söndag 29 oktober 2017

De delade städerna och byarna 5: Saxtorpsskogen, Emsfors, Stora Rör

I denna sista del av succéserien om delade städer och byar har vi slutligen kommit fram till de minst typiska delade orterna. Här är 80-90 procent av orten belägen i en kommun, medan den mindre delen, 10-20 procent finns på andra sidan gränsen. Vi började en gång serien med de mer uppdelade samhällena där endast omkring hälften av invånarna fanns i den kommun där den största delen av kommunen fanns.

Saxtorpsskogen
Saxtorpsskogen i Skåne ligger huvudsakligen i Landskrona kommun (83 procent av de knappt 1 200 invånarna), men en mindre del (18 procent) är skrivna i den angränsande Kävlinge kommun. Samhället ligger vid E6/E20 strax öster om Öresund.

I ”Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige” (1882-1883) lär vi oss att tobak odlades över hela Saxtorps socken. Om byn Saxtorp får vi veta att den låg vid kustlandsvägen (den tidens E6/E20) och hade gästgivaregård varifrån det ”skjutsas till Landskrona 1 mil, Tågarp 1, Keflinge 1,1, Löddeköpinge 1 och Åkarp 1,5”.

Under 1600-talet fungerade Saxtorp som tingsställe för Harjagers härad. På 1700-talet flyttades tinget istället till Kävlinge.


På 1930-talet kördes Saxtorps Grand Prix. Det var en halvannan mil lång bana på landsvägarna söder om Saxtorp. Det var en TT-tävling för motorcyklar. Sista tävlingen kördes i augusti 1939, när kriget satte stopp för det internationella deltagandet.

Saxtorp Grand Prix
Emsfors
Nu till Emsfors i Småland. Av de drygt 300 invånarna i Emsfors bor 85 procent i Oskarshamn och 15 procent i Mönsterås kommun. Samhällets historia är nära förbunden med pappersbruket – Emsfors bruk – på Krokön i Emån. Brukets anor går tillbaka till Skrufshults handpappersbruk startat 1731. 1814 grundades Emsfors bruk som på 1800-talet köpte upp Skrufshult.

Bruket drevs från 1915 av Oskar Örn, som intressant nog hade en bakgrund i Bergslagen. Han var av bruksägarfamilj född i Lindesbergs landsförsamling 1863. 1881-1882 var han anställd vid Skinnskattebergs bruk och 1885-1887 vid Karmansbo bruk. Örn ägde också ett tag ett bruk i Norge och blev då svensk konsul i Trondheim – ett uppdrag som han hade 1906-1912. Han titulerades därefter ”konsul”. Örn gjorde sig känd för att köpa upp konkursfärdiga bruk och rusta upp dem för att sen sälja. Han var med andra ord vad som idag skulle kallas en riskkapitalist.

Pappersbruket var verksamt till 1989. Som saken uttrycks i en artikel i Wikipedia: ”det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades.” 

Emsfors bruk

Kapitalisten Örn
Stora Rör
Slutpunkten i serien får bli Stora Rör på Öland. 95 procent av de drygt 200 byborna bor i Borgholms kommun och resten i Mörbylånga kommun.

Vid Stora Rör är avståndet mellan Öland och fastlandet som kortast. Därför fanns här före Ölandsbrons tillkomst färjeförbindelse till Revsudden på det småländska fastlandet. Så värst mycket mer tycks inte finnas att berätta om Stora Rör. Vi slutar med denna trevliga bild av färjeläget.

Stora Rör
Tidigare inlägg i serien ”De delade städerna och byarna”



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar