Petter Julinsköld
var räntmästare vid Uppsala Universitet och hade hand om Universitetets alla
tillgångar. Dessutom var han verksam med egna finansiella transaktioner,
framförallt valutaspekulation mot den svaga svenska kronan. Julinsköld gällde
för att vara en synnerligen framgångsrik finansman. Fantastiska belopp
upplånade över hela landet användes i valutaspekulationen.
1764 blev det
maktskifte och Mössorna kom istället för Hattarna. Åtstramningspolitiken som de
genomförde medförde att riksdalerns värde började öka. Det nominella värdet på Julinskölds skulder fördubblades och
han började få svårt att hålla igång ruljangsen. Han började förskingra från
universitetet och till slut var universitetets kassa länsad. 1768 tvingades han
till konkurs. Fordringarna på honom uppgick till 30 ton guld. Universitetets
fordran inskränkte sig till 120.643 riksdaler motsvarande två års budget.
 |
|
Petter Julinsköld plundrar universitetets kassa.
Illustration Marta Ronne.
|
Nu var det så, att bland Julinskölds många lantbruks- och
bruksegendomar ingick Nyhammars bruk vid Hedströmmen. Julinsköld bodde
visserligen i ett palats i Uppsala med 45 uppvärmbara rum – flottare än både
ärkebiskopens och rector magnificus. Men han hade planer för Nyhammar. Där
skulle Bergslagens största och lyxigaste herrgård uppföras. Men konkursen kom emellan.
Bland dem som beskrivit den röra som uppstod i Uppsala vid
den Julinsköldska konkursen märks Carl
von Linné. I ”Anteckning öfver Nemesis Divina” skriver han:
Julinschiöld blef en ståtelig
räntmästare, bygde upp hela academien och satte henne i lystre. Han fick bruk
äfter sin fader, hade utom Professors lön hwar 7:de tunna af qwarnen, slächt
och pluralitet i consistorio, att han war här souverain. Blef den rikaste på
bruksegendomar och gods; alla förtrodde sine pengar till honom på intresse, ty
ingen war säkrare. (Alla satte sine pengar hos honom med bönder; hans sedlar
gingo bättre än banquens öfwer hela riket; han regerade alt.) Malicen sade, att
han ….. [lefde lättsinnigt]
I ett brev till sin kompis Abraham Bäck skriver Linné:
I dag bittida fingo wij notice om
Hr Julinschiölds cessio bonorum, som giort att wij hela dagen fått sitta i
Consistorio. hwem hade trott att han, som warit så accurat och haft så
ansenliga in-komster, skolat kommit i sådan skuld af 10 1/2 tunnor guld och ej
hafwa knapt så mycket att dett räcker till. Gud ske lof, intet har jag att
fodra, intet att wara i nogon skuld. Här rista alla på hufvudet; hwar snart
beklagar sig. hela tiden få wi nu ej tänka på annat än sitta här öfvver i
Consistorio, och dragas ifrån wåra egna arbeten.
…
Om Julinschiöld intet nu tager
sin död, så är det underligt.
Jo, Julinsköld ”tog sin död”. Han dog av grämelse över
konkursen.
Och hur gick det med Nyhammar då? Ja lyxherrgården blev
aldrig färdig. Det blev aldrig annat än sex flygelbyggnader. Konkursen kom
emellan, så huvudbyggnaden i två våningar blev aldrig till. Dessa flyglar finns
ännu kvar. Det sägs att även Heds sockens kassa rök i konkursen. Kanske är det
därför socknen i en av byggnaderna haft och har (ja nu är det förstås
Skinnskattebergs kommun) verksamhet, först ålderdomshem och sedan förskola. Och
det är än idag så att Uppsala Akademi har stora skogegendomar här på trakten.
Alldeles bakom vårt hus finns Akademiskogen.
 |
| Nyhammar |
Strövtåg i Hedbygden
Det här är det tredje inlägget i
serien ”Strövtåg i Hedbygden”. På kartan markeras Nyhammar med 3. Tidigare
inlägg har handlat om ”Galgbacken” (1)
och ”Vattenfallet som kom av sig” (2)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar