Läs om maktkampen i Strömfors (tolfte delen)

 

Strömfors är ett litet mellansvenskt brukssamhälle. Under snart ett år har kommunalpolitiken i Strömfors skakats av en kris. Det har varit en maktkamp mellan Arbetarpartiet och Framstegspartiet, Bondepartiet, de Konservativa och det högerextrema Fosterlandspartiet. De borgerliga har allierat sig med den nya kommunchefen Nora Aalberg Rönnlund.

Nu finns boken om maktkampen i Strömfors. Den publiceras här på bloggen som följetong. Här kommer nu det tolfte avsnittet. Sist såg vi hur Rönnlund i sin kamp mot kommunalrådet fick oväntad hjälp av en PR-konsult med kopplingar till de konsulter som utredde Rönnlunds påståenden om att hon mobbats av kommunalrådet. I det här avsnittet går vi över till dramats efterspel. Konsulterna och kommunalrådet försöker här trappa ned konflikten. Detta försvåras av borgerliga politiker som har svårt att hålla fingrarna i styr. Nästa del kommer att publiceras den 12 maj. Där når dramat sitt oundvikliga slut i och med att kommunchefen köps ut. För gratis nedladdning av hela boken, klicka här.

Trevlig läsning!

10 Efterspelet

Nedtrappning av konflikten

Konsulterna från Kropp & Knopp föreslår till sist i sin rapport åtgärder som de anser att Strömfors kommun borde göra. Här föreslås t ex att man ska medla mellan de inblandade parterna, att man ska jobba med ”teamutveckling” och ge individuellt stöd till alla inblandade. Det borde också komma till utbildningar för chefer och personal om psykosocialt arbetsmiljöarbete.

Det som verkar vara själva juvelen i kronan är en rekommendation att man ska arbeta med ”värdegrund” och ”tillit”. Plusorden står i rad: ”framåtblickande perspektiv”, ”god arbetsmiljö”, ”effektivitet”, ”ömsesidig relation”, ”kommunikation”, ”tillitsfulla relationer”, ”tillitsbaserad styrning”.

Det föreslås också att den politiska ledningen och tjänstemannaledningen gemensamt tar fram ett styrdokument för hur styrningen i kommunen ska fungera. Det ska bli ett gott samspel och tydliggöra fördelning av ansvar och roller.

Några disciplinåtgärder föreslås inte. Det skulle i och för sig knappast vara möjligt eftersom de två som i tre av händelserna bedöms ha felat och utsatt kommunchefen för kränkningar är kommunalrådet och fullmäktiges ordförande. Ingen av dessa är ju anställd av kommunen. Kränkande särbehandling kan ju också, teoretiskt sett, inrymma brottsliga handlingar (t ex förtal). Åtgärder som då kan bli aktuella är polisanmälan och/eller åtal. Inget sådant föreslås heller.

Disciplinåtgärder eller rättsliga åtgärder skulle rimligen innebära att de konflikter som finns skulle trappas upp. Istället får man väl tolka de faktiska rekommendationerna (medling, teamutveckling, individuellt stöd, utbildning, tillitsbaserad styrning) som inriktade på att trappa ned konflikten.

Svårt att hålla fingrarna i styr

Men det finns personer som på olika sätt varit inblandade i historien, som inte riktigt kan hålla fingrarna i styr och försöker trappa upp, eller åtminstone hålla liv i konflikten. En av dessa är PR-konsulten Daniel Ahl. I en sista artikel om saken i ”Inlänningen” har han återigen raggat upp professor Wallin (han med ”pellejönsen”). När professorn läst igenom kränkningsutredningen är han riktigt förbannad, och han skulle minsann ha gjort polisanmälan om grovt förtal. Här är Ahl lustigt nog inte koordinerad med resten av Inlandsnätverket (kränkningskonsulterna) som ju vill dämpa känslorna och trappa ned konflikten. Varför signalerna blir så dubbla är inte lätt att veta. Kanske är det bara brister i kommunikationen dem emellan?

En annan aktör som gärna håller liv i konflikten är de Konservativas gruppledare Bosse Söderberg. Han låter publicera ett uttalande från det konservativa partiet i Strömfors, där man kräver att kommunalrådet avgår. Man kan inte, menar de Konservativa, ha ett kommunalråd som mobbar de anställda. Här tar Bosse Söderberg riktigt i och blåser på elden för att få den att ta sig igen. Det blir en viss uppmärksamhet i media och Bosse intervjuas i lokalradion. På frågan om vilka skadeverkningar det får att ha kommunalrådet kvar säger han ”vi blir ju av med en jätteduktig chef”. Hoppsan, där försa sig Bosse. Det visar sig senare att kommunchefen Nora Aalberg Rönnlund håller på att säga upp sig.

Framstegspartisten Christina Gabor vill också gärna vara med. Under spektakulära former säger hon upp sig som kommunstyrelsens andre vice ordförande. Christina är en politiker som i över 15 år haft en central ställning i Strömfors kommunalpolitik. Hon har t ex varit kommunalråd i två omgångar. Till nyligen har hon haft uppdrag som ledamot av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens ledningsutskott samt som andre vice ordförande i kommunstyrelsen. Hon är gruppledare för Framstegspartiet och eftersom hon representerar det största oppositionspartiet kan hon ses som oppositionsledare.

Som skäl för sitt ”avhopp” säger hon att det är konflikten mellan kommunchefen och det socialdemokratiska minoritetsstyret, speciellt kommunalrådet Karin Rosén som är orsaken till hennes avgång. Lokala media blåste upp avgången kraftigt. Skönstads-Posten rubricerade sin nyhetsartikel: ”Christina Gabor (F) kliver av politikerpost: ’Kan inte längre stå bakom detta’”. Det som hon inte längre kunde ställa sig bakom är den halvårslånga konflikten och dess konsekvenser. Nättidningen Skönstads Nyheter skriver:

CHRISTINA GABOR LÄMNAR SITT UPPDRAG I KS: ”ÄR BÅDE LEDSEN OCH BESVIKEN PÅ VAD SOM SKETT”

Gabor tror att grundorsaken till allt som skett – att socialdemokraterna styr i minoritet sedan valet 2018 och att om de inte får igenom sina förslag måste kommunalrådet ändå se till att kommunstyrelsens beslut verkställs.

I lokalradion är inslagets rubrik: ”Politisk veteran slutar efter kommunbråken i Strömfors.”

Vad innebär nu Gabors avhopp. Uppdraget som kommunstyrelsens andre vice ordförande är det politiskt minst viktiga av hennes uppdrag. Som andre vice ordförande ingår hon i kommunstyrelsens presidium tillsammans med de två arbetarpartisterna, kommunalrådet och förste vice ordföranden. Presidiets viktigaste uppgift är att förbereda kommunstyrelsens dagordning. Presidiet agerar inte politiskt, utan har, får man väl säga mest administrativa uppgifter. Andre vice ordföranden måste också vara beredd att hoppa in som ordförande vid sammanträden där både ordföranden och förste vice ordföranden av någon anledning har förhinder. Såvitt jag vet har detta aldrig hänt.

De politiskt viktiga positionerna i fullmäktige, kommunstyrelsen, ledningsutskottet, som gruppledare och oppositionsledare är fullständigt intakta. Den bild som lokala media förmedlar, inspirerade av Gabor själv, att det handlar om ett riktigt avhopp är med andra ord inte riktigt sann. I alla betydelsefulla avseenden sitter Gabor kvar i orubbat bo. Om det är ett hopp hon har gjort, så är det inte ett avhopp, utan snarare ett ”hopp på stället”: Hoppa rakt upp och landa på samma plats som förut.

Man kan ställa frågan vad det är för signal som hoppningen avses sända ut. Svaret får vi, kanske omedvetet av signaturen ”Kommuninnevånare” som i en insändare i Skönstads-Posten skriver:

Det hedrar Christina Gabor (F) att hon tar avstånd från det kaos som råder i kommunen, och avsäger sig sin plats i kommunstyrelsen.

Den signal som sist och slutligen når fram skulle alltså vara att Gabor får syndernas förlåtelse. Hon är på inget sätt ansvarig för konflikten och kanske framförallt inte ansvarig för att vi som Bosse Söderberg uttryckte saken att ”blir av med en jätteduktig chef”.

När fullmäktige den 10 maj skulle fylla Gabors lediga plats blev det en ny chock. Hela den borgerligt-fosterlandspartistiska oppositionen hade enats om en helt otippad kandidat till posten som kommunstyrelsens andre vice ordförande. Den nya viceordföranden blev Svea Olivia Pettersson-Andersson, Fosterlandspartiets gruppledare. Att alla borgerliga kunnat enas om en fosterlandspartistisk kandidat var uppseendeväckande. Fosterlandspartiet hade under lång tid, åtminstone i rikspolitiken betraktats som ett paria-parti som ingen ville bli beblandad med. Man kan grunna länge på vad Gabor ville ha sagt med den presenten till Fosterlandspartiet. Någon makt följde ju inte med, men prestige som fosterlandspartisterna kunde brösta sig med. Kanske handlar det om ”döda-katt-strategin”. Om man kastar upp en död katt på bordet kommer ingen att prata om något annat än den döda katten. Men det är viktigt att man är säker på att katten verkligen är död.

En ytterligare person som inte tycks vara riktigt nöjd med sakernas tillstånd är en av huvudpersonerna: kommunchefen själv. Hon skulle enligt planerna vara i tjänst på heltid igen efter sin sjukskrivning i april. Vid ett möte med kommunstyrelsens ledningsutskott den 28 april meddelar hon att hon även fortsättningsvis arbetar på halvtid. Hon ska senare åter ha sjukskrivit sig på heltid. Ledningsutskottet beslöt den 11 maj att anställa en ny vikarierande kommunchef. Man gick nu förbi den tidigare vikarien Kristiina Björklund. Istället hade man hittat en HR-konsult som tidigare varit verksam som kommundirektör i en småstad i ett grannlän. Hur hon grävts fram är oklart, men ett faktum är att Strömfors nuvarande HR-chef bor i samma småstad i grannlänet och att de båda varit verksamma i landstingsförvaltningen i samma län. Det finns också oklarheter i varför Björklund inte fick fortsatt förtroende.