Läsestund före dansen |
lördag 30 juni 2012
Nemo saltat sobrius
En eftermiddag kröp Emi och Julian ned i morfars och Ingrids säng för att "läsa tidningar". Efter ett tag blev det lite tråkigt och de bestämde sig för att istället dansa. Dansen bestod av att man hoppade i sängen, som tursamt nog är okrossbar. Musiken sattes på och av genom att man tände och släckte taklampan. För att undvika allvarliga kollisioner fick de turas om att dansa. Efter en stund blev Emi bortrövad för att tvångsduschas. Men Julian gav sig inte. Hans "dansade" vidare. När han ansåg sig färdig sa han till morfar: "Nu är det din tur att dansa". Morfar avstod klokt nog. Även om sängen är okrossbar, så är det inte säkert att morfar är det.
Kanalens dag vid Hjälmare docka
De tre kusinerna har varit vid Hjälmare docka för att vara med om kanalens dag. Från parkeringsplatsen på Arboga flygfält var det transport med kärra efter traktor. Detta var förstås en otrolig upplevelse.
Linnea var lite skeptisk till hästridningen. Men hon fick otroligt stiliga röda örhängen.
Emi på traktorkärran |
Julian på samma kärra |
Väl framme vid dockan vidtog nya vidunderligheter som att titta på ångbåtar, klappa en ödla, fiska påsar i fiskdamm. Och förstås - ponnyridning:
Emi på hästryggen |
Julian på samma hästrygg |
Linnea med röda örhängen |
måndag 25 juni 2012
Midsommarfirande i Västanhed
De tre kusinerna på väg till festplatsen |
Emi barfota i gräset |
Julian käkar vattenmelon |
Linnea festklädd |
Emis, Julians och Linneas morfar |
onsdag 20 juni 2012
Tredje dagen i rad utan tidning
Årets träffprocent är nu nere i 56,4 procent. Vad kan ha hänt???
tisdag 19 juni 2012
Föragligt DN. Tidningen kom inte ut idag heller
Årets träffprocent (andel dagar med tidning utdelad på rätt dag) är nu nere i 56,7 procent.
måndag 18 juni 2012
Platt fall Dagens Nyheter
Idag hände något bekymmersamt. Dagens Nyheter delades inte
ut i Västanhed. Vi undrar oroligt vad som kan ha inträffat.
Så här ser utdelningsstatistiken ut sedan årsskiftet:
Antal dagar på året
|
170
|
- tidningsfria dagar
|
-7
|
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
|
-41
|
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
|
-7
|
- vardagar, utebliven tidning
|
-18
|
Antal dagar med tidning på rätt dag
|
97
|
Av 170 dagar kom det tidning på rätt dag 97 dagar (57,1
procent).
torsdag 14 juni 2012
Sverigedemokraterna får konkurrens av Folkpartiet
Röster på Folkpartiet 1982 - 2012 |
Folkpartiet är återigen utrotningshotat. Då tar man till ett
beprövat recept och försöker liksom i valet 2002 att fånga upp den
främlingsfientliga opinionen i väljarkåren. I valet 1985 skrällde Folkpartiet
och nästan tredubblade sin väljarandel – från 4,7 till 13,4 procent. Efter den
nye partiledaren Bengt Westerberg
kallades ökningen för ”Westerbergeffekten”. Bengt Westerberg var tydlig i sitt
motstånd mot främlingsfientliga tendenser. I valet 1991 kom det
högerpopulistiska partiet Ny Demokrati in i riksdagen. När TV på valnatten
skulle intervjua partiledarna reste sig Bengt Westerberg och gick. Han vill
inte sitta i samma TV-soffa som nydemokraterna.
Men det skulle komma sämre tider för Folkpartiet. I valet
1998 var man nere i 4,7 procent. Det var nära ögat att de inte skulle ha
kravlat sig över fyraprocentspärren. Ny Demokrati hade åkt ur riksdagen 1994
och partiet upplöstes under såpoperaartade former. Den främlingsfientliga åkern
låg oplöjd. De enda som gjorde anspråk på denna var nynazistiska grupper, och
dessa var än så länge ett alltför magstarkt val för missnöjda svenska väljare.
Under buller och bång lanserade den nye partiledaren Lars Leijonborg en ny profilfråga: Man
ville införa ett test i svenska som man måste bli godkänd i för att bli svensk
medborgare. Den egentlige upphovsmannen till kravet var kulturgeografen och
chilenska flyktingen Mauricio Rojas
som vandrat åt höger i sina politiska uppfattningar och som på sin väg högerut
just passerade Folkpartiet. Språktestkravet blev en succé: Det blev 13,4
procent i valet och partiledaren som betraktats som en träbock utnämndes till
”Leijonkungen”.
Valundersökningen visade att var femte folkpartiväljare
uppgav att invandringspolitiken var det viktigaste skälet för deras partival. De
nytillkomna folkpartiväljarna tyckte i jämförelse med de gamla
folkpartiväljarna att det var ett bra förslag att Sverige skulle ta emot färre
flyktingar. Sören Holmberg och Henrik Oscarsson skriver i sin bok
”Väljare. Svenskt väljarbeteende under 50 år” att ”folkpartiet har uppenbart en
mer intolerant väljarkår efter valet 2002 än vad partiet haft i tidigare val.”
Under ytterligare en ny partiledare – majoren Jan Björklund – har det återigen gått
utför. I den sammanvägning av de större opinionsundersökningarna som Novus gör
åt Ekoredaktionen fick Folkpartiet i april i år bara 5,3 procent. Marschen mot
fyraprocentspärren är återigen i gång. Majoren försöker kommendera halt genom
att damma av det gamla språktestkravet nu uppfräschat med hot om indragna
bidrag till flyktingar som inte tar jobb de erbjuds.
Jag har sysslat med integrationspolitiska frågor sedan
80-talet och jag har faktiskt aldrig hört talas om att någon skulle ha upplevt
att det är ett särskilt integrationshinder att svenska medborgare är dåliga i
språket. Nog är det ett integrationshinder att man är dålig på svenska, men att
göra det till ett krav för medborgarskap är i bästa fall ett slag i luften och
i sämsta fall att hälla bensin på den främlingsfientliga brasan. Sak samma med
hotet om indragna bidrag. Idén bygger på föreställningen att flyktingarna är
lata och inte vill arbeta. Det tar upp till sju år i genomsnitt innan
flyktingarna får ett jobb. Ingen tror väl att den långa väntetiden beror på att
de under dessa sju år oavbrutet tackar nej till jobberbjudanden.
Om det leijonborgska reptricket ska lyckas en gång till är
inte säkert. För tillfället är inte huggomsåkern oplöjd. Nynazisterna har bytt
ut bombarjackan mot mörk kostym och låtit håret växa ut på huvudet.
Sverigedemokraterna tycks ha lyckats tvätta bort naziststämpeln och det är dem
som Folkpartiet nu ger sig in i konkurrens med.
Slutligen en pikant detalj om Lars Leijonborg och valet
2002. Riksdagen delade ut 29 miljoner till partierna för åtgärder som syftade
till att öka invandrarnas valdeltagande. Folkpartiet fick 2,8 av dessa
miljoner. En tredjedel av detta bidrag använde man för att finansiera
partiledarens valturné där han reste land och rike kring för att sprida det nya
främlingsfientliga budskapet. På direkt fråga försvarade partisekreteraren den
här användningen av pengarna: ”Lars har ju lyft integrationsfrågorna i
valrörelsen!”. God dag yxskaft.
Vid en genomgång jag hade i riksdagshuset med samtliga
partisekreterare var stämningen upprörd. ”De ska tvingas betala tillbaka
pengarna”, tyckte en av de övriga. Av detta blev dock intet. Hela saken
tystades ned och en rimlig tolkning är att det var fler som hade haft fingrarna
i syltburken. Exempelvis hade både Centern och Moderaterna lämnat vaga
redovisningar av vad de använt pengarna till och Kristdemokraterna lämnade
ingen redovisning alls.
Att läsa
Henry Bäck & Maritta Soininen (2004) Politisk annonsering eller nätverkande?
Uppföljning och utvärdering av partiernas särskilda informationsinsatser till invandrarväljare vid 2002 års val
Göteborg: Förvaltningshögskolan
Sören Holmberg & Henrik Oscarsson (2004) Väljare: Svenskt väljarbeteende under 50 år
Stockholm: Norstedts juridik
Jesper Strömbäck (2005) ”Ett parti som andra?” Liberal Debatt nr 5 2005
Två glada skitar. Lars Leijonborg och Mauricio Rojas gör språktest. Bild från Aftonbladet. |
tisdag 12 juni 2012
Den östgötske kaptenen
Kapten Sven Lindgren (m). Druckit karibacka?? |
När jag härförleden skrev om landshövdingen Stefan Carlsson
i Kalmar kom jag på att hans företrädare Sven
Lindgren en gång var en av mina absoluta favoriter. Första gången jag
träffade Sven var någon gång vid mitten av 70-talet. Tillsammans med
doktorandkollegan Svante delade jag
under en termin på ett vikariat som universitetslektor vid dåvarande Linköpings
högskola.
Det här var innan man byggde ett hemskt campus på den
vindpinade östgötaslätten. Istället höll man till inne i stan i, om jag inte
minns fel, den k-märkta cirkusbyggnaden. Men någon cirkus var det knappast där.
Prefekt var förre ordföranden i Högerns Ungdomsförbund Birger Hagård. Han visade sig aldrig utan uppgavs sitta på sin
herrgård. Studierektorn som nog också var moderat uppgavs ha slutfört sin
planering för terminen och kom aldrig till institutionen. Man såg aldrig till
några studenter utom lektionstid. Då materialiserades de helt plötsligt för att
efter lektionen återigen försvinna. Cirkusen var som en vitkalkad gravkammare.
Den enda kollega man mötte var den unge adjunkten Sven Lindgren, också han aktiv moderat och liksom jag själv
doktorand i statskunskap vid Stockholms Universitet. Han hade också varit
ordförande i Konservativ skolungdom och var officer i reserven.
Rådhuset i Östersund |
Åren gick och Sven och jag gick skilda vägar för att
återigen mötas alldeles i början av 90-talet. Vi möttes på den stora trappan
som leder upp till rådhuset i Östersund. Sven var nu efter att ha misslyckats
med forskarutbildningen moderat kommunalråd i Linköping och ordförande i en
kunglig kommitté om lokal demokrati. Kommittén hade sammanträde i Östersund,
inbjudna av ledamoten Gun-Britt
Mårtensson som var socialdemokratiskt kommunalråd i Östersund. Jag hade
skrivit en underlagsrapport till kommittén och flög upp för att föredra den
tillsammans med några herrar från, tror jag statskontoret, i samma ärende.
Flyget var kraftigt försenat men vi lyckades tubba busschauffören att köra ända
fram till rådhuset. Högst upp i den höga trappan stod kommitténs sekreterare Kai Kronvall oroligt väntande. Jag
hälsades med ”Gun-Britt skär tänder”.
Det visade sig att inte bara Gun-Britt skar tänder. Kapten
Lindgren var också uppbragd. Det var min underlagsrapport som inte föll på
läppen. Jag hade undersökt vad som hade hänt med kommunalpolitikernas representativitet
samtidigt som det varit stora omorganisationer i kommunerna. Slutsatsen var att
när man införde mer marknadsorienterade organisationsformer som härmade den
privata sektorn, så blev representationen för traditionellt underrepresenterade
grupper i samhället ännu sämre.
Allt hade varit klart för publicering i Ds-serien. Till och
med omslaget var ritat. Men budskapet i Östersund var att nu rådde
publiceringsstopp. Men vafan, tänkte jag, man kan väl inte låta sig censureras
hursomhelst av en östgötsk kapten i reserven. Väl hemkommen ordnade jag så att
rapporten publicerades i andra former. Och så tänkte jag att kaptenen kan gott
få en känga så jag skickade ut rapporten med ett pressmeddelande till alla
riksmedierna och tidningar och radiostationer i Östergötland.
Det tog skruv. Östgöta-Correspondenten ringde: ”Det där var
modigt gjort! Om du har vägarna förbi Norrköping kan du väl titta in på en
fika”. Och så blev det ett inslag i P1-morgon. Med på länk var den östgötske
kaptenen. Studioreportern frågade varför rapporten hade stoppats. ”Den var
dålig” meddelade kaptenen och utdroppade doktoranden Lindgren. Reportern
envisades och ville veta på vilket sätt rapporten var dålig. ”Slutsatserna
stämde inte med vår uppfattning” blev det kanske lite häpnadsväckande raka
beskedet. Kommittén, anförd av kapten Lindgren och kommunalrådet Mårtensson
ville med andra ord styra slutsatserna av beställd forskning. Jojomensan. Inte
undra på att korren tyckte att det var modigt gjort.
Rapporten och dess resultat kom därefter att publiceras i
olika sammanhang, bland annat i USA och i Italien. Inget jag gjort varken förr
eller senare har väckt sådan uppmärksamhet. Och allt har jag kapten Lindgren
att tacka för. Jag har flera gånger tänkt slå in alla publikationerna i ett
paket och skicka till Sven med tack för draghjälpen i karriären. Men det blev
aldrig av. Så jag får nöja mig med at tacka så här:
Tack Sven!
Publikationer
som bygger på den refuserade rapporten
Bäck, Henry (1993) Hur många och hurudana? Om organisationsförändringar, politikerantal
och representativitet i kommunerna Stockholm: Institutet för kommunal
ekonomi
Bäck, Henry (1994)
“Decentralisation, Privatisation and Representativeness in Local Government”
Conference on “Institutional Change at the Local Level” Roskilde University,
February 24-25.
Bäck, Henry (1994) “Organisationsförändringar,
representativitet och legitimitet i kommunerna” i Tom Ritchey (red) Samhällets strukturomvandling och dess
betydelse för lokal och regional anpassning. Rapport från ett FOA-seminarium i
Stockholm, 30 september 1993 Stockholm: FOA
Bäck, Henry (1995)
“Decentramento, privatizzazione e rappresentatività nel governo locale” Queste Istituzioni n.101-102
Bäck, Henry (1996)
“Decentralisation, Privatisation and Representativeness in Local Government”
i Peter Bogason (red) New Modes of Local
Government Organizing: Local Government Fragmentation in Scandinavia Commack NY:
NOVA Science Publishers
söndag 10 juni 2012
Jungfrudopp
Nu ska här skrytas. Jävla fin söndagkväll. Bastu. Jungfrudopp i Hedströmmen (nåja jungfru och jungfru). Pilsner i skolskenet på stranden. Sen kvällsmat: Pot-au-feu på lammhals serverad med riven pepparrot och dijonsenap och nedsvalt med årets prosbrännvin.
lördag 9 juni 2012
fredag 8 juni 2012
DN-fiaskot fortsätter
Inte heller idag kom det någon DN. Träffprocenten för år 2012 är nu nere i 57,5 procent. Bu!
torsdag 7 juni 2012
DN-haveriet
Ingen tidning idag heller. Sedan årsskiftet har vi haft tidning utdelad på rätt dag 57,9 procent av alla dagar. Mycket dåligt.
onsdag 6 juni 2012
Ljus i mörkret
Det är alltsomoftast
dålig stämning i Skinnskattebergs kommun. Befolkningen minskar. Skolan går ofta
lite rassligt. Det är dåliga resultat och höga kostnader. Verksamheter flyttar
eller hotar att flytta från orten. Oppositionsledaren (”världens bästa politiker”)
jämför med en kommunistisk diktatur. När företagarna ska sätta betyg på
företagsklimatet pendlar kommunen mellan sista och nästsista plats. Men allt är
inte bara elände. I tidningen ”Fokus” rankning av kommunerna efter ”var det är bäst att bo” finns flera ljusglimtar.
Plats nummer 203 av 290 är väl kanske inte så märkvärdigt,
men 203 är i alla fall bättre än sist (plats 290). Och i förra årets rankning
fick kommunen plats 262 – det är alltså en uppryckning med 59 platser på
listan. Det blir med andra ord bättre att bo i Skinnskatteberg. Och sett i ett
Västmanlands-läns-perspektiv kommer Skinnskatteberg på fjärde plats. Först är,
kanske inte oväntat Västerås följt av ja gissa vilken kommun? Jo, det är
förstås det övermåttan populära Fagersta, som alla andra vill gå ihop med. Sen
kommer av någon anledning Kungsör åtföljt av Skinnskatteberg. Så här ser
U-länslistan ut:
Kommun
|
Ranking
|
Västerås
|
117
|
Fagersta
|
127
|
Kungsör
|
153
|
Skinnskatteberg
|
203
|
Hallstahammar
|
216
|
Arboga
|
235
|
Norberg
|
236
|
Surahammar
|
261
|
Sala
|
263
|
Köping
|
269
|
Rankingen bygger på ett 40-tal olika egenskaper som förts
samman till fem större grupper: Att vara ung, att vara äldre, att ha familj,
att arbeta och den femte kategorin ”fundamenta” som består av en rad olika
variabler som antas påverka alla i kommunen. Om man skulle dela in kommunerna i
tre lika stora grupper kommer Skinnskatteberg i den översta tredjedelen när det
gäller ”att vara ung”. Det är med andra ord, mätt på det här sättet bra att
vara ung i Skinnskatteberg – grönt ljus. Gult ljus – mellangruppen – blir det för
”fundamenta” och ”att ha familj”. I den sista tredjedelen – rött ljus – hamnar
kommunen för kategorierna ”att vara äldre” och ”att arbeta”.
Vi kan ta en titt på enskilda variabler. Mycket bra
placeringar blir det t ex när det gäller ungdomars bruk av alkohol och tobak
(på den variabeln är Skinnskatteberg bäst i landet), andel familjer som har råd
att köpa villa (plats 17), nöjda kunder i äldreboenden (plats 26), miljöskyddad
areal (plats 29), arbetslöshetsutveckling (plats 30), taxeringsvärden för småhus
(plats 40), kommunens soliditet (plats 41), lärartäthet i skolan (plats 47),
kulturkostnad per invånare (plats 51), jämställdhet mellan män och kvinnor vad
gäller inkomster (plats 53), personaltäthet i förskolan (plats 80) och
idrottsföreningar (plats 95). Så allt är sannerligen inte nattsvart.
I botten ligger förstås Svenskt näringslivs mätning av
företagsklimatet. Här blir det plats 289 eller näst sist i hela landet. Jag har
skrivit om denhär rankingen tidigare.
Tyngst i rankningen väger en enkät med företagare i kommunen. Innebörden av de
usla placeringarna är alltså framförallt missnöjda företagare. En analys av
materialet för samtliga kommuner förra året pekade på att man kunde förklara en
stor del av missnöjet med (1) att befolkningen minskar, (2) att det är
vänsterstyre i kommunen och (3) att det nyligen varit maktskifte. Allt stämde
på Skinnskatteberg.
I materialet från Fokus finns befolkningsförändringens två
komponenter med – födelseöverskott och flyttningsnetto. Det visar sig att ju
större födelseöverskottet är (det föds fler än det dör), desto sämre blir
uppfattningen om företagsklimatet. Flyttningsnettot (fler inflyttade än
utflyttade) har inte alls samma betydelse. En annan omständighet som påverkar
företagarnas attityder är kommunalskatten. Ju högre skatt, desto sämre
”företagsklimat”. De båda variablerna – födelseöverskott och kommunalskatt
förklarar tillsammans kring 35 procent av skillnaderna mellan kommunerna.
För mig framstår det som obegripligt hur man kan tillmäta
ett mått som beror på företagarnas missnöje med folkminskning, vänsterstyre och
skatter så stor betydelse. Det finns faktiskt annat som har betydelse för hur
bra det är att bo i en kommun, och i flera av dessa avseenden har
Skinnskattebergs kommun avsevärt mycket bättre värden. Men Fagersta är det
förstås svårt att klå.
Etiketter:
Fokus,
Företagsklimat,
rankning,
Skinnskatteberg
tisdag 5 juni 2012
Heja Danmark!
Dannebrogen faller från skyarna under slaget vid Lindanäs i Estland den 15 juni 1219 |
DN:s tidningsdistribution havererar
Ingen tidningsutdelning idag i Västanhed.
Vad har hänt???
Så här ser utdelningsstatistiken ut sedan årsskiftet:
Antal dagar på året
|
159
|
- tidningsfria dagar
|
-6
|
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
|
-37
|
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
|
-7
|
- vardagar, utebliven tidning
|
-15
|
Antal dagar med tidning på rätt dag
|
94
|
Av 159 dagar kom det tidning på rätt dag 94 dagar (59,1 procent).
söndag 3 juni 2012
Ännu en månad med vargen i topp
Antal besök i maj var 513 (497 i april) varav 417 (429) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,90 (1,72) och genomsnittlig tid per besök var 77 (68) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, Brasilien, Danmark och Storbritannien; ströbesökare från Frankrike, Italien, Nederländerna,Tjeckien och Tyskland.
På tio-i-topplistan behåller vargen förstaplatsen. En bubblare är förslaget att slå samman alla kommuner med Fagersta. Det aktualiseras av krav från storföretagare i Skinnskatteberg och utbrytningsivrare i Sala.
1. Hu! nu är vargen här! (1:a)
2. En enda kommun i hela Sverige (ny)
3. Karibackabrännvin (2:a)
4. Utredningsförslag: Parlamentarism i kommunerna (ny)
5. Hotet mot skogsutbildningen i Skinnskatteberg (3:a)
6. Aningslöshet i nyspråket (7:a)
7. Till Dalarna vi for (ny)
8. Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan (ny)
9. Radikal sammanslagning av kommunerna (ny)
10. Länge leve VL buss 500 (ny)
På tio-i-topplistan behåller vargen förstaplatsen. En bubblare är förslaget att slå samman alla kommuner med Fagersta. Det aktualiseras av krav från storföretagare i Skinnskatteberg och utbrytningsivrare i Sala.
1. Hu! nu är vargen här! (1:a)
2. En enda kommun i hela Sverige (ny)
3. Karibackabrännvin (2:a)
4. Utredningsförslag: Parlamentarism i kommunerna (ny)
5. Hotet mot skogsutbildningen i Skinnskatteberg (3:a)
6. Aningslöshet i nyspråket (7:a)
7. Till Dalarna vi for (ny)
8. Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan (ny)
9. Radikal sammanslagning av kommunerna (ny)
10. Länge leve VL buss 500 (ny)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)