Sven-Erik Österberg var kommunalråd (S) i Skinnskatteberg på 1990-talet. Därefter har han hunnit med att sitta i riksdagen, varit biträdande finansminister, landshövding i Norrbotten och i Stockholm. I en intervju med honom när han förra sommaren tog itu med en utredning om kommunsammanslagningar kallade tidningen Dagens Samhälle honom för ”Bamseutredare.” Jag har tidigare skrivit här om den Österbergska utredningen, som konstaterar att det inte finns något intresse för frivilliga kommunsammanslagningar.
Tidningens reporter passade på att fråga honom om vad han
trodde om sin hemkommun.
Du har själv varit kommunalråd i
hemkommunen Skinnskatteberg som är mycket liten (4 402 invånare). Skulle
du kalla Skinnskatteberg en långsiktigt hållbar kommun?
—
Det är
klart att det är en sådan kommun som ligger på gränsen. Jag vet att det är
stökigt både politiskt och tjänstemannamässigt. […]
Svaga majoriteter, svårt få ihop politiskt styre, tjänstemän blir osäkra och
lämnar. Man får en nedåtgående spiral.
—
Har man
ett hyggligt kommunalråd och en hygglig kommunchef – då funkar kommunerna också
hyggligt.
Vi står nu, efter avsättningen av Ewa Olsson Bergstedt (SD)
inför nyval av kommunalråd. Enligt rykten har Socialdemokraterna att ta
ställning mellan två kandidater. Fredrik Wigerskog och Tony Bölja. Ingen kan
utan stöd av andra partier få majoritet i fullmäktige. Alternativen där ser ut
att vara två: Antingen kan man ta stöd av dom båda andra oppositionspartierna Vänsterpartiet
och Moderaterna. Då kan man samla 13 av fullmäktiges 25 röster. Eller så kan
man ta stöd av Liberalpartisterna. Det kan teoretiskt ge 14 röster. Men det
skulle dels fordras att Liberalpartisterna är så pass maktsugna att dom är
beredda att bita huvudet av skam – att Socialdemokraterna tillsammans med V och
M störtade SD+L+C-styret och särskilt avsatte den ledande liberala politikern
Elisabeth Åberg. Dels krävs det att alla S-ledamöter i den hemliga omröstningen
stöder ett S+L-styre, vilket är mycket osäkert.
Men första steget är att S på ett medlemsmöte på
tisdag nästa vecka utser sin kandidat. Frågan är då om det är med Sven-Erik
Österbergs ord en ”hygglig” kommunalrådskandidat man väljer. Vad menar han
egentligen med ”hygglig”? Det finns åtminstone två olika betydelser. Antingen
kan man mena en snäll och trevlig person. Synonymer kan vara bussig, vänlig,
schysst. Svenska Akademins Ordbok (1932) föreslår ”som har ett tilltalande
yttre skick och uppträdande eller umgängessätt, trevlig, hyfsad, belevad; även
som har ett tilltalande utseende, behaglig, täck.”
Den andra betydelsen av ”hygglig” är att man är åtminstone
ganska bra. Synonymer som nämns är t ex acceptabel, skaplig, hyfsad, passabel,
tillfredställande, icke illa. Här handlar det så att säga om förmågan. När vi
talar om en kommunalrådskandidat skulle man kanske säga att det handlar om
kandidatens kaliber.
Snäll och trevlig (”god ton”) eller förmåga, kaliber? Utan
något egentligt belägg skulle jag tro att Österberg menar det andra. Och så
lite som jag känner dom båda kandidaterna uppfyller dom alldeles säkert båda
två den första tolkningen. Snälla och trevliga personer. Men däremot skiljer
det sig nog en hel del vad gäller kalibern. Wigerskogs kommunala erfarenhet är
närapå ingen alls. Han är suppleant i kommunstyrelsen och han har varit
ordförande i Arbetarkommunen (Sossarnas partiorganisation), men lämnade
uppdraget efter valet på grund av ”det politiska spelet om styret”. Han stod
helt enkelt inte pall.
Tony Bölja har både facklig och politisk erfarenhet. Han har
suttit i både fullmäktige och i kommunstyrelsen. Han föreslogs av sossarnas valberedning
till första namn på valsedeln hösten 2022 och var en given
kommunalrådskandidat. Efter att kretsen kring förra kommunalrådet Lena Lovén
Rolén genomfört en kupp på nomineringsmötet avsa han sig alla kommunala uppdrag.
Han har kandiderat till riksdagen för Socialdemokraterna. Hans fackliga meriter
inom IF Metall är imponerande. Det råder nog inga tvivel om vilken av dom båda
kandidaterna som är ”hyggligast” i betydelsen kaliber, kunnigast, mest
erfarenhet.
Till detta kan också läggas det politiska valet. Wigerskog
tillhör Lovén Roléns närmaste krets, och det är väl känt att hon på olika sätt
har motarbetat samarbete med Vänsterpartiet och uttryckt sympatier för att
samarbete mellan S och L. I en intervju med Fagersta-Posten säger Fredrik
Wigerskog: ”Jag har svårt att tro att ett samarbete med V och M skulle fungera.”
Det är mycket som tyder på att valet av S-kandidat också är avgörande för
Socialdemokraternas politiska vägval.
Socialdemokraterna har /haft många politiker på olika uppdrag med facklig bakgrund
SvaraRaderaI Skinnskatteberg tex Måna Mattson och Sven-Erik Österberg
På central med ministerupodrag tex Eva Nordmark, Anna Ekström, Annika Strandhäll, Johan Danielsson och inte minst Stefan Löfven
Så facklig erfarenhet är en merit då ordflrandeuppdragen är lika men för olika grupper
Fackets medlemmar vs Poltikens väljare
En stor del av att leda en kommunal handlar om personalpolitik. Facklig erfarenhet är direkt relevant.
SvaraRaderaJag förstår inte hur någon kunde rösta på fler av samma misslyckade allianser och bristande erfarenhet och kompetens. S-medlemmar - som parti har din röst på ledarskapet verkligen betydelse för kommunens framtid och gynnar potentiellt alla. En röst som favoriseras av de lojala och beroende av LLR och EA - är en röst som säkerställer att kommunen försvinner och offentliga resurser slösas bort.
SvaraRaderaBra sammanfattat.
RaderaKan bara hålla med.
Radera