Jag har idag skickat
följande mail till Skinnskattebergs kommunfullmäktiges ordförande Lennart
Lidquist (L) med frågor med anledning av hans agerande vid fullmäktigemötet den
25 mars.
Bäste Lennart!
Jag skulle vara mycket tacksam om du kunde klargöra
grunderna för ditt beslut vid fullmäktige den 25 mars att inte ta upp frågan om
interpellationen från Ingrid Örfelth Kraft och Roger Ingvarsson skulle få framställas.
Du sa vid sammanträdet att ”jag kommer inte att ställa proposition därför att den inte uppfyller kraven
i lagen eftersom det är två som har undertecknat den. Och det gäller då
kommunallagen femte kapitlet 60:e paragrafen.”
Den paragraf i lagen som du refererar till lyder: ”Interpellationer ska ha ett bestämt
innehåll och vara försedd med motivering.”
Att tolka denna bestämmelse som ett förbud att behandla
interpellationer med flera interpellanter är som jag ser det inte möjligt. Inte
heller finns någon annan paragraf i kommunallagen 5:59-63 som kan tolkas på det
sättet.
I arbetsordning för fullmäktige ska kommunen bestämma hur
interpellationer ska handläggas. I Skinnskattebergs kommuns arbetsordning för
fullmäktige regleras detta i paragraf 26. Inte heller där finns ett förbud mot
att handlägga interpellationer med flera interpellanter.
På båda ställena (kommunallagen och arbetsordningen) finns
en regel om att en interpellation ska vara undertertecknad av en ledamot. På
vilka grunder och med vilket motiv skulle detta göra det förbjudet att
handlägga en interpellation med två interpellanter?
Enligt kommunallagen 5:62 är beslutet inte heller
ordförandens utan fullmäktiges. Där står ”Fullmäktige
beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får ställas”.
Inte heller förarbetena till kommunallagen har något att
säga om ett förbud att släppa fram interpellationer med flera ledamöter som
undertecknat den. Propositionen 1990/91:117 framhåller däremot
interpellationsinstitutets demokratiska betydelse:
”Rätten för
fullmäktiges ledamöter att ställa interpellationer och frågor är mycket viktig
från demokratisk synpunkt. De har i interpellationen ett kontrollmedel över
nämnderna vid sidan av den kommunala revisionen. Den politiska debatten kan
också vitaliseras genom interpellationsinstitutet.”
Förarbetena till 2017 års kommunallag (Prop 2016/17:171)
innehåller inga ändringar vad avser de paragrafer som reglerar
interpellationsinistitutet.
Den stoppade interpellationen var ställd till socialnämndens
ordförande. Vård- och omsorgssektorn för vilken socialnämndens ordförande är politiskt
ansvar har under senare tid haft stora problem bland annat på grund av
uppsägningar. Detta har uppmärksammats både i lokala och sociala media.
Mina frågor till dig är därför:
- Vilken är den lagliga grunden för att inte handlägga den aktuella
interpellationen?
- Varför fattade du ensidigt detta beslut istället för att som
lagen föreskriver låta fullmäktige avgöra saken?
- Finns ditt beslut protokollfört?
- Hur ser du på avvägningen mellan det påstådda formella
felet och interpellationens demokratiska värde (jämför propositionen)?
· För din kännedom vill jag också meddela att jag också har tillställt
lokala media detta mail.
Med vänliga hälsningar
Henry Bäck
