lördag 12 december 2015

De försvunna städerna: Staden med en flytande spårvagn

Marstrand ligger på de två öarna Marstrandsön och Koön i Bohusläns skärgård. Koön har broförbindelse med fastlandet men inte Marstrandsön där stadens centrum ligger. En bil- och personfärja förbinder de båda öarna. Men ända fram till 1985 kunde man åka med en elektrisk färja som populärt gick under namnet ”Spårvagnen”.

Det officella namnet på Spårvagnen är ”Hamnfärjan II”. Den avlöste 1948 ”Hamnfärjan I” som hade varit i drift sedan 1913. Båda var eldrivna. Hamnfärjan II drevs av en 8 hk elmotor som fick ström från 20 batterier på 2 volt var. När färjan låg stilla vid endera färjeläget laddades batterierna. Spårvagnen finns fortfarande kvar, men går inte längre i reguljär trafik.

Spårvagnen antogs länge vara den enda eldrivna färjan i världen. Och så var det nog också ganska länge. Eldrift var långt före sin tid. Men i dessa miljötider kommer det fler. Det ska finnas en i Sognefjorden i Norge och en på linjen Nybroplan – Djurgården – Saltsjökvarn i Stockholm.
Men en sak är säker: När det svenska företaget Green City Ferries som utvecklar snabbladdade elfärjor deklarerar att de har ”The world’s first electric ferry” är det inte sant. I alla fall var August Svenningson på Marstrands Mekaniska Werkstad före.

Den moderna dieselfärjan heter ”Lasse-Maja”. Den är förstås döpt efter mästertjuven Lars Molin Lasse-Maja som tillbringade 26 år i fängsligt förvar på Karlstens fästning i Marstrand. Marstrand är därmed en av de ganska många orter som berömmer sig av att ha en koppling till Lasse-Maja. Han föddes i Ramsberg i Lindesbergs kommun. Vid Ramsbergs kyrka finns en minnessten. Han slutade sina dagar i Arboga och begravdes där vid Heliga Trefaldighetskyrkan. På minnesstenen i Ramsberg kan läsas:

I Ramsberg hans vagga
I Arboga hans grav
I rättsprotokollet hans minne

Också Järfälla utanför Stockholm gör vissa anspråk. Lasse-Maja dömdes 1812 i tingshuset i Barkarby för en stöld i Järfälla kyrka. Han dömdes till 80 par spöstraff på Barkarby torg. Till minne finns nu en restaurang på platsen med namnet ”Lasse-Maja”. Det är säkert fler kommuner och orter än Marstrand, Ramsberg, Lindesberg, Arboga, Barkarby och Järfälla som kan göra anspråk på Lasse-Maja, kanske lika många som gör anspråk på att ha uppfunnit världens första elektriska färja.

Det var unionskungen Kristofer av Bayern som utfärdade Marstrands första stadsprivilegier 1442. Kristofer var kung i såväl Danmark och Norge men eftersom Marstrand låg i Norge var det i egenskap av norsk kung som han utfärdade privilegiebrevet. Freden i Roskilde 1658 gjorde Bohuslän svenskt och Gustav III utfärdade 1775 frihamnsprivilegier. Det innebar religionsfrihet, frihet från skråtvång och fri invandring. Också brottslingar som anmälde sig till stadens myndigheter kunde få en fristad. Religionsfriheten innebar också en stor invandring av judar. 1780 inrättades Skandinaviens första synagoga.


1971 var Marstrands saga som självständig stad slut när staden inkorporerades av Kungälvs kommun. Staden har knappt 1 500 invånare vilket inte blir mer än sisådär tre procent av Kungälvs befolkning.

Rådhuset

Spårvagnen
Tidigare inlägg i serien ”Försvunna städer”


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar