Varför kostar grundskolan så mycket och varför är resultaten så dåliga?

Dom största beståndsdelarna i den kommunala utbildningssektorn är grundskolan, fritidshemmet, förskolan, gymnasieskolan och kommunala vuxenutbildningen. I genomsnitt i hela landet svarar grundskolan för närmare hälften av kostnaderna (44 procent).

En bild av om kommunen satsar mer eller mindre pengar på dom olika verksamheterna än vad man borde vänta sig utifrån kommunens storlek och socioekonomiska faktorer som t ex invandrartäthet och föräldrarnas utbildningsnivå får vi av nettokostnadsavvikelsen. Den visar hur mycket kommunens kostnader skiljer sig från den standardiserade nettokostnaden i det statliga kostnadsutjämningssystemet. En positiv nettokostnadsavvikelse betyder att verksamheten kostar mer än vad den ”borde” och negativa värden att den kostar mindre.

Orsakerna till avvikelserna är antingen dom prioriteringar som kommunen gör, eller att verksamheten bedrivs på ett mer eller mindre kostnadseffektivt sätt. Positiva avvikelser kan alltså bero, antingen på att man prioriterar verksamheten högt, eller på att man använder pengarna på ett oekonomiskt sätt.

Är det något eller några kostnadsslag som sticker ut?

Databasen Kolada redovisar kommunvisa nettokostnadsavvikelser för grundskola, förskola, gymnasieskola och fritidshem, Så här ser det ut för Skinnskatteberg:

Nettokostnadsavvikelse, miljoner kronor	2019	2020	2021	2022	2023
Förskola	4	2	1	0	3
Fritidshem	0	0	0	0	-1
Grundskola	11	10	14	13	12
Gymnasieskola	-1	-2	0	-1	2

 Av detta kan vi dra slutsatsen att grundskolan, som ju samtidigt är den största verksamheten, dras med stora positiva nettokostnadsavvikelser. Under åren 2019 – 2023 ligger avvikelserna på 10 – 14 miljoner kronor årligen. Även förskolan ligger lite högt med 0 – 3 miljoner, medan gymnasieskolan har små avvikelser, mellan -3 och +2 miljoner.

Det verkar därför rimligt att i första hand rikta blickarna mot grundskolan. Varför kostar Skinnskattebergs grundskola så mycket mer än vad den ”borde” kosta med dom strukturella förutsättningar som kommunen har.

Låt oss först se på hur grundskolans kostnadsstruktur ser ut. Den offentliga statistiken redovisar grundskolans kostnader i följande kategorier:

• Lokaler och inventarier
• Undervisning
• Måltider
• Lärverktyg, utrustning, bibliotek
• Elevvård, elevhälsa
• Övrigt

I Skolverkets statistik kan man jämföra kostnaderna per elev för dessa olika kostnadsslag med kommuner i samma kommungrupp (enligt den indelning som SKR använder). Det visar sig då att Skinnskattebergs skola är dyrare än jämförelsekommunernas kostnader för samtliga kostnadsslag utom ”lärverktyg, utrustning och bibliotek” samt ”elevvård, elevhälsa”. Allra dyrast, relativt sett, är kategorin ”övrigt”. Där är kostnaderna 45 procent högre än i den jämförda kommungruppen. Sen kommer ”undervisning” 33 procent högre, ”måltider” 30 procent och ”lokaler” 28 procent.

Att ”lärverktyg m m” är mycket billigare skulle kunna bero på att det är det vanliga kommunbiblioteket som fungerar som skolbibliotek och därmed dyker upp på något annat ställe i kommunens räkenskaper.

Fler av dom ”för dyra” verksamheterna har ganska små totalkostnader. På den grunden kan man fokusera undervisning, övrigt och lokaler. Om man multiplicerar skillnaderna mellan vår kommuns kostnader och dom genomsnittliga med antal elever (cirka 340 elever) kan man få en grov uppfattning om vad som borde utsättas för en närmare analys:

Vi får då följande lista:

• Undervisning  11 mkr
• Övrigt                 5 mkr
• Lokaler              2 mkr

 Varför är undervisning och ospecificerade övriga kostnader så höga

Det som förundrar är dom stora kostnaderna för undervisning och ”övrigt”. Så här beskrivs innehållet i dessa båda kostnadsslag av SCB:

Undervisning: Kostnader, främst löner, för skolledning och samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter samt lönekostnader för lärare under tid för kompetensutveckling och lönekostnader för ev. vikarie.

Övrigt: Alla övriga kostnader som inte ingår i ovanstående kostnadsslag, t.ex. syv-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling såsom kursavgift (exkl. lönekostnader).

Det är märkligt att lärarlönerna skulle skjuta i höjden, eftersom Klockarbergsskolan har en låg andel behöriga lärare. Andelen behöriga lärare var 2023 53,9 procent. Rikssnittet var 72,4 procent och jämförelsen med ”liknande kommuner” (utvalda av Kolada för att avspegla liknande strukturella förutsättningar) visar att Skinnskatteberg kommer näst sist av åtta kommuner. Jag har inte hittat någon statistik om vad legitimation och behörighet innebär för löneläget, men lärare med eftergymnasial utbildning tre år eller mer tjänar i snitt 6 000 kronor mer i månaden än dom med mindre än tre års högskoleutbildning. Det vore rimligt att anta att lönesumman blir lägre, ju fler icke behöriga lärare man har.

Skolledning och administration är poster, både i ”undervisning” och ”övrigt”. På Klockarbergsskolans hemsida kan man läsa att skolledning och expedition består av följande tjänstemän:

1. Sektorchef barn och utbildning
2. Rektor
3. Biträdande rektor för högstadiet
4. Biträdande rektor för fritidshemmet
5. Skolsekreterare

Dessutom finns det en rektor för förskolan. Av dom fem tjänstemännen är det bara biträdande rektorn för fritidshemmet som inte kan direkt redovisas som lednings- och administrationskostnader för grundskolan. Vad kostar denna ledning och administration, och är det nödvändigt med både en sektorchef och en chef rektor för grundskolan?

Mycket av den verksamhet som åligger kommunen bedrivs av andra. Det gäller för gymnasieskolan och för den kommunala vuxenutbildningen. Betala får kommunen förstås, men man har inga anställda och inga lokaler att leda och administrera. Det betyder att när det gäller den praktiska funktionen att leda och administrera så dominerar grundskolan även i sektorchefens arbete.

Grundskolans kvalité och effektivitet

Jag har tidigare påpekat att höga kostnader kan tyda antingen på slösaktighet eller på höga ambitioner. Ambitionerna kan man inte säga så mycket om, men när det gäller verksamhetens resultat finns flera olika mått. Frågan man kan ställa sig är om dom högre kostnaderna leder till bättre resultat? Resultatmåtten är kvantitativa och bygger på betyg. Skolan har förstås mjukare mål som är svårare att fånga i siffror. Det ska man hålla i åtanke, när man ser på dom kvantitativa resultatmåtten.

Jag har valt att se på ”meritvärdet” för niondeklassarna, där betyg i 17 ämnen vägs samman. Tyvärr är inte heller dom resultaten så smickrande för Skinnskattebergs grundskola. SKR har beräknat förväntade värden med utgångspunkt i dom strukturella förutsättningarna. År 2022 låg Skinnskattebergs nior i snitt 10,4 enheter under detta modellberäknade (förväntade) resultat. 2023 var ännu sämre med en avvikelse på minus 15,0. Ljuspunkten var 2024 där man segat sig över nollpunkten: resultatet blev plus 1,4. Men om detta trendmässigt håller i sig vet man först om något eller några år. Historiskt levererar grundskolan i kommunen dåliga resultat. Det kan också påpekas att bilden inte är entydig för vårterminen 2024. Andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram minskade från nästan 100 procent vårterminen 2023 till 82 procent ett år senare.

Effektivitet definieras vanligen som kvoten mellan dom resultat en verksamhet levererar och dom resurser som går åt. Det är uppenbart att grundskolan i kommunen sväljer stora resurser, större än vad man borde vänta sig. Samtidigt vet vi att resultatet i bästa fall är svajigt, om inte ganska dåligt. Dessa båda iakttagelser tyder på en låg effektivitet. I en nyutkommen rapport från Svenskt Näringsliv har man försökt sig på att uppskatta effektiviteten i tre kommunala verksamheter (grundskola, äldreomsorg och bibliotek). Man har förstås fått använda befintliga mått på kostnader och resultat. +Givetvis blir mjukare, svårmätbara effekter inte med i analysen. I princip bygger analysen därefter på en rangordning av kommunerna från den mest till den minst effektiva. Analysen fullbordas med att den egna kommunens effektivitet anges i relation till den mest effektiva. En rad invändningar kan förstås riktas mot metoden, men i brist på annat kan den ge fingervisningar.

Så här ser resultaten ut för Skinnskattebergs kommun:

	Rang	Effektivitet	Besparingspotential
Totalt	203	68 %	56 mkr
Grundskola	276	61 %	26 mkr
Äldreomsorg	108	75 %	21 mkr
Bibliotek	235	38 %	3 mkr

Som synes sticker grundskolan ut också i den här analysen. Anmärkningsvärt är den stora skillnaden gentemot äldreomsorgen, som ju vid sidan om grundskolan är den andra budgetmässigt tunga klumpen. Äldreomsorgen ger ju Skinnskattebergs kommun en mycket bättre placering vad gäller effektivitet än grundskolan.

Vilka frågor skulle man behöva ha svar på?

• Varför är undervisningskostnaderna så höga, särskilt med tanke på den höga andelen ej behöriga lärare?
• Vad kostar egentligen skolledning och administration, och kan man klara sig utan en dyrbar sektorchef?
• Varför är lokalkostnaderna så pass höga som dom är och vilka rationaliseringar av dessa är möjliga?
• Finns några andra förklaringar till dom höga kostnaderna och den låga effektiviteten i grundskolan?

Datakällor

Kolada, SCB, Skolverket, Svenskt Näringsliv