Pass på så att inte privathandeln tar över!

Vi var och veckohandlade idag. Som vanligt på Konsum i Skinnskatteberg. I köttdisken var det i stort sett helt rent. Vi hade tänkt oss att köpa lövbiff och köttfärs. Trots att de väl knappast kan räknas som några exklusiva varor fanns de inte. Personalen upplyste oss att det skulle komma kött i morgon. För att inte bli utan de planerade köttvarorna var vi tvungna att gå till ICA Berghallen när vi var klara med vårt övriga inköp på Konsum. På ICA var kötthyllan välfylld och att hitta lövbiff och köttfärs var ingen konst.

Denna lilla vardagserfarenhet väcker två frågor:

Hur kan man öppna en butik på en vanlig vardag utan att ha förvissat sig om att vanliga varor finns i butiken? Är det en skillnad på drivkrafterna för privathandlare och för personal med ansvar för vår gemensamma kooperativa rörelse?

Varför ska man behöva gå till två olika konkurrerande butiker för att inhandla planerade inköp? Är det inte då lika bra att man nöjer sig med en butik, och då den som med sitt sortiment bäst tillgodoser ens önskemål?

Den första frågan låter jag hänga i luften. Den andra frågan kan jag för vår egen del besvara med att vi genomgår detta lidande på grund av vår ideologiska övertygelse: Det är bättre med gemensamt ägd kooperativ handel än med profitdriven privathandel.

Men nog är det så att kooperationen ställer stora krav på sina lojala medlemmar! Och jag tror knappast att vi är särskilt många som resonerar som vi. Konsekvensen kan bli att allt färre väljer den kooperativa handeln. Och vips! Så är kooperationen utslagen i konkurrensen och kvar blir bara privathandeln. Se t ex hur det har blivit i grannkommunen Köping, en gammal arbetarstad och en av de platser där svensk konsumentkooperation en gång startade med den första konsumbutiken.

Fast, det är väl klart att det finns det som är värre här i världen. Se bara på Katalonien!


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.