Fullmäktige i Skinnsberg: Gabriel nere för räkning

 

Förslag till offentlig konst i Västanhed

Inför fortsättningen på det avbrutna fullmäktigemötet den 12 december blev kaoset i frågan om Skinnskattebergs styre totalt. Maktskiftesalliansen L+M+C+SD hade totalt pulveriserats. M hade redan tidigare lämnat. På måndag morgon före mötet den 19:e lämnade också L in skorna. Kvar var bara SD och C (som förmodligen inte förstod något av vad som hände).

Det föreföll omöjligt att på en eftermiddag lösa det problem som uppenbarligen legat och pyrt sedan valet i september. Problemet stavades: K-o-m-m-u-n-a-l-r-å-d. Vem skulle bli högsta hönset i det nya skinande högerskinnsberg? Skulle det som Gabriel Andersson (L) påstod bli han själv, eller fanns det någon annan. Någon som deklarerat att hon var en ”lagspelare” och som ”inte ville bråka om det nu”. På måndag morgon var det annat ljud i skällan. Nu var SD:s Ewa Olsson Bergstedt den givna vinnaren.

När fullmäktige möttes lyckades Vänsterns Fredrik Skog driva igenom en interimslösning: Ordförande i kommunstyrelsen och nämnderna skulle bara väljas för en övergångsperiod fram till nästa fullmäktige. Då skulle man i bästa fall ha två månader på sig att lösa upp knutarna.

Resultatet av detta val av interimistiska ordförande blev i det närmaste ett dråpslag för Gabriel och hans ”liberaler”. Till ordförande i KS och tillfälligt kommunalråd valdes SD:s Olsson Bergstedt. En SD-are la också vantarna på förste vice ordförandeposten och jobbet som andre vice gick till förra kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S). Till ordförande i den nya vård- och omsorgsnämnden valdes en SD-are och till vice en socialdemokrat. I miljö- och byggnadsnämnden blev en socialdemokrat ordförande. Inte en liberal i sikte någonstans, utom i överförmyndarnämnden där den allestädes närvarande Elisabeth Åberg (L) valdes som tillfällig ordförande. ”Ständigt denna Betta” skulle man kunna säga för att parafrasera Ture Svenson. Gabriel Anderssons namn var inte aktuellt för någon post.

Men det är viktigt att komma ihåg att Gabriel och ”Liberalerna” är nere för räkning. Domaren kommer till tio först vid nästa fullmäktigesammanträde. Om inte Gabriel klarar av att resa sig kan det gå att få fram andra starka utmanare. Socialdemokraterna har redan i en insändare i Fagersta Nyheter förklarat sig redo att ta över.

Den efterföljande behandlingen av budgeten kan också ge fingervisningar. Det fanns tre förslag: Det var först kommunstyrelsens budgetförslag som efter vissa tilläggsyrkanden stöddes av S och V (11 mandat i fullmäktige), ett ganska starkt förslag från Moderaterna (2 mandat i fullmäktige) och slutligen SD:s förslag som i stor utsträckning liknade kommunstyrelsens förslag. SD har 6 mandat i fullmäktige). På några få punkter fanns det markeringar, mest av symboliskt slag i SD-förslaget, som projektering av brandstation (som kommunens invånare redan sagt att de inte vill betala). Utredning pågår redan om hur brandstationsfrågan ska lösas. En intressant fråga är det lömska sätt Olsson Bergstedt och hennes hov försöker föra in kulturkriget även i Skinnskatteberg. Mer om det senare.

I kontrapropositionsvoteringen (oh la la vilket ord!!!) ställdes M-förslaget mot SD-förslaget. Här vann SD med 11 röster (SD+L) mot Moderaternas tre (M+C). S och V avstod från att rösta. I huvudvoteringen blev det lika 11 röster för S+V och 11 röster för SD+L. Moderaterna och Centern avstod från att rösta. Den alltid lika lydige fullmäktigeordföranden (L) avgjorde med sin utslagsröst till SD:s förmån. Agerandet i budgetfrågan luktar lite av den gamla fula sentensen: ”Den med den brunaste näsan vinner”.

Några ord om kulturkriget. Överallt i kommunerna, särskilt de där SD fått inflytande går de till storms mot konst och kultur. Konsten utmärks enligt kulturkrigarna framförallt av könsorgan. Särskilt starkt har de reagerat mot vad de kallar ”menskonst”. Nej, konst ska det inte vara. Det ska vara sådant som är ”trevligt” i stället påstår de. Kultur kan kanske gå an om det är t ex stångstörtning, gammaldans eller påhittade folkdräkter. Men viktigast är att trivsel ska gå för mens- och vaginakonst, som ingen vill ha. Jämför med nazisternas begrepp ”Entartete Kunst”

Kommunstyrelsen hade föreslagit ett mindre anslag till offentlig konst utanför tätorten. Man kan förstå att detta framstått som ett rött skynke. SD:s egen lilla trivselmamma Ewa Olsson Bergstedt ville och fick med Liberalernas hjälp en ändring av anslaget till ”trivselåtgärder”.

Själv skulle jag vilja komma med ett förslag som är såväl konst som trevligt. Här i Västanhed där vi bor vore det väl mysigt med en ryttarstaty i brons. Den kunde ställas upp i den öppna triangelformade platsen vid brevlådorna på Ekvägen, gärna högst upp på den grushög som brukar finnas där. För att ingen ska känna otrivsel kunde väl stridshingsten förses med byxor.

Efter den fullmäktigekvällen var jag tvungen att åka ambulans till lasarettet i Köping.