt sprattlat emot men behandlas numera för det mesta som en del av vänsterblocket (”de rödgröna”). Sverigedemokraterna har i alldeles övervägande utsträckning ordnat in sig som ett borgerligt stödparti.

Men i kommunerna är bilden delvis annorlunda. Enligt sammanställningar av Sveriges Kommuner och Landsting har 44 av de 290 kommunerna en blocköverskridande styrande koalition. I de allra flesta av dessa fall är det Socialdemokraterna som gått i koalition med ett eller flera borgerliga partier. Men i 14 kommuner är också Vänsterpartiet med i styret. Bara i en kommun (Orust) är Vänsterpartiet med i kommunens styre medan Socialdemokraterna står utanför. Under tidigare valperioder har sådana lösningar varit vanligare. Efter 2006 års val bildades blocköverskridande koalitioner i 66 kommuner och efter valet 2003 var det hela 75 kommuner. Minskningen hänger säkert ihop med att blockgränsen har stelnat allt mer på den nationella nivån.

Det finns från tidigare perioder flera exempel på blocköverskridande koalitioner där Socialdemokraterna inte ingick. I populärjargongen har dessa grupperingar kommit att kallas ”regnbågskoalitioner”. Det var framförallt efter valet 1998 som ”regnbågskoalitionerna” fick ett uppsving. Det hände i Kalix, Timrå, Norberg och Fagersta. Efter valet 2002 styrdes landstinget i Sörmland av en regnbågskoalition. Efter valet 2006 tvingades Socialdemokraterna i opposition i Boden och Jokkmokk.

Ibland har bildandet av ”regnbågskoalitioner” tagits till intäkt för påståenden om ideologiernas död och kommunalpolitikens förment opolitiska karaktär. Det är förmodligen inte sant. Däremot kan det ha funnits lokala frågor som har ansetts vara så viktiga att man åtminstone tillfälligt kunnat gräva ned stridsyxan. Men den allra vanligaste bakgrunden har nog varit att Socialdemokraterna i vissa delar av landet, där de så länge någon kan minnas har haft makten, blivit alltför maktfullkomliga. De okonventionella allianserna har då haft till syfte att bryta denna maktställning. Och det är inte ett tecken på att kommunalpolitiken har blivit ”opolitisk”. Snarare är det tvärtom. Det gäller att blåsa liv i en förstenad politik.

- Att få igång demokratin igen är absolut viktigast, sa Fagerstas vänsterpartistiska kommunalråd Stig Henriksson i en tidningsintervju 1998.

Det finns många vittnesmål om hur förlamande det har varit för kommunerna när ett parti fått styra i orubbat bo i decennier, i en del fall i uppåt 70 – 80 år. Några sossegubbar har bestämt allt. Kommunfullmäktige har reducerats till ingenting. Alla beslut har redan fattats på arbetarkommunen. En död hand har lagts över den lokala demokratin.

Efter segervalet 1998 sa de nyblivna vänsterpartistiska kommunalråden i Norberg och Fagersta till SvD:

- En överenskommelse [med Socialdemokraterna] låg också färdig, men medlemmarna sade ifrån. De var trötta på socialdemokraterna och ville inte vara dörrmatta åt dem (Kent Persson).

Även i Fagersta var invånarna innerligt trötta på socialdemokraternas överhetsfasoner. Att gå högerut för att protestera är otänkbart för de flesta i dessa trakter och då är vänsterpartiet det enda alternativet (Stig Henriksson)

Men det är inte bara den lokala demokratin som har mått bra av regnbågskoalitionernas maktskiften. Det har till och med varit vitaliserande för det socialdemokratiska partiet att få gå i opposition. Maktskiftena har varit händelser som har skakat om partiapparaten och satt igång förändringar.

- Det kanske kan ha varit bra att få ett annat perspektiv, sa Jörgen Danielsson socialdemokratiskt  kommunalråd i Eskilstuna om regnbågskoalitionens maktövertagande i Sörmlandslandstinget i Dagens Samhälle 2006.

Av detta lär vi oss, att så kallade regnbågskoalitioner i kommunerna inte är ett uttryck för avideologisering. Istället kan det vara en hävstång för att välta maktfullkomliga pampar eller på annat sätt illa fungerande maktpartier över ända. Vitalisering av den lokala demokratin, som i bästa fall är tunnan med guld vid regnbågens slut, är ett djupt ideologiskt mål.

Och kanske väntar en liten guldkruka också de avsuttna.

Björklund, superpedagogen

Björklund

Sedan Jan Björklund tog över som skolminister har det stadigt gått utför med svensk skola. Det har varit kan man säga sju år av tilltagande reformhysteri med tre tutningar (”jag backar” eller ”min maskin arbetar för back") som signum. I en debattartikel i DN häromsistens skrev Gunnel Colnerud, pedagogikprofessor i Linköping ” Den nödvändiga tilliten mellan ­lärarna och samhället har ersatts av en ömsesidig misstro. Låt oss slippa fler ogenomtänkta reformer.”

Förutom att Björklunds främsta riktmärke är att det var bättre förr och att det gäller att backa skolan till hur den såg ut på 50-talet och dessförinnan, är det anmärkningsvärt hur han hela tiden lägger sig i lärarnas arbete med praktiska anvisningar om hur det ska undervisas. ”Mer katederundervisning” kräver han och nu senast förklarar han att hemläxor är viktiga och ger direktiv om hur lärarna ska arbeta med läxor.

Den här detaljstyrningen är alldeles unik i svensk politik och oroväckande. Vem skulle t ex vilja åka på en betongbro som konstruerats av infrastrukturministern? Och vem skulle vilja bli opererad av Göran Hägglund? För att inte nämna hur det skulle vara om Beatrice Ask själv agerade domare och dömde i tingsrätterna. Däremot tycks det vara alldeles okej att Jan Björklund talar om för lärarkåren hur de ska sköta sitt jobb.

När infrastrukturministern inte lägger sig i hållfasthetskalkylerna för betongbroar, när socialministern inte talar om för kirurgerna hur de ska lägga snitten och när inte justitieministern dömer i tingsrätterna, så beror det på att de litar på ingenjörerna, kirurgerna och domarna. Och att ingenjörerna, kirurgerna och domarna har större kompetens inom sina respektive områden. Men icke så utbildningsministern. Han litar inte på lärarna och anser sig själv vara högsta auktoritet på undervisning.

Den hittills bästa statsvetenskapliga analysen av Jan Björklund som utbildningsminister stod Hanna för när han tillträdde 2006. Hanna arbetade då i Tyskland och följde väl inte dagligen med i svensk politik. Men när hon såg bilden på den nya utbildningsministern utbrast hon spontant: ”Det ser man direkt att det där är en ond man”.

Läs tidigare inlägg om skolpolitiken och om gymnasiepolitiken.

Glad tågresa mot toppen!

Vargen och vägledning i partival ligger stadigt förankrade i topplistan över mest visade inlägg. Mest har berättelserna från vår förra skånska resa avancerat. Med all rätt ligger Emis fyraårsdag på tredjeplats och redogörelsen för tågsurfningen på fjärde plats. Kul att kunna berätta om tågresor som har fungerat.

Totalt var 522 besökare inne på sidan i oktober (499 i september) varav 402 (380) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,60 (1,48) och genomsnittlig tid per besök var 55 (61) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, Norge, Frankrike, USA, Tyskland och Storbritannien. Ströbesökare kom från Danmark, Nederländerna, Sydkorea och Turkiet.

De tio mest visade inläggen under oktober:

1. Hu! Nu är vargen här. (1:a)

2. Vem ska man rösta på? Gör ett test! (3:a)

3. Hurra hurra! Emi fyra år (ny)

4. Trainsurfing - som på räls (ny)

5. Berättelsen om vad monarkin har betytt (ny)

6. Måndagstjuven slog till igen (ny)

7. Älvan bubblade! (ny)

8. Flera flugor i samma smäll (ny)

9. Ny bok om politiskt beteende i storstadsregioner (ny)

10. Mördare och rövare, självmördare, gudsbespottare o...(ny)