Bergslagen är
politiskt en speciell region. Många kommuner har varit kraftigt dominerade av
arbetarrörelsen och socialdemokratin. Det är ingen slump att det finns en byst
av Hjalmar Branting utanför det f d kommunalkontoret, numera
kommundelskontoret, i Kolsva. Det berättas att det fanns en direkt telefonlinje
mellan disponenten på brukskontoret och kommunalnämndens ordförande på
kommunkontoret i Surahammar. Jag har tidigare flera gånger skrivit om den
aktuella politiska situationen i Skinnskattebergs kommun. I ett senare inlägg ska
jag genom att följa valstatistiken i de kommuner där Socialdemokraterna 1970
fick mer än 60 procent av rösterna i kommunalvalet närma oss frågan vad som har
hänt när den socialdemokratiska hegemonin vittrat ned. Här ska vi med hjälp av
valstatistiken berätta om väljarna i Skinnskattebergs bergslag – nuvarande
Skinnskattebergs kommun – i det långa historiska perspektivet.
Den nuvarande Skinnskattebergs kommun bildades vid
storkommunreformen 1952 genom sammanslagning av landskommunerna
Skinnskatteberg, Hed och Gunnilbo. För riksdagsvalen finns publicerad
valstatistik för var och en av de tre kommunerna för valen från och med 1911
till deras upplösning och för den nya sammanslagna kommunen ända till det
senaste valet 2014. Valstatistiken för riksdagsvalen täcker därmed mer än 100
år.
När det gäller kommunalvalen är det magrare. I den äldre
offentliga statistiken redovisas bara valresultat för landstingen och städerna.
Orsakerna till att valresultat för landskommuner, köpingar och
municipalsamhällen inte publicerades är förmodligen flera. För det första var
de många. Det fanns före kommunreformen 1952 mer än 2.500 kommuner, varav de
flesta var landskommuner. För det andra hade inte alla fullmäktige. Först vid
mitten av 1930-talet hade mer än hälften av landskommunerna fullmäktige. I de
övriga fattades beslut på kommunalstämma med närvarorätt för alla
röstberättigade kommunmedlemmar. Den sista kommunalstämman försvann med
kommunreformen 1952. Där det inte fanns något fullmäktige, så fanns det förstås
inte heller något kommunalval. Först efter rösträttsreformen 1919-21
demokratiserades kommunerna. Rösträtten i kommunalval och vid stämmor var
graderad efter den 40-gradiga skalan. Jag ska i ett senare inlägg återkomma till
kommunala valresultat, men det måste då begränsas till de drygt 60 åren efter
kommunreformen 1952.
1909 infördes allmän rösträtt för män. Därför gällde vid
riksdagsvalet 1911 att rösträtt tillkom ”hvarje välfrejdad svensk man från och med kalenderåret näst
efter det, hvarunder han uppnått tjugufyra års ålder, med undantag för a) den,
som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd; b) den, som häftar
för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna kalenderåret af
fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hans hustru eller minderåriga barn;
c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och kommun,
b.vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren; d)
värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången af sistförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.” I hela landet hade 1.349.201
personer enligt dessa bestämmelser rösträtt. I Skinnskattebergs bergslag fanns
1.639 röstberättigade män fördelade på de tre kommunerna 812 i Skinnskatteberg,
368 i Gunnilbo och 459 i Hed.
Kvinnor
fick för första gången delta i val till andra kammaren 1921. Hela antalet
röstberättigade ökade till 2.029.995 och i Skinnskattebergs bergslag till 2.149
män och 2.129 kvinnor.
De röstande i de tre kommunerna i valet 1911 fördelade sina
röster med 53 procent till Socialdemokraterna, 37,2 till Liberalerna och 9,7
procent till Högern. Redan i detta första nästan demokratiska val sattes därmed
ett mönster som skulle komma att gälla under de följande 100 åren: Socialdemokraterna
fick betydligt fler röster än genomsnittligt. I hela landet fick
Socialdemokraterna bara 28,5 procent. I Skinnskattebergs bergslag var
resultatet 24,5 procentenheter högre. Högerns resultat var en spegelbild – 9,7
procent i Skinnskatteberg mot 31,3 procent i hela landet.
Av diagrammen framgår att Högern under hela
hundraårsperioden fått ett mycket sämre resultat i Skinnskatteberg än i landet
som helhet. På motsvarande vis har Socialdemokraterna i Skinnskatteberg
genomgående presterat bättre än vad partiet gjort i hela riket.
 |
| Figur 1: Högerns valresultat i Skinnskattebergs bergslag (motsv.) 1911 - 2014 |
 |
| Figur 2: Socialdemokraternas valresultat i Skinnskattebergs bergslag (motsv.) 1911 - 2014 |
Högern (från 1970 Moderaterna) har i varje val fått ett
sämre resultat i Skinnskatteberg än i riket. Den genomsnittliga skillnaden
uppgår till nästan 12 procentenheter. I valet 2014 fick Moderaterna i hela
landet 23,3 procent men bara 13,3 procent i Skinnskatteberg.
För Socialdemokraterna gäller det omvända med ett i
genomsnitt nästan 18 procentenheter bättre valresultat lokalt. I riksdagsvalet
2014 fick Socialdemokraterna 31 procent att jämföra med 42,8 procent i
Skinnskatteberg.
För båda partierna redovisas också de kommunala
valresultaten från 1950. Kurvorna för de kommunala valresultaten följer nära
kurvorna för riksdagsvalresultaten för de båda partierna. För båda partierna
gäller dock att de gjort sämre ifrån sig kommunalt de senaste valen (2006-14).
Detta beror på den alldeles speciella och egenartade utveckling som
kommunalpolitiken tagit sig i Skinnskatteberg på 2000-talet. Till det ska jag
återkomma.
Det är nu dags att se hela bilden av riksdagsvalsresultaten
i nuvarande Skinnskattebergs kommun under 103-årsperioden 1911 – 2014:
 |
| Figur 3: Valresultat i riksdagsvalen i Skinnskattebergs bergslag (motsv.) 1911 - 2914 |
Det är en röd bild som framträder. Bara vid ett tillfälle –
vid extravalet våren 1914 - har borgerliga partier fått mer än 50 procent av
Skinnskattebergarnas röster. Det skulle dröja hundra år – till valet 2014 –
innan de kom i närheten av detta (45,4 procent).
Högerns och Socialdemokraternas valresultat har jag redan
kommenterat. Här är några korta kommentarer till vart och ett av de övriga
partierna:
Folkpartiet (gult
på bilden) får i genomsnitt 11 procent av rösterna, vilket är 6 procentenheter
sämre än i riket som helhet. Det liberala partiet splittrades av frågan om
alkoholförbud i Liberala partiet (mot förbudet) och Frisinnade (förbudsvänner)
i valen 1924 – 1932. 1934 återförenades de båda partierna under sitt nuvarande
partinamn. I valet 1924 fick Liberalerna 3,5 och de Frisinnade 12 procent i
Skinnskatteberg. I de efterföljande valen 1928 och 1932 gick alla rösterna till
de Frisinnade. Liberalerna i Skinnskatteberg var utplånade. Från toppen i
extravalet 1914 (41,9 procent) var det en stadig nedgång till 8,5 procent 1944.
Valet 1948 var ett framgångsval med 22,8 procent på riksnivå och 14 procent
lokalt. Därefter har valresultaten sjunkit till 5,4 nationellt och 5,1 procent
lokalt i valet 2014.
Centern (ljusgrönt
på bilden) bildades som Bondeförbundet 1913 och tog sitt nuvarande partinamn
1957. Under åren 1915 – 1921 fanns en konkurrerande partibildning i
Jordbrukarnas Riksförbund, som 1921 uppgick i Bondeförbundet. I Skinnskattebergs
bergslag fick Bondeförbundet inga röster förrän i valet 1917. Jordbrukarnas
Riksförbund fick aldrig några röster i Skinnskatteberg. De lokala valresultaten
följer ganska väl den allmänna utvecklingen i landet. Den genomsnittliga
skillnaden är bara drygt en procentenhets sämre valresultat i Skinnskatteberg.
Under hela perioden från start fram till 1970-talets början pendlar
valresultatet mellan 10 och 15 procent för att i Skinnskatteberg som i riket nå
en topp 1973-76 (25,1 procent i riket 1973; 21 procent i Skinnskatteberg 1976).
Sen dess har det varit en stadig nedgång till 6,4 procent i valet 2014.
Vänsterpartiet
bildades 1917 när ungdomsförbundet uteslöts ur det socialdemokratiska partiet.
Strax efter att det socialdemokratiska partiet hade splittrats var det på många
håll oklart vilken av de båda grenarna som skulle komma att dominera. I
Skinnskattebergs bergslag hade det nybildade Vänsterpartiet till en början
stora framgångar – 15,3 procent i 1917 års val och hela 30,5 procent i valet
1920. Även valet 1928 som på nationell nivå var ett stort bakslag för
arbetarpartierna (”Kosackvalet”) kunde Kommunisterna (sedan 1921 hette partiet
Sveriges Kommunistiska Parti) i Skinnskatteberg skörda stora framgångar.
Därefter har valresultaten lokalt ganska nära följt valresultaten på
riksnivå. Sett över hela tiden 1917 –
2014 har de lokala valresultaten varit ungefär 2,5 procentenheter bättre på
riksplanet. I riksdagsvalet 2014 fick Vänsterpartiet 6,4 procent av rösterna i Skinnskatteberg.
Övriga vänstergrupper.
Vänstern har under två perioder – från partiets bildande och fram till slutet
av 1930-talet och på 1970-talet och början av 1980-talet – varit föremål för
partisplittring. Den allvarligaste splittringen under den första perioden var Karl Kilboms utbrytning ur partiet.
Kilbomspartiet var i valen 1932 och 1936 relativt framångrikt i Skinnskatteberg
med 11,7 procent i valet 1932. De viktigaste utbrytarna under 70- och 80-talen
var det maoistiska KFML och det Moskvatrogna APK. Dessa partier fick i
Skinnskatteberg aldrig mer än 25 röster sammanlagt.
Kristdemokraterna
uppträder första gången i riksdagsval 1964. I Skinnskatteberg skulle det dröja
ända till 1973 innan partiet fick några riksdagsröster. De lokala valresultaten
har genomgående varit sämre än de nationella. Den genomsnittliga skillnaden
uppgår till knappt två procentenheter. I valet 2014 fick partiet 3,7 procent av
skinnskattebergarnas riksdagsröster.
Miljöpartiet uppträder
i riksdagsval första gången 1982 och har varit representerat i riksdagen 1988-91
och sedan 1994. I Skinnskatteberg har valresultaten genomgående varit sämre än
nationellt. Den genomsnittliga skillnaden uppgår till en procentenhet och i
riksdagsvalet 2014 fick Mp 3 procent av rösterna i kommunen.
Högerextrema
partier har ställt upp i riksdagsvalen under tre perioder. På 1930-talet
handlade det om nazistiska partier. Dessa lyckades aldrig komma in i riksdagen
och i Skinnskattebergs bergslag fick de aldrig några röster. Den andra perioden
var det högerpopulistiska Ny Demokrati i början av 1990-talet. I
Skinnskatteberg fick partiet 6,2 procent i 1991 års val. Det var något sämre än
på riksplanet. Under den tredje perioden – i slutet av 1990-talet och på
2000-talet handlar det om uppföljaren till de nazistiska partierna –
Sverigedemokraterna. Med 6,7 procent i valet 2010 och 18,2 procent i valet 2014
är de lokala valresultaten högre än de nationella.
Sammanfattningsvis har framförallt Socialdemokraterna men
även Vänsterpartiet historiskt kunnat räkna med bättre resultat lokalt än på
riksplanet. Motpolen är de borgerliga partierna som fått sämre lokala resultat.
Detta gäller särskilt Högern (Moderaterna) som genom historien och än idag
lockar mycket få väljare i Skinnskatteberg. Men även för Folkpartiet är
skillnaderna mellan nationellt och lokalt valresultat stora.
Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar