S-styret i Skinnskatteberg röstas ned i viktiga frågor

Den nya kommunstyrelsen i Skinnskatteberg har haft sammanträde. Det är socialdemokraterna som har den politiska ledningen av kommunen, men utan att ha majoritet vare sig i kommunstyrelsen eller fullmäktige. Socialdemokraterna har fem platser, medan oppositionen, som alltså är i majoritet har sex platser. Dessa fördelas: Två folkpartister (”liberaler”), två sverigedemokrater, en moderat och en centerpartist.

Detta första sammanträde i kommunstyrelsen kan ses som ett test på hur minoritetsstyret fungerar. På föredragningslistan stod 20 ärenden. I femton av dessa fanns bara ett förslag. Om man tittar särskilt på dessa femton visar det sig att sju är sådana där inga egentliga beslut tas; de noteras, godkänns eller läggs till handlingarna.

Summa summarum fattades det 13 egentliga beslut. Oenighet mellan partierna förelåg i fem av dessa. Jag skulle tro att den här fördelningen mellan informationsärenden, ärenden där alla är överens och ärenden där man är oense är ganska typisk en svensk kommunstyrelse.

Låt oss särskilt se på hur det gick i de fem oeniga frågorna:

• En folkpartist (”liberal”) och en moderat hade överklagat fullmäktiges budgetbeslut. Kommunen skulle nu yttra sig till förvaltningsrätten. Folkpartiet föreslog att kommunen skulle hålla med de som överklagade, medan socialdemokraterna föreslog att kommunen skulle motsätta sig överklagandet. Det blev omröstning där det folkpartistiska förslaget vann med sex röster mot fem. De sex som röstade för det folkpartistiska förslaget var Folkpartiet (”Liberalerna”), Sverigedemokraterna, Moderaterna och Centern.
• Det skulle beslutas som övergripande mål för kommunen. Socialdemokraterna hade ett förslag och Moderaterna och Folkpartiet (”Liberalerna”) ett annat. Det blev omröstning där det folkpartistiskt-moderata förslaget vann med sex röster mot fem. De sex som röstade för det vinnande förslaget var Folkpartiet (”Liberalerna”), Sverigedemokraterna, Moderaterna och Centern.
• Beslut skulle fattas om försäljning av en kommunal fastighet. Socialdemokraterna föreslog att mäklare skulle anlitas för att bjuda ut fastigheten på marknaden. Moderaterna föreslog att fastigheten skulle säljas bums till bl a en centerpartistisk ersättare i kommunstyrelsen. Det blev omröstning där det moderata förslaget vann med sex röster mot fem. De sex som röstade för det vinnande förslaget var Folkpartiet (”Liberalerna”), Sverigedemokraterna, Moderaterna och Centern.
• Kommunen skulle yttra sig över förslag från kommunalförbundet Vafab om ny avfallstaxa. Egentligen fanns bara ett förslag, men Centern hade ett tilläggsförslag. Både huvudförslaget och tilläggsförslaget bifölls.
• Det tekniska utskottet hade tagit initiativ till installation av energi- och vattensnåla duschar. Ledningsutskottet hade föreslagit att styrelsen skulle lägga ärendet till handlingarna medan moderaterna bums ville installera snålduschar i kommunens idrottshallar. Utan omröstning avslogs M-förslaget.

I tre av de fem frågorna där det fanns olika ståndpunkter bland partierna blev det omröstning och oppositionen bestående av de borgerliga och Sverigedemokraterna gjorde gemensam sak och vann. Åtminstone två av dessa frågor får man nog säga är viktiga frågor: överklagandet av budgeten och övergripande mål för kommunen.

Att det socialdemokratiska minoritetsstyret förlorar dessa viktiga frågor är illavarslande. Jag har tidigare skrivit om förutsättningarna för att ett arrangemang med minoritetsstyre ska fungera. Det  kommer inte att gå om oppositionen ständigt i centrala frågor försöker besegra minoritetsstyret. Om inte oppositionen väljer att antingen driva opposition men undvika att agera så att de själva får makten, eller att oppositionen och den styrande minoriteten kan komma överens om förslag som man kan enas om. Då kommer det att gå över styr.

I de tre aktuella frågorna i Skinnskattebergs kommunstyrelse har oppositionen valt den första linjen; den som är förödande för minoritetsstyret och som tydligt pekar fram mot ett maktskifte där oppositionen får ta över styret.

Sitta kvar eller avgå? Konsekvenser på olika arenor

Den svenske statsvetaren Gunnar Sjöblom diskuterade de olika arenor där politiska partier agerar:

• Väljararenan, där partiet strävar efter att få så många röster som möjligt
• Den parlamentariska arenan, där partiet strävar efter sådana positioner att de får så mycket inflytande över besluten som möjligt
• Den interna arenan, där partiledningen strävar efter att hålla ihop partiet

Statsvetaren Axel Hadenius kompletterade Sjöbloms modell med

• Implementeringsarenan, där partiet strävar efter att få så stort inflytande som möjligt över förvaltningen.

Om det fortsätter så här att det socialdemokratiska minoritetsstyret genomgående blir nedröstat i viktiga frågor måste man ställa sig frågan om vad konsekvenserna blir på de olika arenorna. Den socialdemokratiska minoriteten har två handlingsalternativ: att sitta kvar eller att avgå och lämna över till de borgerliga och Sverigedemokraterna.

Utfallet av handlingsalternativen för socialdemokraterna

	Sitta kvar	Avgå
Väljararenan	Skamfilat rykte av att ständigt bli överkörda. Kan leda till färre röster. Positivt skulle vara att man kan hävda att ”vi klarade en hel mandatperiod”	Skamfilat rykte av att inte ha klarat av styret. Kan leda till färre röster.
Parlamentariska arenan	Får inte igenom sina förslag	Får inte igenom sina förslag
Den interna arenan	Försvagad ställning för ledningen, men troligen ingen splittring	Försvagad ställning för ledningen, men troligen ingen splittring
Implementeringsarenan	Nära daglig kontakt med förvaltningsledningen. Kan ge visst inflytande åtminstone kortsiktigt. Om inte förvaltningen ger upp och börjar hantera oppositionsledaren som den verkliga politiska ledningen	Den nära kontakten med ledningen avbryts. Minskat inflytande

Utfallet av handlingsalternativen för den borgerliga oppositionen

	S-minoriteteten sitter kvar	S-minoriteten avgår
Väljararenan	Kan visa på Socialdemokraternas svaghet. Kan ge fler röster.	Kan visa på Socialdemokraternas svaghet. Kan ge fler röster. Tydligt samarbete med SD kan leda till en viss väljarflykt.
Parlamentariska arenan	Får igenom sina förslag	Får igenom sina förslag
Den interna arenan	Otåliga grupper som vill att man ska ta makten kan splittra	Tydligt samarbete med SD kan leda till försvagad ställning framför allt på högre nivåer i partiet, särskilt för C och L
Implementeringsarenan	Om inte förvaltningen ger upp och börjar hantera oppositionsledaren som den verkliga politiska ledningen relativt svag ställning	Tar makten över förvaltningen

Den enda fördel som S kan ha av att sitta kvar i minoritetsstyret är den mer direkta kontakten med kommunens förvaltning som man får. I övrigt är förmodligen konsekvenserna av det ena eller andra handlandet negativa och troligen ungefär desamma oavsett vad man gör.

För de borgerliga är ett maktövertagande positivt, men de har också en stark ställning som opposition. Det som talar för ett maktövertagande är egentligen bara detsamma som gör att S skulle vilja behålla minoritetsstyret – den nära direkta och dagliga kontakten med kommunens förvaltning. Men kanske ska man ställa sig frågan varför förvaltningen och dess ledning skulle vilja fortsätta att samarbeta med ett kommunalråd som inte kan påverka de politiska besluten. Är det inte lika bra då, att etablera en nära relation med oppositionsledaren som ett slags skuggkommunalråd?

På den interna arenan finns det risk för negativa konsekvenser av båda handlingsalternativen, men de är olika. Om man fortsätter att opponera men inte tar över styret blir det slitningar med de otåliga som helst vill ta makten och struntar i om det sker i samarbete med Sverigedemokraterna eller ej. I den andra vågskålen ligger hur det skulle uppfattas på högre nivåer i Folkpartiet (”Liberalerna”) och Centern om deras lokala företrädare går in i en direkt koalition med Sverigedemokraterna. Detta är inte bara en teoretisk fråga eftersom Folkpartiets lokala ledare som fikar efter att bli kommunalråd också har plats i Folkpartiets partistyrelse. Hur mycket av hennes politiska kapital i partiet kostar det om hon går ihop med Sverigedemokraterna i en tid när partiet centralt i avståndstagande från just SD ingått i regeringsunderlaget för en socialdemokratisk regering?

Oavsett hur det går med det socialdemokratiska minoritetsstyret i kommunen är det bra för de borgerliga. Möjligen kan man resonera så, att riskerna på den interna arenan av ett maktövertagande är större för de borgerliga. De skulle då bli sittande med Svarte Petter, d v s SD.

Den nuvarande situationen är otillfredsställande för båda sidor och det är svårt att se att den kan fortsätta i fyra år. Om man trots det ska ge ett råd till det socialdemokratiska minoritetsstyret, skulle det nog vara att avgå, under förutsättning att man verkligen lyckas sätta Svarte Petter i famnen på Carina Sándor.

Finns det några lösningar?

Det finns också andra mer okonventionella lösningar, där man från båda sidor erkänner att det nuvarande blev en totalt misslyckad lösning. Man kan då riva upp uppgörelsen, starta om på nytt och försöka få till en mer stabil lösning som håller SD borta från makten. Det måste då handla om ett blocköverskridande majoritetsstyre. Det alternativa och mest radikala förslaget är att göra om valet och därigenom förändra förutsättningarna för koalitionsprocessen. Om minst två tredjedelar i fullmäktige röstar för det, kan det faktiskt bli ett extra val i kommunen. Ett extraval nationellt var det ingen som trodde skulle ge något fundamentalt annat resultat än det ordinarie valet. I kommunen är situationen annorlunda. Det var betydligt snävare marginaler i det ordinarie valet. I riksdagsvalet fattades det 9 – 10 procentenheter för båda blocken till majoritet. I Skinnskattebergs kommun fattades det ungefär 4 procent för vänsterblocket (S+V).

De tre möjliga lösningarna skulle vara:

• Ta om koalitionsprocessen med mål att få till en blocköverskridande majoritetskoalition
• Försök få ihop 21 fullmäktigeröster för ett extraval
• Låt de borgerliga ta över, men med den viktiga förutsättningen att de har en öppen koalition med SD.

Noter

Tidigare inlägg om minoritetsstyret 

Sjöblom Gunnar 1968 Party strategies in a multiparty system Lund: Studentlitteratur

Hadenius Axel 1979 ”Politiska aktörers preferenser” Statsvetenskaplig Tidskrift Vol 82 No 3